"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Migrationsdagen

Foto: Madeleine Andersson.

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger Peo Hansen.

Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet ställer sig mycket kritisk mot EU:s flyktingpolitik. Enligt honom har EU:s flyktingpolitiska samarbete aldrig haft som syfte att ta emot flyktingar eller att främja mänskliga rättigheter eller demokrati.

– De har spelat mindre roll när det handlar om att stoppa flyktingarna.

Det visade sig åter igen i flyktingkrisen som nådde sin kulmen förra hösten och EU ingick ett flyktingavtal med Turkiet, trots problemen med bland annat demokrati i landet.

– EU:s flyktingpolitik har varit inriktad på att hitta externa lösningar och att flyktingarna ska hållas utanför EU, säger Hansen

Då flyktingkrisen nådde sin kulmen förra hösten ändrades tongångarna kring det rekordhöga antalet flyktingar. I till exempel Tyskland och Sverige började man tala om flyktingkrisen som en börda som kostar mycket. Däremot har de positiva effekterna inte alls fått lika stor uppmärksamhet. Tysklands budgetöverskott var rekordstort för år 2015 samtidigt som tillväxten och sysselsättningen ökat. Likaså har Sveriges BNP växt.

Bakom detta ligger bland annat flyktingvågen, menar Hansen.

När länderna under en kort tid valde det han kallar en ansvarsfull flyktingpolitik, så gav de också plats för de nödvändiga budgetjusteringarna och ökade de offentliga utgifterna. Det gav en puff åt tillväxten, förklarar Hansen.

– Äntligen måste man se migrationen som en möjlighet.

Hansen ser en ironi att det krävdes en flyktingkris för att rubba den ekonomiska åtstramningspolitiken som härskar i Sverige och EU. En generös asylpolitik leder till offentliga satsningar på kort sikt, till exempel skolor och bostäder. Flyktingkeynesianism kallar Hansen det. Det skapar sysselsättning och högre tillväxt på lång sikt, vilket i sin tur generar skatteintäkter. Dessutom har den också kastat ljus på samhällets behov av planering.

Det gäller frågor som offentliga investeringar, bostäder, utbildning och inte minst arbetsmarknadspolitik. Samtidigt har krisen bidragit till att upptäcka marknadens begränsningar och inte minst behovet av en stark arbetsmarknadspolitik, hävdar Peo Hansen.

– Migrationen var kärnan i hela Brexit-debatten, konstaterar Hansen.

Det var den debatten som sist och slutligen ledde till att Stor-Britannien valde att lämna EU.

Redan före Brexit började man tala om inskränkningar i den fria rörligheten och att omdefiniera den fria rörligheten, konstaterar Hansen.

För tillfället rör sig arbetskraften från de fattigare EU-länderna till de rikare. Det innebär att till exempel Bulgarien och Rumänien i dag har en skriande läkarbrist.

De högutbildade migranterna är viktiga för de rikare mottagarländerna. Likaså är också billig arbetskraft en viktig faktor för de rikare länderna – samma länder som kritiserar EU-migrationen.

– Det är ett fenomen som måste upp på agendan.

 


jonna.soderqvist@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

"De här partierna är här för att stanna"

De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.

"Kostnaderna hotar inte välfärden"

Tar de nyanlända våra jobb, hur bidrar de till vår ekonomi, har vi råd med vår flyktingpolitik, som kostade 50 miljarder i fjol? DA ställde frågorna till migrationsforskaren Joakim Ruist. På den senaste svarar han: "Det är mycket pengar, men ändå långt ifrån några summor som kan förändra välfärdsmodellen."

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Migrationen och den svenska modellen

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

2

"Solidaritet är mer än den svenska modellen"

GästkrönikaVad står egentligen uttrycket "Svenska modellen" för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

7

"Vi behöver prata om integration – men i vad?"

Gästkrönika "Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Vi behöver en egen röst att tala med

Gästkrönika"Det är så fräckt, så lögnaktigt, när 'flyktingskrisen' egentligen blottar resultatet av en långvarig borgerlig uttömningspolitik. Alltså precis det som SD står för", skriver Jari Söyrinki.

7

"Jag blev svensk – och en miljömupp"

GÄSTKRÖNIKA Författaren och komikern Zinat Pirzadeh om resan från att plocka fridlysta blommor i burka i norrländska fjällen till att skaffa gåstavar.

Vilket Sverige vill vi ha?

Debatt"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående lagen om tillfälliga uppehållstillstånd.

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Jobb för nyanlända 

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Det nya landet

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Klart vi klarar det!

LedareVi lever i migrationens tid. Nu krävs den samhälleliga ingenjörskonst som kan kombinera jämlikhet och öppenhet.

"Vi måste blicka bakåt för att kunna gå framåt"

Debatt"Har vi varit för fokuserade på att höja lönerna och glömt att prata om grunden: allas lika värde?" Adrian Avdullahu i en debattartikel utifrån reportaget "Det nya landet" – om integration då och nu på fabriksgolvet.

2
Close