Industriarbetarnas tidning

Bäckhammar tror på en grön framtid

18 november, 2015

Skrivet av Charlie Olofsson 

Algodling I framtiden kommer var och varannan industri att ha en algodling på bakgården, det tror i alla fall pionjärerna på Bäckhammars pappersbruk. I tio barnpooler av plast förvandlas brukets restprodukter till en tillgång.

Alger på papper

Av algerna kan man tillverka kemikalier till bestrykningar av papper. Alger kan också användas i mekaniska oljor, som smörjolja eller transformatorolja.

Inifrån bruket löper svarta plaströr bort till poolerna i utkanten av området. I rören leds spillvärme och koldioxid från pappersproduktionen in i algodlingen. Odlingen drivs av forskare från Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, men till vardags sköts den av laboranten Domitille Niyitegeka. En gång om dagen kontrollerar hon temperaturen och mäter halterna av kväve och fosfor.

– Allt måste vara rätt, annars kan det bli mögel eller djurplankton, säger hon.

Hon lyfter på plasten så att vi kan titta in i på algtäcket där under. Det luktar akvarium.

Det är en solig höstdag och full aktivitet runt poolerna. Algerna har vuxit till sig under sommaren och nu är det dags att skörda. Forskarna tömmer försiktigt ut vattnet så att bara algerna blir kvar. Algodlingar kräver mycket värme och koldioxid. Därför passar det bra att koppla ihop dem med pappersbruk, förklarar Niklas Strömberg, forskare vid SP. Algerna kan dessutom komma till nytta för bruken. De kan torkas och bli bränsle eller bas i mekaniska oljor. De kan också användas för att tillverka kemikalier till pappersproduktionen.

Domitille Niyitegeka är minst lika algfrälst som forskarteamet från SP. Hon började jobba med alger redan på 1990-talet. Då bodde hon i Rwanda och algerna användes som foder i fiskodlingar.

– Det var stor proteinbrist och fisken var viktig. Hela världen jobbar med alger, de kan användas till så mycket, säger hon.

Projektet i Bäckhammar är inne på sitt tredje och sista år. Efter skörden återgår Domitille Niyitegeka till sina vanliga arbetsuppgifter på bruket. Poolerna ska bort, men rören som leder värme och koldioxid från produktionen ut till poolområdet kommer att ligga kvar, redo för nya forskningsprojekt.

Niklas Strömberg är säker på att Sverige kommer att få fler alg­odlingar i framtiden. Om det byggdes odlingar som sammantaget motsvarar Vätterns yta skulle de teoretiskt kunna tillgodose hela Sveriges oljebehov, fast sådana satsningar är knappast aktuella i närtid.

– Framförallt kommer vi att se odling för mat och kosttillskott. Det har redan startat, säger han.

I Bäckhammar gav förra årets skörd 26 kilo alger vilket motsvarar cirka sju liter diesel. Med det kan en personbil köra ungefär tio mil. Med tanke på odlingens storlek är forskarna nöjda.

– Syftet är egentligen inte att få ut så mycket som möjligt utan att testa hur pappersbruket och odlingen interagerar, säger Niklas Strömberg.

”Kul när det görs någonting bra”

Att arbetsplatsen satsar på miljöarbete är viktigt för alla på bruket, tror Per Gustafsson, processoperatör på Nordic Paper i Bäckhammar och ordförande i Pappers avdelning 48.

Alger5Han medger att det har skämtats en del om de små poolerna nere vid brukets reningsanläggning.

– Det ser ju för roligt ut. I början skojade vi om att forskarna kommer hit och badar, säger han, men tillägger att ingen skrattar åt pappersbrukens koldioxidutsläpp.

Miljöarbetet bidrar till att skapa en positiv känsla inför jobbet, tror han.

– Man vill kunna vara stolt över sin arbetsplats. Den blir en del av ens identitet och det är kul när det görs någonting bra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det är bara att lyssna på forskarna”

”Det är bara att lyssna på forskarna”

Stefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

FN:s toppmöte om klimatet är igång i Paris, världen håller andan för att fiaskot från Köpenhamn inte ska upprepas. DA har frågat tre industriförbund om deras förväntningar.

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

Pappers- och massaproduktionen läggs ner i Kvarnsveden

”En kalldusch för oss alla!” säger samordnande huvudskyddsombudet Jan Grundelius. 440 anställda på Kvarnsveden berörs.

”Sverige kan visa vägen”

”Sverige kan visa vägen”

Visst, läget är allvarligt. Men det finns också mycket positivt som händer för klimatet. Miljödebattören Stefan Edman vill lyfta fram industrins roll i ny klimatbok.

24 sägs upp på Hylte bruk

24 sägs upp på Hylte bruk

”Man lider med dem som får gå hem”, säger Pappers avdelningsordförande Esa Huttu.

Vem äger ditt bruk?

Vem äger ditt bruk?

Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.

Här gav protesterna en extra slant

Här gav protesterna en extra slant

De centrala löneförhandlingarna gav inte vad Pappers hade krävt. Men på Katrinefors bruk blev det lite extra. Avdelningsordföranden Gabriel Jöngren delar med sig av sina bästa förhandlingsknep.

Så ställer vi om för klimatet

Så ställer vi om för klimatet

Även små steg tar oss framåt. Nu vill vi ha era bästa råd för att ställa om för klimatet. Urban Lindfors berättar om sitt byte till elbil.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

Sjuka Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet. De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.