Industriarbetarnas tidning

Urholkad a-kassa jämfört med förra krisen

5 mars, 2009

Skrivet av

Då kunde du gå en kurs på AMU-center för att få nya stämpeldagar och medlemsavgiften var i snitt 57 kronor i månaden. Nu kan ersättningen sänkas om du varit hemma med sjukt barn. Dagens Arbete har gjort en jämförelse av a-kassan i dag och krisens år 1992.

År 1992 varslades 79 182 personer om uppsägning inom svensk tillverkningsindustri. Året därpå var i snitt 447 258 personer arbetslösa.

I dag är krisen tillbaka. 48 839 personer inom tillverkningsindustrin varslades förra året, och bara under januari och februari har 17 430 personer till varslats inom industrin. Arbetslösheten väntas skjuta i höjden. Men det är en mindre förmånlig a-kassa som väntar.

Några exempel på hur a-kassan har förändrats:
1992 fanns ingen karens i försäkringen, i dag gäller sju karensdagar innan du som arbetslös medlem får a-kassa.Då var regeln att du fick 90 procent av lönen i 300 dagar. I dag gäller 80 procent i 200 dagar, sedan 70 procent i 100 dagar.Arbetsmarknadspolitiska kurser och utbildningar räknades som arbete 1992. Det hade för många stor betydelse för om du efter 300 a-kassedagar kunde kvala in för en ny period. I dag räknas anställningar, nystartsjobb och anställningar med lönebidrag som arbete, inga utbildningar. Taket, det du som mest kunde få ut var 1992 16 060 kronor i månaden i dagens penningvärde, jämfört med 14 960 kronor i dag.Avgiften för att vara med i a-kassan låg 1992 på i snitt 57 kronor i månaden i dagens penningvärde. I dag är avgiften betydligt högre.
Läs en mer utförlig redogörelse av hur a-kassan har förändrats nedan.

Läs också Dagens Arbetes reportage Krisens ansikte, sexton år senare. Där får du möta sex personer som kämpade mot arbetslösheten i Dagens Arbetes föregångare Metallarbetaren 1992. Vi har tagit reda på vad som hänt sedan dess.

FAKTA/A-kassan 1992
Ingen karens gällde utan du kunde få a-kassa från första dagen. Ersättningen var nittio procent av lönen i 300 dagar. Som mest kunde du få 730 kronor om dagen före skatt i dagens penningvärde. Regeln var att taket automatiskt skulle höjas i takt med löneutvecklingen inom industrin.

Om du hade fyllt 55 år kunde perioden sedan förlängas i ytterligare 150 dagar.

För att få 300 nya dagar skulle du ha arbetat i 75 dagar, minst tre timmar per dag, fördelade på fem månader. Arbetsmarknadspolitiska kurser och program gällde som arbete.
En arbetslös person som inte var medlem i en a-kassa, eller som inte varit medlem tillräckligt länge, kunde som mest få 256 kronor i dagens penningvärde. Ersättningen kallades kontant arbetsmarknadsstöd, KAS.

Under perioden februari 2001 till och med december 2007 kunde en arbetslös begränsa sitt arbetssökande geografiskt och yrkesmässigt under de första 100 ersättningsdagarna. 1992 var bestämmelserna om lämpligt arbete desamma som 2009.

Reglerna för hur din inkomst skulle räknas om till a-kasseersättning var generösare än nu, och det var enklare att kvala in för att få a-kassa. Du kunde bli medlem när du arbetat minst sjutton timmar under en vecka.

Att du varit sjuk under tiden du jobbat hade det ingen betydelse för dagpenningens storlek.

Medlemsavgiften var i genomsnitt 57 kronor per månad i dagens penningvärde, oavsett om du hade jobb eller var arbetslös.

FAKTA/A-kassan 2009
Sju karensdagar gäller. Du kan därefter få ut åttio procent av lönen i 200 dagar. Sedan gäller sjuttio procent av lönen i ytterligare 100 dagar. Taket, det du som mest kan du få ut, ligger på 680 kronor om dagen före skatt. Golvet är 320 kronor för den som jobbat heltid.

Om du har barn under arton år får du sedan ersättning under ytterligare 150 dagar.

Golvet är 320 kronor per dag för den som jobbat heltid. 320 kronor per dag är också den högsta ersättningen du kan få om du inte är medlem i någon a-kassa. Har du till exempel jobbat halvtid före arbetslösheten, gäller hälften av 320 kronor. Tak och golv bestäms av sittande regering, och inte som 1992 av löneutvecklingen.

För att få nya dagar ska du ha arbetat i minst 80 timmar varje enskild månad i sex månader under en ramtid på ett år. Tolvmånadersperioden kan i vissa fall förlängas, exempelvis om du har varit sjuk eller föräldraledig.

Anställningar, nystartsjobb och anställningar med lönebidrag räknas som arbete, men inte tid då du har deltagit i arbetsmarknadspolitiska program och utbildningar, eller anställningar med särskilt anställningsstöd.

Storleken på din dagpenning påverkas av om du har varit sjuk eller hemma med sjukt barn före arbetslösheten. Då riskerar du att få en lägre ersättning än du annars skulle ha fått.

Du ska vara beredd att ta anvisat jobb inom vilket yrke som helst oavsett geografisk plats i Sverige, annars kan din ersättning bli nedsatt. Hänsyn ska tas till dina familjeförhållanden när bedömningen görs om ett anvisat arbete är lämpligt.

Det är svårare att kvala in för att bli medlem i a-kassa än det var 1992. Det krävs att du arbetar i genomsnitt 17 timmar per vecka under fyra veckor inom en femveckorsperiod och fortfarande jobbar i samma omfattning.

Det har blivit dyrare att vara medlem av a-kassan. 1992 var avgiften i genomsnitt 57 kronor per månad i dagens penningvärde, oavsett om du hade jobb eller var arbetslös.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?