Risken för nya terrorattentat och risken för ett utvidgat krig i mellanöstern gör den ekonomiska utvecklingen oförutsägbar. Men även skuldsättningen i USA oroar vice riksbankschefen Villy Bergström.Villy Bergström är vice riksbankschefen med ett långt förflutet som ekonom inom fackföreningsrörelsen. Han var bland annat under många år chef för Fief, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning.
I hans uppdrag ligger bland annat att vaksamt följa den internationella ekonomiska utvecklingen. Den är nu mer oviss än på länge, av säkerhetspolitiska skäl.
– Det behövs bara en terrorattack mot Saudi-Arabien för att vi ska få en stor effekt på oljepriset och då förvärras krisen till en allvarlig ekonomisk kris.
– Eller om det utbryter ett krig med anknytning till konflikten mellan Israel och palestinerna.
Om det inte blir några fler terrorattacker eller utvidgat krig – vad händer då med ekonomin?
– Om man nu visste att det inte skulle bli några mer attacker skulle vi vara på väg ner i en lågkonjunktur som i och för sig har påskyndats av attacken mot World Trade Center den 11 september.
– Men vi skulle ganska snabbt få en återhämtning genom de kraftfulla stimulanserna i USA. Där har regeringen gått in för att stimulera efterfrågan motsvarande 2 procent av BNP. Räntorna har sänkts från 6,5 till 2,5 procent.
– Det som motverkar expansionen är dollarns höga kurs och att aktiekurserna fallit. Det tar bort lite av effekterna av stimulanserna.
Den nyliberala amerikanska regeringens stimulans av ekonomin roar en klassisk socialdemokratisk ekonom som Villy Bergström. Staten har plötsligt återfått lite av sin gamla ekonomiska roll.
– Ja, det är komiskt. Omvärlden har i tjugo år och Sverige i tio haft en normpolitik. Bland annat går den ut på att staten inte ska bedriva stabiliseringspolitik. Marknaden ska sköta sig själv.
– Men vid första riktiga påfrestningen inträder fullskalig Keynesianism igen. Amerikanska staten tar på sig ansvaret att hålla uppe efterfrågan och genomför en aggressiv räntesänkningspolitik.
Tror du att det här också banar väg för en klassisk socialdemokratisk ekonomisk politik?
– Om man med det menar stabiliseringspolitik. Ja, jag tror att det kan bli lite mer öppet för finanspolitiska stabiliseringsåtgärder. Men klassisk socialdemokratisk ekonomisk politik har ju mer i bagaget än detta. Att värna om starka fackföreningar. Att ha en utjämnande socialpolitik. Att försöka utjämna inkomsterna. Det finns det inga tecken på.
Vi är nu inne i en lågkonjunktur. Men det är ingen vanlig konjunktursvacka.
– En normal lågkonjunktur brukar utvecklas efter att man haft en stark efterfrågeutveckling och starka inflationstendenser så att riksbanken måste strama åt.
– Den här gången har det inte varit stark inflation. Problemen har varit annorlunda. Lågt sparande, bytesbalansunderskott och överdrivna investeringar. Det har egentligen varit en gammaldags 1920-talskris, en överinvesteringskris snarare än att hushållen rusat iväg och konsumerat. Då är det också svårare att komma ur det här. Det kan ta tid.
Villy Bergström anser att Sverige har ett bra utgångsläge
– Det var ju helt annorlunda vid förra krisen. Nu har vi vad vi saknade då: starka statsfinanser, mycket stark utrikeshandel och låg inflation.
Vilken typ av konjunkturnedgång kan vi tänka oss?
– Vi har i banken hela tiden trott på en mer utdragen nedgång. I januari trodde många att det skulle vända andra halvåret i år. Nu är den allmänna bedömningen att det vänder andra halvåret nästa år – som ett optimistiskt scenario.
– Men det finns en risk att nedgången dras ut på grund av att det är så förfärligt stora obalanser i den amerikanska ekonomin.
– Hela den privata sektorn har ett underskott i sparandet på kanske 6-7 procent av BNP. Det är en historiskt hög siffra. De konsumerar och investerar för 6 procent mer än de har inkomster till.
– Amerikanska företag och hushåll lever alltså på lånade pengar. Det täcks dels av offentliga sektorn som har ett överskott. Men det täcks också av kapitalimport. Européer och asiater investerar i den amerikanska ekonomin.
– Det skeppas in pengar till USA som investeras i aktier och som gör dollarn dyr. Bytesbalansen har ett underskott på 4 procent vilket måste korrigeras. Amerikanerna kan inte lägga 4 procent av BNP till en utlandsskuld varje år.
USA måste alltså ta sig ur sitt skuldberoende. Men det får effekter på resten av världsekonomin, anser Villy Bergström.
– Det betyder ökat sparande i privat sektor och då blir det mindre investeringar och mindre konsumtion. Den amerikanska efterfrågan blir lidande och då blir det inte samma stimulans för omvärlden. Därför kan det bli en seg återhämtning.
Finns det något utöver terrorismen som kan hota den ekonomiska utvecklingen?
– Vi har bakom oss överdrifter när det gäller aktiekurser. Att denna groteska prisstegring på aktier släpptes fram. Att ingen såg att det hade gått för långt. Att riskkapitalet satsades så blint på IT. Det är oroande. Det har gjort marknadsekonomin mer instabil. Därför måste en korrigering bli ganska kraftig. Och det är helt oberoende av terroristattackerna.
Vad skulle man ha gjort?
– Det pågår en diskussion som är oavslutad om centralbanker ska reagera på prisbubblor. Till exempel när det blir extrema priser på fastigheter och aktier. Det kan bli någon slags vidgade uppgifter för centralbankerna i framtiden att se till att inte prisbubblor som IT-bubblan inte utvecklas. Å andra sidan kan det vara svårt att identifiera en prisbubbla.
– Ett av våra bekymmer nu är att vi har haft en svag växelkurs länge. Den har varit till nytta för oss i lågkonjunkturen. Den har motverkat att lågkonjunkturen skulle bli väldigt besvärlig. När IT- och telekomsektorn gick ner i djup kris har kronfallet sett till att massa- och pappersindustrin, stålindustrin och verkstadsindustrin fått höga vinster och därför kunnat hålla uppe sin aktivitet.
– Men nackdelen är att när kronan är svag under lång tid så tror folk kanske inte att den ska återhämta sig. Då börjar man höja priser för att kompensera de förluster importörerna gör. Där ligger den största inflationsrisken.
