Dagens Arbete har tidigare rapporterat om personer som arbetar i bristyrken i den svenska industrin, och som drabbats av de skärpta migrationslagarna. Som 26-åriga svetsaren Samim. Han hade fast jobb på Hitachi i Ludvika, men fick utvisningsbeslut till Irak. Eller 56-åriga fordonsmekanikern Dmitriy Gaffarov, som bott i Sverige i 22 år och nu ska skickas tillbaka till Uzbekistan.
Nu har DA gått igenom tusentals utvisningsärenden i svenska migrationsdomstolar, mellan april 2025 och april 2026. Granskningen visar att 260 personer med jobb inom bristyrken har fått ett utvisningsbeslut det senaste året. Det motsvarar fem personer i veckan. Sannolikt är siffran högre, eftersom DA bara har kunnat räkna ärenden där yrkestiteln framgår tydligt i texten.
Det handlar om människor som arbetat och betalat skatt och vars kompetens efterfrågas på arbetsmarknaden. Samtliga har arbetat inom sådana yrken där arbetskraften inte bedöms kunna tillgodoses i Sverige. I genomsnitt har personerna bott i Sverige i fem år och elva månader.
Flera av arbetarna i DA:s granskning har sina familjer i Sverige. När de 260 personerna utvisas tvingas även 84 barn att lämna landet.
Den vanligaste orsaken till avslag är att personernas liv förändrats på ett eller annat sätt. De kan ha skilt sig, blivit myndiga eller mist en anhörig. Grunden för det tidigare uppehållstillståndet gäller inte längre och därför måste de lämna Sverige om de vill söka ett nytt tillstånd. Nya ansökningar inifrån Sverige beviljas endast i några få undantag. Arbete inom ett bristyrke, eller stark anknytning till Sverige, räknas inte som tillräckligt starka skäl.
DA:s granskning visar vilka konsekvenserna kan bli. Som i fallet där en 23-åring med fast jobb som svetsare ska utvisas – eftersom hans pappa fått svenskt uppehållstillstånd.
Mannen kom till Sverige som 17-åring och fick ett tillfälligt uppehållstillstånd eftersom hans pappa hade rätt att bo här. När pappan fick permanent uppehållstillstånd, och kort därefter svenskt medborgarskap, upphörde grunderna för sonens tillstånd. Detta eftersom pappans status förändrades.
Sonen kunde inte heller få stanna på grund av anknytning till sin far, eftersom han blivit myndig. Följden blev att han utvisades. Att resten av familjen fick stanna spelade ingen roll.
Den näst vanligaste anledningen till utvisning i granskningen är att lönen eller arbetsvillkoren – på nuvarande eller tidigare arbetsplats – inte når upp till de skärpta kraven.
En kvinna från Thailand ansökte om ett förnyat arbetstillstånd för jobbet som boendestödjare fem månader innan det nya lönekravet trädde i kraft 2023. Migrationsverket uppmärksammade henne två år senare på att hennes lön inte uppfyllt kravet under handläggningstiden. Arbetsgivaren höjde då lönen direkt. Migrationsverket meddelade ändå avslag eftersom kvinnan inte uppnått lönekravet under tiden hon väntade på sitt beslut.
Det är också vanligt att personer i bristyrken tvingas lämna landet eftersom de arbetat med någonting annat än vad som står på deras arbetstillstånd. I många fall som Dagens Arbete identifierat handlar det dock om att personen haft likartade arbetsuppgifter men fått en annan titel. Som i fallet med 33-åringen som fick arbetstillstånd för att arbeta som ”konsult inom solenergi”. När han en kort tid senare klättrade i karriären och blev ”projektledare och konsult inom energi och miljö” ansåg Migrationsverket att han inte längre arbetade med samma uppgifter – varpå han utvisades.
Migrationslagstiftningen i Sverige har successivt skärpts sedan flyktingkrisen 2015. Under regeringen Löfven/Andersson (S) gjordes tillfälliga uppehållstillstånd till regel.
Inom ramen för Tidöavtalet har den nuvarande regeringen drivit igenom ett stort antal lagändringar med syftet att lägga asylinvandringen på EU:s miniminivå.
- Lönekravet vid arbetskraftsinvandring har höjts i två omgångar.
- Spårbytet från asyl till arbetstillstånd har avskaffats, liksom undantaget för särskilt ömmande omständigheter.
- Försörjningskravet vid anknytning har höjts avsevärt.
Ytterligare åtstramningar träder i kraft under hösten.
DA:s granskning visar att lagändringarna har gjort det svårare för arbetare att få stanna i landet. Att personen arbetar i ett bristyrke spelar liten eller ingen roll.
– Migrationsverket har svensk och internationell lag att förhålla sig till, och att arbeta och göra rätt för sig är inte en grund för att få uppehållstillstånd, säger Cecilia Gustafsson, presskommunikatör på Migrationsverket.
