Vägbyggnadsstrejken i Ingelstad 1927–1934: 2436 dagar
Sommaren 1927 lade 98 vägarbetare i Ingelstad utanför Växjö ner arbetet. Anledningen var att arbetsgivaren vägrade teckna kollektivavtal. När konflikten tog slut var 59 vägarbetare fortfarande med i strejken. De hade då hållit ut i nästan sju år. Strejken är troligtvis Sveriges allra längsta strejk, men har sedan 1930-talet fallit i glömska.
Kyrkvaktmästarkonflikten i Valinge 1959-1964: 2042 dagar
Kyrkvaktmästaren Gustaf Nilsson strejkade ända in i döden, i nästan sex år. Hans grav grävdes av strejkbrytarna som tagit hans jobb. Blockaderna lyftes först i mitten av 80-talet.
Kyrkvaktmästarkonflikten i Bokenäs 1958–1964: 1939 dagar
I slutet av 1950-talet började Kommunal organisera Sveriges kyrkvaktmästare. Kort därpå gick Arthur Jonsson, deltidsanställd kyrkvaktmästare i Bokenäs församling, ut i strejk. Konflikten i Bokenäs inleddes bland annat på grund av en tvist om hur ofta gräset skulle klippas – men handlade i grunden om rätten till kollektivavtal.
Skyllbergsstrejken 1925–1930: 1800 dagar
Strejken vid Skyllbergs bruk har fram till nu trots ha varit den längsta strejken i Sverige. Uppemot 300 arbetare vid bruket i Närke lade ner arbetet i oktober 1925. Arbetsnedläggelsen var en protest mot att 30 arbetskamrater – bland dem fanns fackavdelningens sekreterare och ordförande – hade sagts upp.
Kommunalstrejken i Borgholm 1930–1935: 1682 dagar
I september 1930 gick elva arbetare i Borgholm på Öland ut i strejk. Kommunal hade i ett halvårs tid försökt få Borgholms stad att teckna kollektivavtal för stadens renhållningsarbetare. Staden vägrade, med argumentet att man hade så få kommunalarbetare. Den 9 april 1935 gick arbetsgivarsidan med på kollektivavtal och strejken avslutades.
Vägbyggnadsstrejken i Västra Göinge 1930–1934: 1328 dagar
Vägstyrelsen i Västra Göinge i Skåne vägrade ingå förhandlingar om kollektivavtal. Svenska väg- vattenbyggnadsarbetareförbundet svarade med att ta ut ett 100-tal arbetare i strejk. Även i Västra Göinge använde man sig av strejkbrytare. De som bröt strejken erbjöds dessutom högre ersättning än vad de strejkande vägarbetarna hade krävt.
