Industriarbetarnas tidning

IF Metall spelar högt

6 mars, 2009

Skrivet av

DA-ANALYS: Det här var veckan som skakade facket. Frågan är vad IF Metalls krisavtal innebär, egentligen. Och vad det kan leda till. Avtalet visar på ett kortsiktigt och ett långsiktigt problem för IF Metall.

Inte många minuter hade förflutit av förbundsordförande Stefan Löfvens och avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkäläs presskonferens förrän ordet lönesänkning kablades ut.

IF Metall öppnar för lönesänkningar. Så rubricerades rapporterna från presskonferensen på Olof Palmes gata i Stockholm.

Frågan är om rubriksättningen hade blivit annorlunda om Löfven och Säikkälä med större eftertryck förklarat följande:

– Vi har tecknat ett ramavtal som gör det möjligt att träffa lokala överenskommelser om kollektiv deltid.

För det är ju precis det som är innebörden i krisavtalet. Varken mer eller mindre.

I stället devalverades ordet lönesänkning på sin verkliga och betydligt mer dramatiska innebörd.

Att öppna för kollektiv deltid innebär mindre i plånboken för dem som jobbar. Mindre i inkomst, men inte sänkt lön om man med lön menar priset för utfört arbete.

Det kan tyckas som en semantisk fråga. Men i själva verket rör den kärnan i kollektivavtalet: priset på arbetet.

De Volvoarbetare som i höstas gick från treskift till tvåskift fick också mindre i plånboken. De ändrade skiftform, de fick andra arbetstider men de sänkte inte sina löner. Priset på utfört arbete är detsamma.

Om IF Metall verkligen gått med på att sänka priset på arbetet hade krisavtalet haft en helt annan dramatisk innebörd. Då hade förbundet verkligen gått med på lönesänkning. Och det hade varit en historisk och betydligt mer långtgående eftergift med drastiska konsekvenser för svensk arbetsmarknad.

Nu gick IF Metall med på att mängden arbete – inte priset på arbetet – kan sänkas. En slags konjunkturanpassning som i sig är ett nytt inslag och som många anser är fel väg att gå. Det anser många av de andra LO-förbunden, även inom Facken inom industrin. Och naturligtvis är den inslagna vägen kontroversiell och hett debatterad även inom IF Metall.

Nu väntas en mängd lokala krisavtal där de anställda kommer att jobba mindre och tjäna mindre. En del klubbar kommer att pressas av sina arbetsgivare: skriv på annars varslar vi.

Andra klubbar kan dra en lättnadens suck och hänvisa till en central uppgörelse i stället för att i smyg göra lokala avsteg från kollektivavtalet. För det var precis det som höll på att hända: en mängd lokala lösningar med gratisarbete, ofrivilliga tjänstledigheter, påtvingade semestrar och så vidare. Auktoriteten för kollektivavtalet höll på att hotas.

Inte desto mindre rymmer krisavtalet ett par allvarliga problem.

Det första problemet är kortsiktigt. Har IF Metall spelat bort ett trumfkort mot arbetsgivare och framför allt regeringen genom att låta enbart den enskilde ta smällen med konjunkturanpassad arbetstid och mindre i plånboken?

Det är inte svårt att se vem som bär bördorna i krisavtalet.

IF Metall har under hela hösten och vintern ropat på utbildningssatsningar i industrin för att hejda den varselvåg som snart gör var fjärde metallarbetare arbetslös. Månader av rop i öknen gjorde trumfkortet obrukbart. Det tycktes inte spela någon roll. Regeringen brydde sig inte.

Krisavtalet har inte gett något politiskt i utbyte. Regeringen säger att det är bra att parterna tagit sitt ansvar. Sedan är regeringen tyst.

En tystnad kan tolkas på flera sätt. Antingen vittnar tystnaden om ointresse. Det finns ett och annat som stärker den bilden. Inga utbildningssatsningar som håller kvar folk på jobbet. Penningpåsen med 28 miljarder kronor till bilindustrin är ännu orörd och Saab förväntas kunna ställa om från produktion av bilar till vindkraftverk, trots tom kassa.

Eller också är tystnaden ett tecken på oenighet inom regeringen. Måhända finns det krafter som vill stötta industrin med statliga utbildningssatsningar. Ungefär som de europeiska regeringskollegorna gör.

Bollen ligger ändå hos regeringen. Och industrins arbetsgivare. Det är ju, trots allt, deras regering som sitter vid makten och är det några som skulle kunna pressa fram statliga utbildningssatsningar är det samma arbetsgivare som skrivit under krisavtalet.

Det andra problemet för IF Metall är långsiktigt. Har krisavtalet minskat stabiliteten i IF Metalls avtal? Utgången av den kommande avtalsrörelsen ger svar på den frågan.

I förra avtalsrörelsen lanserade Teknikarbetsgivarna idén om öppningsklausuler. Lokala avsteg från kollektivavtalet skulle tillfälligt kunna göras i företag med ekonomiska bekymmer.

Krisavtalet innebär inte att några avsteg från kollektivavtalet kan göras. Men krisavtalet erkänner behovet av ökad lokal anpassning. Det kan teknikarbetsgivarna peka på i den kommande avtalsrörelsen. ”Ni gick ju med på ett krisavtal, varför då inte göra riksavtalet mer flexibelt och tillåta öppningsklausuler?”

Teknikarbetsgivarna skulle ha lanserat öppningsklausuler oavsett krisavtalet eller inte. Strategin har legat klar i flera år. Men hur ska IF Metall kunna argumentera mot öppningsklausulerna när de nu erkänt behovet av ökad lokal flexibilitet?

IF Metall spelar högt. De kan tänkas möta arbetsgivarna så här: ”Krisavtalet visar att öppningsklausuler inte behövs. Krisavtalet visar att vi är beredda att diskutera ökad lokal flexibilitet i kristider”. Går den argumentationen hem har förbundet lyckats avstyra öppningsklausulerna.

Och varför skulle arbetsgivarna lägga ner krut på att driva igenom öppningsklausuler och bryta upp kollektivavtalet när de ändå vet att IF Metall visat sig vara beredda att teckna krisavtal?

Eller har arbetsgivarna nu fått blodad tand – och vill ha mer?

Inget avgör en facklig organisations slagstyrka som tillgången och efterfrågan på arbetskraft.

I kristid, när efterfrågan på arbetskraft är svag, stärks arbetsgivaren. Nu rasar krisen med oförminskad styrka. Företag slås ut, arbetslösheten stiger och med den a-kasseavgiften.

Och i går gick en av Europas största underleverantörer till bilindustrin i konkurs, svenska Plastal. Som om vi vant oss vid krisens omfattning. Av tystnaden att döma.

Du kanske också vill läsa…

Den avhoppade nazisten

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker.
Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

Trots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

Valet är nu – och det är ditt!

”Visst finns det brister i Sverige. Men den svartmålning som vissa partier gör av vårt samhälle i stort stämmer helt enkelt inte”, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Vi behöver en svetsare i ledningen

Vi behöver en svetsare i ledningen

Valet kommer att vinnas från fikarummen. Vi industriarbetare behöver inte bara en offensiv industripolitik, utan även en aktiv välfärdspolitik.

Ännu en annorlunda kongress

Ännu en annorlunda kongress

Mycket digitalsnack, mycket unga ombud i talarstolen och en ny ordförande som inte liknar sina föregångare. Här skriver DA:s Harald Gatu från sin tolfte kongress, här dokumenterar fotografen Ylva Bergman sin första.

Anders Ferbe slutar som ordförande i IF Metall

Anders Ferbe slutar som ordförande i IF Metall

Anders Ferbe har meddelat IF Metalls valberedning att han inte ställer upp för en ny period som ordförande. Nu återstår två kandidater – vice ordförande Marie Nilsson och avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Nu går Sverige framåt igen

Nu går Sverige framåt igen

Efter åtta år med borgerligt styre går nu mycket åt rätt håll i politiken. Vi fortsätter att driva på – för industrijobben och för välfärden.

Ferbe om fortsättningen: Medlemmarna bestämmer

Ferbe om fortsättningen: Medlemmarna bestämmer

IF Metall håller kongress i maj nästa år, då ska en ny förbundsledning väljas. Då är förbundsordförande Anders Ferbe 63 år – men i en intervju med DA vill han inte säga om han vill fortsätta leda förbundet: ”Det finns bara en som ställer den frågan och det är valberedningen.”

Ökade klyftor oroar IF Metallare

En stor majoritet av IF Metalls medlemmar är oroade över ökade klyftor och över samhällsutvecklingen i stort. 79 procent av medlemmarna anser att politikerna borde minska klyftorna. Det framgår av en opinionsundersökning som Novus Opinion gjorde i månadsskiftet maj-juni genom intervjuer med 2 200 medlemmar i IF Metall. – Våra medlemmar ger i undersökningen bottenbetyg till […]

”Ungdomar har fel bild av industrin”

”Skitig, grå och monoton”. Det är den bild ungdomar i allmänhet har av industrin. En helt felaktig bild, ansåg deltagarna i seminariet ”Tro sjutton att de unga skyr industrin” i Almedalen på måndagen. – Ska vi kunna locka ungdomar till industrin måste vi alla hjälpas åt och skapa rätt bild av industrijobben. Det handlar om […]

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?