Han bröt partilinjen – röstade nej till gruvan: ”Det fick jag verkligen faan för”

Ett återöppnande av den gamla Stekenjokkgruvan splittrar Vilhelmina kommun. När kommunen skulle yttra sig bröt det tidigare kommunalrådet Magnus Johansson (S) partilinjen och röstade nej – men fick en majoritet emot sig.

Frågan kommer slutgiltigt avgöras av regeringen i början av året.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

– För mig känns det som att de utnyttjar fattiga kommuner som söker efter jobb med ljus och lykta, säger Magnus Johansson, tidigare socialdemokratiskt kommunalråd i Vilhelmina om planerna på att öppna Stekenjokkgruvan igen.

När Vilhelmina kommun skulle yttra sig om gruvan bröt han partilinjen och röstade nej mot en stark majoritet.

– Ja, och det fick jag verkligen faan för, men det fanns alldeles för många obesvarade frågor.

Tanken på att bryta koppar och zink uppe på kalfjället på gränsen mellan Jämtland och Västerbotten har funnits länge. Den gamla Stekenjokkgruvan startades 1976 men tvingades stänga efter bara tolv år på grund av dålig lönsamhet.

Nu har planerna på en återöppning tagit alltmer konkret form. I takt med stigande världsmarknadspriser på koppar och ökad jakt på nya fyndigheter för att minska importen av eftertraktade metaller och mineraler.

Gruvföretaget Bluelake Mineral räknar med att det kan bli en mycket lönsam verksamhet. Gruvan ska vara igång vintertid, från november till april, när renarna enligt företaget inte finns i närheten. Malmen kommer köras för bearbetning på lastbilar genom Stora Blåsjön till Joma Gruva i Norge som Bluelake Mineral också vill öppna.

Enligt gruvföretaget finns det brytvärda malmtillgångar i den nedlagda gruvan och en obruten fyndighet i Stekenjokk som räcker i minst 15 år.

Planerna har mötts av starka protester. En gruva hotar både rennäringen och turismen, menar kritikerna. Gruvområdet ligger på åretruntmarker som Voernese och Vilhelmina Sameby har rätt att använda för renskötsel.

När myndigheten Bergsstaten för drygt ett år sedan godkände brytning var ett villkor att samebyarna kan stoppa gruvdriften helt under april om renar finns i närheten.

– Det räcker inte, Vi vet att renarna börjar gå mot sitt sommarland på fjället redan i mars, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist på Svenska Samernas Riksförbund och ombud för Voernese sameby. 

– Gruvdrift är över huvud taget inte befogad i Stekenjokk. Det skulle få stora konsekvenser för samebyarnas möjlighet att använda sina året runt marker, särskilt under den känsliga kalvningen. Redan nu när Vildmarksvägen öppnar för turisttrafik i juni skapar det stora problem. Renkalvar hamnar ganska ofta mellan höga snövallar och skiljs från sina vajor.

Hon ifrågasätter det samhällsekonomiska värdet av att starta en gruva i Stekenjokk där malm enbart får brytas i fem eller sex månader per år.

– Med den politiska styrningen nu finns en tydlig linje för gruvor men här pratar vi om kortsiktiga investeringar som riskerar att inte bli lönsamma, säger hon.

Efter överklaganden från både samebyarna och gruvföretaget ligger frågan nu hos regeringen. Peter Hjorth är VD för Bluelake Mineral:

– Vi räknar med att beslutet att få öppna en del av gruvan i Stekenjokk kommer att stå sig. Båda länsstyrelserna har ju tillstyrkt. Vi har gjort alla justeringar man kan begära för att inte störa rennäringen.

Han menar att villkoret som innebär att samebyarna kan stoppa gruvbrytning under april är orimligt.

– Redan att vi kör sex månader per år är en stor inskränkning. Måste vi med kort varsel minska ner till fem månader blir det ännu sämre. Vi riskerar att stå med personal och maskiner som inte kan användas.

Längst har tillståndsprocessen kommit i Norge. Men fortfarande saknas miljötillstånd för anläggningen i Joma. Om fyra till fem år tror Peter Hjorth att driften av gruvan och anrikningsverket där är igång.

– Vi håller på att ta in nytt kapital och har anställt gruvchef och personal för att planera det som återstår inför ett igångsättande, säger han.

Bluelake Mineral planerar att anställa 115 personer i Norge och lovar 50 säsongsjobb när Stekenjokkgruvan är i drift. Hur de fördelas mellan fasta och tillfälliga jobb är oklart. 

Om det betyder att merparten av personalen som jobbar i Stekenjokk kommer vara externa konsulter som åker ut och in är för tidigt att svara på enligt Peter Hjorth.

Tidigare kommunalrådet Magnus Johansson (S) är mycket tveksam till hur mycket av gruvföretagets planer som kommer bli verklighet.

– Jag kan också lova 50 nya jobb utan vidare. Här handlar det om jobb under vintersäsongen, hur får vi nytta av här i bygden?

Han har numera lämnat politiken och arbetar som lärare hemma i Saxnäs i Kultsjödalen som sträcker sig från Stekenjokk längs Vildmarksvägen ner mot Vilhelmina.

– Här tycker jag att turismen bara växer. Och vi har rennäringen. Jobb som vi ska vara rädda om. De kan inte samexistera med en gruva som man säger. Det funkar inte. Tror du att folk vill åka och titta på ett industrikomplex uppe på fjället, säger han och tycker att det finns en slags snedvriden bild i diskussionen om jobb.

– Det är som att fasta jobb som man går till sju till fyra varje dag räknas som mer värda. Folk lever kvar i den gamla gruvans tid när vi i stället måste tänka om.

I Klimpfjäll, samhället högre upp i dalen som fick störst uppsving när gruvan var i gång, bodde cirka 250 invånare i början av 1980-talet. Nu är det knappt ett hundratal, enligt gruvföretagets miljökonsekvensbeskrivning.

Även på södra sidan Stekenjokkfjällen i Strömsunds kommun har en politisk majoritet sagt ja till gruvplanerna. Susanne Hansson (S), kommunalråd i kommunen och tidigare partikollega med Magnus Johansson, berättar om en svår avvägning. Förhoppningar om nya jobb var avgörande, trots osäkerheten om hur många det kan bli i slutänden.

– När vi väger ihop helheten så är möjligheten att få fler arbetstillfällen ett tungt argument. Vi är inte eniga med samebyarna och det kommer gå många tunga transporter över fjället men att få fram mineraler är också ett riksintresse.

– Från Stora Blåsjön till Joma är det nära. Jag kan tänka mig att många från vår kommun får jobb även i Norge, säger hon.

Text: Hans Lindeberg 

Foto: Johan Lindeberg