• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete
Ranstad, historisk bild. Foto: Platåbergens Geopark
Ranstad, historisk bild. Foto: Platåbergens Geopark

Uranbrytningen i Ranstad – steg för steg

Publicerad 2026-08-03, 03:00   Uppdaterad 2026-07-31, 16:26

Ännu en gång ska uran brytas i Sverige. Det har skett förr – för 60 år sedan i Ranstad.

DA reder ut hur uranbrytningsprocessen i Västergötland gick till för ett halvt sekel sedan.

Dagbrott

Brytningen skedde i två dagbrott. De är idag vattenfyllda och bildar tillsammans den konstgjorda sjön Tranbärssjön.

Grovkross

En grovkross 60 meter under jord slog sönder malmen inför sovringen.

Silo

Med rullband fraktades materialet upp till en 62 meter hög silo. I materialet fanns då också kalksten som kommit med vid brytningen.

Rivningen av silon 1991

Sovringsverk

Genom att blanda vatten med ett magnetiskt järnmalmspulver, fick man en vätska som var tyngre än alunskiffer men lättare än kalk. Alunskiffret flöt alltså upp, medan kalken sjönk till botten och kunde sorteras bort.

Kontrollrummet i sovringsverket med dåtiden modernaste teknik. Foto: Platåbergens geopark

Finkross och siktning

Därefter maldes skiffern ner till cirka två millimeter. För stora bitar gick inte att laka ur medan mindre bitar och damm riskerade att störa flödet och skada utrustningen.

Tunnel till grovkrossen som låg 60 meter under jord.

Mogningslager

Det utsorterade materialet lades ut på marken för att ”mogna”. När malmen utsattes för luftens syre så blev uranet lösligt i vatten, vilket var nödvändigt för nästa steg i processen: lakning.

Lakverket

Fyra bassänger, 25×25 meter stora och 5 meter djupa. Här blev allt uran flytande med hjälp av svavelsyra. Lakresterna är det avfall som anses farligast för människa och miljö.

Jonbyteriet

I jonbyteriet sköljdes vätskan från lakverket genom en ”jonbytarmassa”, som bestod av ett slags plastkulor som kunde suga åt sig just uran. Alla andra mineraler följde med vätskan ut på andra sidan. Kvar blev koncentrerat uran som sedan torkades. Slutprodukten blev ett gult pulver som bakades till en så kallad urankaka eller ”yellowcake”. Den packades i stålfat med den klassiska märkningen för radioaktivitet utanpå.

Damm för ”tailings”

Resterna efter lakning och jonbyteri blev ett kemiskt aktivt och låggradigt radioaktivt slam som kallas ”tailings”. Allt täcktes med vatten i en stor damm strax öster om lakverket.

Uran

Uran är ett naturligt radioaktivt grundämne (U) som finns i berggrunden över hela världen. Uranet i svenska kärnkraftverk kommer främst från Kazakstan, Kanada och Australien.

Det finns flera former av uran. Alla atomer har 92 protoner, men antalet neutroner varierar och det är varianten U-235, med färre neutroner (143), som är klyvbar och kan användas som bränsle i kärnkraftverk eller i atomvapen.

Uran som bryts innehåller alltid 0,7 procent U-235 och 99,2 procent U-238. För att det ska fungera som kärnbränsle måste andelen U-235 öka till 3-5 procent. För atombomber gäller upp till 90 procent. Den processen kallas anrikning och är strikt kontrollerad av det internationella atomenergiorganet IAEA. Det är bara ett fåtal länder i världen som kan göra detta. I Europa finns anläggningar i Nederländerna och Frankrike.

Alunskiffer

Alunskiffer Ortviken. Foto: Andreas Rocksén
Alunskiffer. Foto: Andreas Rocksén

Det svenska uranet finns i bergarten alunskiffer och är låghaltigt, cirka 250 gram per ton. Det kan jämföras med de bästa fyndigheterna i världen (Kanada) med upptill 200 kilo/ton.

Alunskiffret bildades för flera hundra miljoner år sedan, när Sverige fortfarande låg på havsbotten söder om ekvatorn. Havet var då extremt syrefattigt och alger och mikroorganismer som ”regnade” ner på botten ruttnade aldrig utan bildade i stället ett slags organisk gegga. Uran och andra mineraler blandades in sedan de eroderat från omgivande landmassor. När vattnet blev mer syrerikt var det snäckor och andra skaldjur som landade på botten.

Med tiden, miljoner år, pressades geggan ihop till ett kol- och mineralrikt skiffer, oftast täckt med ett kalklager. Så småningom steg Sverige upp ur havet och hamnade där det ligger idag.

Alunskiffer finns väster och öster om Vättern, från Falbygden, där Ranstad ligger, till Omberg- och Tåkernområdet i Östergötland. Det finns också öster om fjällkedjan i Jämtland och Härjedalen och viss mån i Skåne och Mälardalen samt på Öland och Gotland.

Andreas Rocksén. Foto: Ida PerssonAndreas Rocksén

Läs mer: Klimat & miljö Uran
Dela:

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Dyrt och smutsigt – så gick det när uran bröts i Sverige

Dyrt och smutsigt – så gick det när uran bröts i Sverige

Uran ska återigen brytas i Sverige  DA reder ut hur det gick förra gången  ”Tog 50 år”

Kommunerna förlorar rätten att stoppa urangruvor

Kommunerna förlorar rätten att stoppa urangruvor

Vägen öppen för uranbrytning i Sverige.  Vid årsskiftet försvann förbudet  Nu har riksdagen beslutat att slopa kommunernas vetorätt

Snurrigt om uranbrytning – därför är alla arga på Ebba Busch

Snurrigt om uranbrytning – därför är alla arga på Ebba Busch

Kommunerna kan förlora makten  Gruvbranschen också kritisk  ”Det är valfläsk”

”Gruvan är en pest!”

”Gruvan är en pest” – därför kämpar Oviken mot uranplanerna

Kontroversiell grön satsning i Oviken  Ny urangruva splittrar samhället  ”Det är bara att se på Northvolt"

Gruvbolaget om Oviken: ”Teknologin finns för att göra det säkert”

Gruvbolaget om Oviken: ”Teknologin finns för att göra det säkert”

Sverige ska börja bryta uran  I kommunerna växer oron  Så säger vd:n om planerade gruvan i Oviken

Sverige ska bryta uran – vad händer nu?

Sverige ska bryta uran – vad händer nu?

Riksdagen skrotar förbudet mot uranbrytning  Men kommunerna är kritiska  DA reder ut vad lagändringen innebär

Dyrt och smutsigt – så gick det när uran bröts i Sverige

Dyrt och smutsigt – så gick det när uran bröts i Sverige

Uran ska återigen brytas i Sverige  DA reder ut hur det gick förra gången  ”Tog 50 år”

Stora bränder härjar i Europa – så rustat är Sverige

Stora bränder härjar i Europa – så rustat är Sverige

Skogsstyrelsen: Klimatanpassningarna halkar efter

Val 2026

Det handlar inte om åsikter – det handlar om uppdraget

Det handlar inte om åsikter – det handlar om uppdraget

Replik i debatten kring DA:s granskning

Dan är fackombud – och kandiderar för SD

Dan är fackombud – och kandiderar för SD

Kartläggning visar: SD-politiker företräder IF Metall  Arbetsplatser riskerar att stå utan ombud  ”Vill de peta mig går jag ur direkt”

De trotsar fackets röda linje – ställer upp för SD i valet: ”Varför inte?”

De trotsar fackets röda linje – ställer upp för SD i valet: ”Varför inte?”

Kandiderar för SD – I strid mot fackets hållning  Så svarar några av kandidaterna

Visa fler

Nya detaljer om dödsolyckan på Alleima

Nya detaljer om dödsolyckan på Alleima

Tidigare sekretess hävd  Truckföraren kan haft skymd sikt

I love Tunanäs

Här får bara Scania­anställda campa: ”Ett paradis”

Tunanäs: en exklusiv camping  DA träffar Scaniasemestrare i hängmattan

Efter ett halvår som arbetslös: ”Självbilden blir så mycket bättre när man har ett jobb” 

Pär förlorade arbetet efter 35 år: ”Ett jobb betyder mer än man tror”

Många varslade inom industrin  ”Märkligt hur det kan bli”

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram