”Vi är inga slit och släng varor”

– Marknadsfundamentalismen har gått in i väggen, från Kina till Kiruna. Det ska vi göra politik av.
Det sa en optimistisk Marita Ulvskog på 1 maj i Umeå.

Socialdemokraternas förra partisekreterare, Marita Ulvskog, numera partiets huvudkandidat till EU-parlamentet, såg en öppning i dagens kris. En chans att omvärdera den överdrivna tron på en fri och oreglerad marknad. Den nya synen på kapitalism kommer ibland från oväntat håll, sa hon. Hon citerade Coca Colas amerikanske styrelseordförande som nyligen sagt att kapitalismen inte fungerar länge, att ”vi måste hitta en annan ordning”.

Med en lång röd ros instucken i ryggsäcken gick Marita Ulvskog i täten av det socialdemokratiska tåget, ett av Umeås tre olika demonstrationståg. Vid hennes sida tågade kommunalrådet Lennart Holmlund och arbetarkommunens ordförande Åsa Ögren.

Arbetslösheten och jobben var det vanligaste temat i de olika talen. Flera talare tog upp fordonskrisen och nedskärningarna på en av Umeås största arbetsplatser, Volvo Lastvagnar.

Jan-Olov Carlsson, vice ordförande i IF Metallklubben på Volvo skickade med en hälsning till kamraterna på Volvo Lastvagnar i Göteborg. Han berättade också att många på fabriken i Umeå protesterat för första gången, i samband med nedskärningarna.

– Det är viktigt att göra sin mening hörd. Det gör skillnad. Glöm aldrig det!

Han pekade på de undantagslagar som stiftas för finansvärlden och menade att även massarbetslösheten kan behöva nya regler. Förbjud uppsägningar. Lös problemen med arbetstidsförkortning i stället, sa han. Samhället bör betala mellanskillnaden.

Anna Nilsson, 34 år, lyssnade på talarna på Rådhustorget i Umeå. Hon är en av många som förlorat sitt jobb på Volvo. Den sista mars arbetade hon sista dagen, efter 2,5 år på monteringen.

– Det är bättre att vara här än att sitta hemma och klaga, säger hon.

Anna Nilsson tycker att det är fel att Volvo delar ut flera miljarder till aktieägarna. I stället borde företaget satsa på att erbjuda äldre arbetare förtidspension så att de yngre kan få jobben.

– Storföretagen måste tänka om. Vi är inga slit och släng varor.

Över en natt sjönk Anna Nilssons inkomst från runt 17 000 kronor rent i månaden till a-kassan på 10 000 kronor. Något jobb vågar hon knappast hoppas på. Förmodligen blir det mer utbildning.

– Samhället genomgår en nedrustning nu, säger hon. Regeringen sänker skatterna för de rika. Men hur ska det bli sedan? Vem ska ta hand om mina föräldrar när de bli gamla?