Industriarbetarnas tidning

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

5 oktober, 2016

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger Peo Hansen.

Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet ställer sig mycket kritisk mot EU:s flyktingpolitik. Enligt honom har EU:s flyktingpolitiska samarbete aldrig haft som syfte att ta emot flyktingar eller att främja mänskliga rättigheter eller demokrati.

– De har spelat mindre roll när det handlar om att stoppa flyktingarna.

Det visade sig åter igen i flyktingkrisen som nådde sin kulmen förra hösten och EU ingick ett flyktingavtal med Turkiet, trots problemen med bland annat demokrati i landet.

– EU:s flyktingpolitik har varit inriktad på att hitta externa lösningar och att flyktingarna ska hållas utanför EU, säger Hansen

Då flyktingkrisen nådde sin kulmen förra hösten ändrades tongångarna kring det rekordhöga antalet flyktingar. I till exempel Tyskland och Sverige började man tala om flyktingkrisen som en börda som kostar mycket. Däremot har de positiva effekterna inte alls fått lika stor uppmärksamhet. Tysklands budgetöverskott var rekordstort för år 2015 samtidigt som tillväxten och sysselsättningen ökat. Likaså har Sveriges BNP växt.

Bakom detta ligger bland annat flyktingvågen, menar Hansen.

När länderna under en kort tid valde det han kallar en ansvarsfull flyktingpolitik, så gav de också plats för de nödvändiga budgetjusteringarna och ökade de offentliga utgifterna. Det gav en puff åt tillväxten, förklarar Hansen.

– Äntligen måste man se migrationen som en möjlighet.

Hansen ser en ironi att det krävdes en flyktingkris för att rubba den ekonomiska åtstramningspolitiken som härskar i Sverige och EU. En generös asylpolitik leder till offentliga satsningar på kort sikt, till exempel skolor och bostäder. Flyktingkeynesianism kallar Hansen det. Det skapar sysselsättning och högre tillväxt på lång sikt, vilket i sin tur generar skatteintäkter. Dessutom har den också kastat ljus på samhällets behov av planering.

Det gäller frågor som offentliga investeringar, bostäder, utbildning och inte minst arbetsmarknadspolitik. Samtidigt har krisen bidragit till att upptäcka marknadens begränsningar och inte minst behovet av en stark arbetsmarknadspolitik, hävdar Peo Hansen.

– Migrationen var kärnan i hela Brexit-debatten, konstaterar Hansen.

Det var den debatten som sist och slutligen ledde till att Storbritannien valde att lämna EU.

Redan före Brexit började man tala om inskränkningar i den fria rörligheten och att omdefiniera den fria rörligheten, konstaterar Hansen.

För tillfället rör sig arbetskraften från de fattigare EU-länderna till de rikare. Det innebär att till exempel Bulgarien och Rumänien i dag har en skriande läkarbrist.

De högutbildade migranterna är viktiga för de rikare mottagarländerna. Likaså är också billig arbetskraft en viktig faktor för de rikare länderna – samma länder som kritiserar EU-migrationen.

– Det är ett fenomen som måste upp på agendan.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

En utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

”Regel­verket är riggat för osund konkurrens”

Lagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Dubbla myndigheternas resurser”

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”

Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet: Centerpartiet står fast vid linjen att inte ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal.

”Nej Timbro – förändringar måste till”

”Nej Timbro – förändringar måste till”

Timbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

Allt du vill veta om EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

Bekämpa segregationen inte flyktingarna

Bekämpa segregationen inte flyktingarna

Chefredaktör Helle Klein vill att (S) slutar med den auktoritära retoriken.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”De här partierna är här för att stanna”

”De här partierna är här för att stanna”

De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen