Avhoppad Pappers-revisor fråntas förtroendeuppdrag
Anklagas för sekretessbrott ”Det är tufft för mig”
Publicerad 2024-08-02, 05:00 Uppdaterad 2025-09-05, 10:34
På utlastningen på Fors bruk arbetar världens bästa fältbågskytt. Erik Jonsson har vunnit allt som går att vinna och får nu en egen platta i Avesta Walk of fame – bredvid lokala legendarer som Tony Rickardsson och Nicklas Lidström.
– Det var på tiden, säger han.
Tystnaden breder ut sig när Erik Jonsson spänner bågen. Målet står 20 meter bort. Ett kort sus när pilen far iväg. En snabb titt i kikaren, sedan avlossar han nästa pil, och nästa igen. Alla tre träffar i det innersta gula fältet.
– Jag är imponerad själv. Jag är ju helt ouppvärmd, säger han.
Att värma upp är viktigt. Kalla fingrar försvårar skyttet. Under vintern är det inomhus som gäller. Men det blir färre pass för honom då. Det är i skogen han trivs bäst. Och det är här som det svenska bågskyttet har varit som mest framgångsrikt.
Slut ögonen och tänk på bågskytte. Troligen får du en bild från någon OS-sändning i tv. En pilbåge med spröt där de skjuter på en färgglad tavla. Erik Jonssons båge, som kallas barebow, är i grunden likadan men utan sikte och stabilisator.
Att skjuta i fält skiljer sig från OS-tävlingarnas tillrättalagda miljö. Det innebär i stället att man går runt i skogen och skjuter på olika banor, lite som en golfrunda med pilbåge. Banan har oftast 24 mål på olika höjder och avstånd. Här får man sikta både uppåt och nedåt i lutningar.
Det är i den här sporten som Erik Jonsson, till vardags utlastare på Fors bruk, är bäst i världen. Över 30 år i landslaget har det blivit och han har vunnit sju VM-guld, fyra EM-guld, 44 SM-guld, och tre guld i World Games – det största som finns inom sporten.

Ålder: 48 år.
Bor: I villa i Fors.
Familj: Särbo med Lina Björklund, två barn och två bonusbarn.
Meriter: 3 World Games guld, 7 VM-guld, 4 EM-guld och 44 SM-guld.
World Games går av stapeln vart fjärde år och samlar de idrotter som inte är med i OS. Nästa tävling sker 2025 i Kina. Andra starka sporter för svensk del är orientering, parkour och innebandy.
I fälttävlan gör de bästa bågskyttarna i världen upp. Erik är regerande mästare. Att försvara sin titel nästa år är det stora målet. På vägen dit ligger VM i Kanada nu i september. Värsta konkurrenterna är skyttar från Sydkorea, Frankrike, USA och Italien.
– Italienarna är alla anställda av militären och får träna och skjuta på arbetstid, säger Erik Jonsson.
Det är en verklighet som ligger långt ifrån hans egen på Stora Enso i Fors.
De flesta av oss svenskar är ju ganska lugna. Starka mentalt och klagar inte på vädret. Du måste kunna fokusera på det du ska göra.
Truckarna på utlastningen susar omkring. För en utomstående är det ett under att de inte kör ihop med varandra. Men alla vet var alla ska och här är det högertrafik precis som utanför brukets väggar.
– Visst har väl truckarna krockat med varann under mina tjugofem år. Men det händer väldigt lite här ute. Vi har full koll och litar på varandra, säger Erik Jonsson.
Den här dagen lastar han en lastbil full med kartong. Det är ganska lugnt. Vissa dagar däremot står bilarna på kö utanför. Den största andelen produkter lämnar med tåg, via Göteborgs hamn, mot Storbritannien och ut i världen.

Erik Jonsson har arbetat här sedan 1998. Då hade han vunnit sitt första VM-guld och tog kontakt med bolaget för att söka sponsring. Uppvuxen i Fors var det naturligt att vända sig till ortens största arbetsgivare. Han fick inga pengar, men väl ett sommarjobb och sedan blev han kvar.
Nu jobbar han tvåskift vilket ger tre veckor semester på sommaren och två extra veckor under resten av året. Det är semesterdagarna, komptiden och skiftgången som gör att pilbågsintresset hålls levande.
– Stora Enso har alltid varit en bra arbetsplats. Jag trivs jättebra med jobbet och jobbarkompisarna. Det är en trygg inkomst, säger Erik Jonsson.
– Eller har varit åtminstone.
Oron är utbredd bland de anställda på bruket. I våras varslade Stora Enso 63 anställda här. Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare pågår och än vet man inte hur det kommer att slå.
– Vi gjorde 177 miljoner plus förra året, men det är 100 miljoner mindre än året innan. Så det går ju alltid att vrida på siffror, säger han.
Är de stolta över dig på bruket?
– Åtminstone var de det. Men nu är det ny ledning. Det är inte säkert att de ens vet vem man är.
Några som har visat sin uppskattning är Avesta kommun. Den 31 augusti får han en egen platta i Avesta Walk of fame. Sedan tidigare har stjärnor som Tony Rickardsson, Nicklas Lidström, Lina Hurtig och Armand Duplantis förärats den utmärkelsen.
Redan när den första plattan hamnade i marken 2012 har hans namn nämnts i spekulationerna. Men det gick ytterligare tolv år innan det till sist hände.
– Jag tycker det var på tiden. Jag tänkte, att det blir ingenting. Men nu när det väl händer så känns det bra så klart.
…föräras Erik Jonsson med en egen platta i Avesta Walk of fame ihop med tio andra lokala profiler.
Tillbaka på skjutbanan. Solljuset strilar mellan tallarna. Här i skogen, nästintill osynlig från riksväg 70, gömmer sig Avesta bågskytteklubbs skjutbana. Ljudet från trafiken ligger som ett bakgrundsbrus.
Skjuta började han med 1989, som 13-åring. Då hittade han sin storebrors båge i en garderob och han har hållit på sedan dess. Förra året fick han kliva in som förbundskapten för fältlandslaget. En tillfällig lösning hoppas han själv.
– Det funkade okej under inomhus-EM, när vi bara var fyra skyttar på plats. Men framöver kommer gruppen att vara större.

Bågskyttet är ganska jämställt med en liten övervikt av herrar. För den som vill börja skjuta är det kö till nybörjarkurserna på många orter. Ålderspannet är stort, även för nybörjarna.
– Så länge du har en någorlunda syn kan du skjuta. Jag mötte en amerikan i en VM-semi en gång. Han var 75.
Förutom synen. Finns det någon egenskap som utmärker en bra bågskytt?
– De flesta av oss svenskar är ju ganska lugna. Starka mentalt och klagar inte på vädret. Du måste kunna fokusera på det du ska göra.
Några pengar är det inte i sporten. Bågskytteförbundet drivs till stora delar ideellt och pengarna till eliten går för att bekosta tävlingar.
– Jag har fått pengar en gång, när jag var sponsrad av ett sydkoreanskt märke. En liten bonus.
…Är sexringad, svart med gul prick i mitten och finns i fyra storlekar. Fältronden har antingen 12 eller 24 mål.

Man skjuter tre pilar på varje mål. På en del banor vet man avståndet, på andra måste skytten själv bedöma. Sverige är ett av de ledande länderna, speciellt i barebow med många VM-titlar.
Banan har legat här utanför Avesta i 25 år. En vandringsled går genom skogen och att möta joggare, hundar och svampplockare hör till vanligheten. Men det blir även en del möten med vilda djur.
– Om jag velat hade jag haft flera tillfällen att fälla några harar.
Mer ovanligt var den gången det brakade till bland träden och han stod några meter ifrån en älg.
– Det var bara att backa.
Men det mest påtagliga djuret i skogen är mygg.
– Man är van, de hör lite till. Just här är det ganska lugnt, men lite längre bort är det desto mer.
Han är bäst under press och presterar alltid bra på tävling. Tänker inte mycket och litar på hur det känns i kroppen när han skjuter. Bågen har dragstyrka på 20 kilo och i snitt håller han den spänd i sju sekunder per skott.
– Vi skjuter kanske 72 pilar under en dag, sen är det slutspel och då kan det bli 40 till 50 pilar till.

…kostar elitens pilbågar, men för en nybörjare går det att få en bra för några tusenlappar.
Det är inte jobbigt för kroppen att skjuta tycker han. Det är huvudet som är trött i slutet av en tävling.
När han var yngre kunde det gå lite mer vilt till. Han minns speciellt en gång han dök upp på en tävling med en splitterny båge, sköt några sämre skott och i frustration slängde den i marken framför sig.
– Klonk! Rakt på en sten som repade upp lacken. Sen dess har jag slutat slänga saker omkring mig.
Då, i början av karriären, var det bara jobba, äta, skjuta som gällde. Nu har han radhus och familj tillsammans med särbon Lina Björklund. Även hon med i bågskytte-eliten. Det som i dag kallas ”guldduon” träffades under tävlingarna och blev sedan ett par.
Är det en intern kamp mellan er om vem som har flest medaljer?
– Så är det. VM guld har jag fler. Men fråga mig inte om SM-gulden …
Lina bor och jobbar i Edsbyn så det blir en del resande mellan hemmen. Sedan 2017 tävlar de för samma klubb BSK Edsbyn. Målet är att nå 100 SM-guld tillsammans. Det saknas bara två, så det kan nog hända redan i år. 2022 vann paret även VM-guldet i mix.
– Vi har ju sagt flera gånger att vi ska lägga av, men det har vi ju inte gjort.
Kärleken till sporten är för stor. Samtidigt vet han inte vad han annars skulle göra. Det är svårt att inte ta sig ut i skogen och skjuta efter jobbet. Rensa skallen lite.
– Det är för jäkla härligt. En sådan där tidig höstdag när luften är alldeles klar. Då längtar jag ut. Man går en runda. Skjuter pil och kanske plockar lite svamp mellan banorna.