I dag, torsdag, röstar riksdagen om att ta bort kommunernas vetorätt mot uranbrytning – ett förslag som gjort kommunerna rasande. Samtidigt har Tidöregeringen lyckats reta upp gruvindustrin med ett förslag om ett nytt veto – vilket i princip gör uranbrytning omöjlig igen.

Nu är alla sura på näringsminister Ebba Busch (KD).

Förbudet mot uranbrytning drevs igenom av den förra regeringen 2018. Centerpartiet var drivande i frågan och betonade riskerna för radioaktivitet, miljö och hälsa.

Sedan Tidöregeringen tillträdde har näringsminister Ebba Busch (KD) drivit frågan om att häva förbudet. Hon menar att uran ska betraktas som vilken mineral som helst och att det inte är farligare än andra metaller.

Sedan årsskiftet finns inte längre något förbud mot uranbrytning i Sverige. Men kommunerna har fortfarande rätt att säga nej. Det kommunala vetot ”mot etablering av kärnteknisk anläggning”, som det heter i lagen, infördes för nästan 50 år sedan (1977) och gäller alltså fortfarande. Den vetorätten vill regeringen nu ta bort. Omröstning sker i riksdagen under torsdagen.

”Man tar bort självbestämmanderätten”

Kommunerna rasar mot vad de ser som en inskränkning i det kommunala självstyret.

– Man tar bort självbestämmanderätten för kommunerna och det tycker jag strider mot en grundläggande demokratisk princip. Den är inskriven i regeringsformen.

Det säger kommunalrådet Effie Kourlos (C) i Östersund, där man tydligt sagt att man vill använda vetot mot planerad brytning i Oviken vid Storsjön.

Therese Kärngard (S), kommunalråd i Bergs kommun, där Oviken ligger, håller med.

– Konsekvenserna för brytning av alunschiffer och brytning av uran bärs ju lokalt. Då behöver ju den lokala nivån få vara med och ta besluten.

I princip alla kommuner där uranbrytning kan bli aktuell har sagt att de vill lägga sitt veto. Det gäller förutom i Jämtland också i Västergötland och Skåne, där det också finns mycket alunskiffer.

– Det finns idag inga säkra metoder att bryta någonting alls i alunskiffer, säger kommunalrådet Effie Kourlos.

– Där man har gjort det i Sverige och utomlands så har det blivit stora miljökatastrofer. Uranbrytning blev ju tillåtet från första januari och då är ju vetot den ventil som kommunerna har kvar för att kunna säga nej till de här riskerna. Tas vetot bort så blir det lättare att få anlägga en gruva och då ökar ju riskerna oerhört mycket för oss.

Motståndet mot uranbrytning går över blockgränserna och frågan har därför skapat slitningar inom Tidöpartierna.

– Regeringen har inte med sig sina egna på de här orterna. Sammantaget rör det sig om en ganska stor befolkning.

Det säger Arne Müller, journalist och författare, som följt frågan om uranbrytning i många år.

I februari meddelade därför energi- och näringsminister Ebba Busch, tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M), överraskande ett förslag om ett nytt veto. Denna gång mot gruvbrytning i alunskiffer. Ett sådant veto skulle i stort sett innebära samma sak som det tidigare, ett totalt stopp för uranbrytning, eftersom nästan all svensk uran finns i just alunskiffer.

Regeringens nya veto möts av misstro

Det nya förslaget möttes med misstänksamhet från de berörda kommunerna, som menar att det bara är en politisk fint för att skapa lugn i de egna leden inför valet.

– Det är bara en stor dimridå. Vi vill ju helst se ett förbud mot all brytning i alunskiffer. Men det finns ingen beslutad utredning. Ingen utredare är tillsatt. Så det här är ju inte verkligt än och då tycker jag att det är oseriöst att gå fram med att ta bort vetot mot uranbrytning, säger kommunalrådet Effie Kourlos i Östersund och får medhåll av kommunalrådet Therese Kärngard i grannkommunen Berg.

– Det är valfläsk. Jag har skickat mejl och påminnelser till departementet men vi får ju inga svar. Man kan inte bara säga att man ska göra en utredning och sen händer ingenting mer.

Också journalisten Arne Müller är tveksam till hur seriöst förslaget egentligen är.

– Min tolkning är att det är valtaktiskt, ett sätt att försöka desarmera frågan inför valet.

Förslaget har också retat upp gruvindustrin. Ett borttagande av förbudet mot uranbrytning betyder ingenting så länge kommunerna kan sätta stopp, menar de.

Gruvindustrin: Förslaget stoppar investeringar

Gruvbranschens intresseorganisation Svemin säger att förslaget är ”ett steg i fel riktning” och varnar för att Sverige riskerar att missa strategiskt viktiga metaller som vanadin, nickel och molybden, som också finns i alunskiffer.

Myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning, varnar för att ett nytt veto kan påverka hela kedjan av prospektering och påpekar att Sverige har stora strategiska resurser i just alunskiffer.

Bolagen bakom de två stora prospekteringsprojekten i Oviken vid Storsjön i Jämtland är särskilt kritiska. Aura Energy har sagt att förslaget skapar osäkerhet för investeringar och att ett nytt veto skulle stoppa hela deras projekt. District Metals har kallat förslaget ”bakåtsträvande”.

Ebba Busch har sagt att frågan ska snabbutredas, men trots att förslaget lanserades redan i februari, har ännu ingen utredare tillsatts.

Om riksdagen tar beslut om att ta bort vetorätten är det därför högst oklart om kommunerna kommer att ha någonting att säga till om när gruvbolagen är redo att börja bryta uranet i deras alunskiffer.

Dagens Arbete har gett de angivna ministrarna möjlighet att bemöta de uttalanden som görs i artikeln.