Därför är det byggkris – DA:s Marie Edholm förklarar

DA förklarar Inflationen är grunden till problemet. När det vänder blir det i stället brist på arbetskraft. DA:s Marie Edholm om varför det är byggkris just nu.

Vad då byggkris? Det byggs ju överallt.

Ja, det byggs fortfarande, men det handlar till stor del om byggprojekt som redan var påbörjade innan inflationen och räntorna började stiga. Statistiken för 2023 är inte färdig än, men enligt Boverkets prognos färdigställdes ungefär 60 000 nya bostäder förra året, vilket är fler än på många år.

Det låter jättebra. Vad är problemet?

Det finns en fördröjning i siffrorna. Bostadsprojekt löper över flera år. För att se hur kraftig nedgången är får man i stället titta på hur många nya bostäder som påbörjades under 2023 – bara 27 000 enligt Boverkets prognos. Det är inte ens hälften så många som påbörjades året innan, så det är ett kraftigt och väldigt snabbt ras. Och värre blir det. I år räknar Boverket med att 19 500 nya bostäder börjar byggas.

Varför byggs det så lite? Det är väl bostadsbrist?

Ja, det är brist på bostäder. Enligt Boverket behövs 67 000 nya bostäder varje år fram till 2030.

Det är framför allt inflationen och de snabbt stigande räntorna som har satt många bostadsprojekt på paus. Dels blir det dyrt för bostadsbolagen att finansiera byggprojekten när räntorna ligger högt. Även kostnaderna för byggmaterial steg snabbt redan under pandemin. Dels tvekar bostadsköparna när räntorna är höga och framtiden känns osäker. Både villaköpare och bostadsrättsköpare avvaktar. 

Dessutom krävs ofta att en viss andel av bostäderna är sålda i förväg innan bostadsprojekt får finansiering. Det går helt enkelt inte att börja bygga förrän tillräckligt många köpare har tecknat sig för ett köp, och just nu är det väldigt svårsålt.

Vad får det för konsekvenser?

I princip alla husfabriker, fönster-, dörr-, golv-, köks- och badrumsfabriker har drabbats hårt. Förra året varslades var sjätte medlem i fackförbundet GS som jobbade inom träindustrin. I Småland, där branschen är stor, varslades var fjärde GS-medlem inom träindustrin. Även i byggbranschen är varslen och konkurserna många.

När vänder det?

Många hoppas att Riksbankens slopade höjningar av räntan och aviserade sänkningar senare i år ska göra att det lättar snart. Men det återstår att se. Den tidigare så höga inflationen har urholkat köpkraften hos folk och känslan av osäkerhet riskerar att hänga kvar ett tag.

Vad gör politikerna?

Alldeles för lite anser i alla fall GS-facket och Byggnads. De är kritiska till att regeringen inte har gjort mer. De skulle gärna se till exempel ett statligt investeringsstöd och en statlig kreditgaranti, så att det blir ekonomiskt möjligt att bygga fler projekt. Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev skulle lyfta en stor kostnadsbörda från husköpare menar branschorganisationen Trä- och Möbelföretagen (TMF). Ett nystartslån med särskilda villkor för förstagångsköpare har också föreslagits. 

Landsbygds- och bostadsminister Andreas Carlson (Kd) har presenterat åtgärder som ska minska hindren för byggande på lång sikt, vilket i och för sig har välkomnats av branschen.

Som akut åtgärd har regeringen höjt rot-avdraget för renoveringar från och med 1 juli i år, så att mindre byggfirmor ska överleva på sådana uppdrag i väntan på en vändning. Det räcker inte på långa vägar anser både fack och branschorganisationer.

Det är inflationen som är grunden till problemet och därför jobbar regeringen med att få ner den, har bland annat bostadsministern sagt i riksdagsdebatter.

Alla branscher drabbas av lågkonjunktur ibland. Varför ska bygg- och trähusbranschen få specialbehandling?

Bostadsmarknaden är inte som vilken marknad som helst. Människor behöver bostäder, det är inget som kan prioriteras bort när man har det lite knapert. Boverket varnar för att bostadsbyggandet kan ligga på en låg nivå under lång tid, vilket får stora effekter för samhället.

Men det vänder väl snart och då är det bara att börja bygga igen?

Det kommer att ta tid att rekrytera de tiotusentals byggnads- och träindustriarbetare som förlorar jobben nu. Många uppsagda träindustriarbetare har hittat nya jobb inom annan industri och finns inte tillgängliga. Under 90-talskrisen försvann 20 000 byggnadsarbetare från branschen för att aldrig komma tillbaka, och risken är att samma sak händer igen, varnar Byggnads.

Under pandemin fanns ju korttidsarbete. Kan man inte använda det nu för att behålla personal?

Det finns en lag om stöd vid korttidsarbete, men den är inte tillämpbar när problemen beror på konjunktur och inflation som inte är övergående inom kort. Under pandemin stiftade dåvarande regeringen tillfälliga lagar som gjorde att stödet vid korttidsarbete kunde betalas ut trots att ingen visste hur länge pandemin skulle vara.

Då kunde arbetstiden sänkas med upp till 80 procent, samtidigt som lönerna endast sänktes några procent och staten gick in och täckte stora delar av arbetsgivarnas lönekostnad. Både GS och TMF har vädjat till regeringen att fatta liknande beslut nu, utan att få gehör.

Marie Edholm