"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Algerna skördades i slutet av september. På plats fanns Domitille Niyitegeka, Carl-Anton Karlsson (laboratoriechef på Nordic Paper), Per Gustafsson och Niklas Strömberg. Foto: Sanna Källdén
Alger är framtiden, tror Domitille Niyitegeka. Hon har jobbat med algodling sedan 1990-talet. Foto: Sanna Källdén
Torkade alger från förra årets skörd. Foto: Sanna Källdén

Bäckhammar tror på en grön framtid

Algodling I framtiden kommer var och varannan industri att ha en algodling på bakgården, det tror i alla fall pionjärerna på Bäckhammars pappersbruk. I tio barnpooler av plast förvandlas brukets restprodukter till en tillgång.

Alger på papper

Av algerna kan man tillverka kemikalier till bestrykningar av papper. Alger kan också användas i mekaniska oljor, som smörjolja eller transformatorolja.

Inifrån bruket löper svarta plaströr bort till poolerna i utkanten av området. I rören leds spillvärme och koldioxid från pappersproduktionen in i algodlingen. Odlingen drivs av forskare från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, men till vardags sköts den av laboranten Domitille Niyitegeka. En gång om dagen kontrollerar hon temperaturen och mäter halterna av kväve och fosfor.

– Allt måste vara rätt, annars kan det bli mögel eller djurplankton, säger hon.

Hon lyfter på plasten så att vi kan titta in i på algtäcket där under. Det luktar akvarium.

Det är en solig höstdag och full aktivitet runt poolerna. Algerna har vuxit till sig under sommaren och nu är det dags att skörda. Forskarna tömmer försiktigt ut vattnet så att bara algerna blir kvar. Algodlingar kräver mycket värme och koldioxid. Därför passar det bra att koppla ihop dem med pappersbruk, förklarar Niklas Strömberg, forskare vid SP. Algerna kan dessutom komma till nytta för bruken. De kan torkas och bli bränsle eller bas i mekaniska oljor. De kan också användas för att tillverka kemikalier till pappersproduktionen.

Domitille Niyitegeka är minst lika algfrälst som forskarteamet från SP. Hon började jobba med alger redan på 1990-talet. Då bodde hon i Rwanda och algerna användes som foder i fiskodlingar.

– Det var stor proteinbrist och fisken var viktig. Hela världen jobbar med alger, de kan användas till så mycket, säger hon.

Projektet i Bäckhammar är inne på sitt tredje och sista år. Efter skörden återgår Domitille Niyitegeka till sina vanliga arbetsuppgifter på bruket. Poolerna ska bort, men rören som leder värme och koldioxid från produktionen ut till poolområdet kommer att ligga kvar, redo för nya forskningsprojekt.

Niklas Strömberg är säker på att Sverige kommer att få fler alg­odlingar i framtiden. Om det byggdes odlingar som sammantaget motsvarar Vätterns yta skulle de teoretiskt kunna tillgodose hela Sveriges oljebehov, fast sådana satsningar är knappast aktuella i närtid.

– Framförallt kommer vi att se odling för mat och kosttillskott. Det har redan startat, säger han.

I Bäckhammar gav förra årets skörd 26 kilo alger vilket motsvarar cirka sju liter diesel. Med det kan en personbil köra ungefär tio mil. Med tanke på odlingens storlek är forskarna nöjda.

– Syftet är egentligen inte att få ut så mycket som möjligt utan att testa hur pappersbruket och odlingen interagerar, säger Niklas Strömberg.

”Kul när det görs någonting bra”

Att arbetsplatsen satsar på miljöarbete är viktigt för alla på bruket, tror Per Gustafsson, processoperatör på Nordic Paper i Bäckhammar och ordförande i Pappers avdelning 48.

Alger5Han medger att det har skämtats en del om de små poolerna nere vid brukets reningsanläggning.

– Det ser ju för roligt ut. I början skojade vi om att forskarna kommer hit och badar, säger han, men tillägger att ingen skrattar åt pappersbrukens koldioxidutsläpp.

Miljöarbetet bidrar till att skapa en positiv känsla inför jobbet, tror han.

– Man vill kunna vara stolt över sin arbetsplats. Den blir en del av ens identitet och det är kul när det görs någonting bra.

Charlie Olofsson 

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Dubbla prestigepriser till Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackförbundspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

”Jag lär mig något nytt hela tiden”

DET HÄR GÖR JAGEva Vencel är resurslaborant på Stora Enso i Hylte.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vad vill den oheliga alliansen?

KRÖNIKAAlliansen upprepar gång på gång att regeringens politik för att stötta de svaga är skadlig för Sverige. Men den egna sakpolitiken har man lämnat därhän.

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

"Jag använder olika tejper till olika kunder"

DET HÄR GÖR JAG Annika Svedberg är operatör på Stora Enso i Fors.

Avtal 2017

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

"Osäkert om vi klarar reallönen"

PappersFredagens avtal sätter ramen för Pappers förhandling. – Den stora frågan är om avtalet klarar att hålla reallönerna, säger förbundets ordförande Matts Jutterström.

Pappers: Bra att de säger nej

Pappers ordförande Matts Jutterström tycker det är bra att industrifacken säger nej till Opos bud. Om det ändå blir ett "lågt" treårigt avtal, väntar i stället kraftig löneglidning hävdar han.

1

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

En död i fallolycka på Rönnskärsverken

En man omkom tidigt i morse i en fallolycka på Boliden Rönnskärsverken i Skelleftehamn.

Försnillande pappersarbetare fick villkorlig dom

Pappersarbetaren vid ett norrländskt förskingrade minst 740 000 kronor ur avdelningens handkassa. Nu har domen fallt - villkorlig dom, böter och återbetalning.

Industrin har fått ett slutbud

UPPDATERAD Nu har facken och arbetsgivarna inom industrin fått slutbudet. I dag ska de svara ja eller nej.

Från olycka till dom

DA reder utTvå uppmärksammade dödsolyckor - i två olika länder. I Finland tog det 38 månader från olycka till dom, i Sverige 64 månader. DA visar att en av förklaringarna är dåligt utbildade poliser och överbelastade åklagare.

2

Förstämning i Skärblacka efter dödsolycka

Polisen har startat en förundersökning efter gårdagens dödsolycka på bruket i Skärblacka, då en entrprenörsanställd föll ner i ett schakt.

Rocky är trucken på (5)G

UPPKOPPLATSKF vill vässa produktionen med den senaste mobiltekniken, 5G. Men de anställda känner en viss oro för att jobb ska försvinna – och att de förarlösa truckarna ska löpa amok.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Pappers lämnade förhandlingarna

Avtal 2017Pappers och tjänstemännens gemensamma avtal om allmänna anställningsvillkor är i gungning. Torsdagens förhandlingar slutade med att facken lämnade förhandlingsbordet.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

1

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Lönerna på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Hämta mer