Facket motvillig bilägare

Publicerad 2009-06-02, 12:00   Uppdaterad 2015-02-09, 11:25

Från stridbar fackförening till delägare. Kollapsen för den amerikanska bilindustrin ger bilarbetarförbundet UAW en ny och ovan roll.

Rollerna har förändrats från en ekonomisk depression till en annan.

Allt börjar i efterdyningarna till trettiotalsdepressionen.

Vintern 1936–37 stod United Automobile Workers för det stora fackliga genombrottet på amerikansk arbetsmarknad. Sittstrejkerna på General Motors förvandlade det unga bräckliga UAW från betydelselös klubb till slagkraftig aktör.

Vid den tidpunkten var inte facket erkänt av företaget, inga kollektivavtal fanns. Depressionen hade halverat veckolönen till tjugo dollar.

På den stora komponentfabriken i Flint utanför Detroit hade UAW bara 122 medlemmar bland de 45 000 arbetarna. Trots den ringa anslutningen blev Flintfabriken murbräckan för UAW.

Flint gick i strejk samtidigt med systerfabriken i Cleveland. UAW förklarade att strejken skulle pågå tills GM erkänt facket och undertecknat ett kollektivavtal.

Strejken spred sig. Inom två veckor strejkade 135 000 GM-arbetare i 35 fabriker. Men strejkens kraftcentrum var Flint.

Strejken i Flint var unik på sitt sätt.

I vanliga fall lämnar arbetarna arbetsplatsen vid strejk. Men i Flint genomfördes aktionen som en sittstrejk. Arbetarna ockuperade i praktiken arbetsplatsen. Guvernören tillkallade 4 000 beväpnade ur nationalgardet för att sätta press på de strejkande och som varning till resten av befolkningen. Samtidigt försökte polisen förgäves storma fabriken med hjälp av tårgas.

Efter 44 dagars strejk vann facket sin historiska seger. Föreningsrätten erkändes, GM skrev på kollektivavtalet. UAW kunde börja sin skördetid som i princip räckte till häromåret.

Med den senaste bilkrisen fick UAW tvingats till betydande eftergifter av sina förmåner. I ett land som saknar ett vettigt pensionssystem och sjuk- och arbetslöshetsförsäkring har facken vid GM, Ford och Chrysler lyckats förhandla till sig företagsbundna förmåner för pensioner, sjukvård och arbetslöshet. Sedan två år har förmånerna urholkats.

Inte nog med det. Nu tvingas facket också ta ett direkt ägaransvar.

I det nya Chrysler äger UAW en majoritet av aktiekapitalet via sin sjukfond. I General Motors har UAW ett större minoritetsinnehav på 17,5 procent (staten har 60 procent).

Chrysler blir filial till italienska Fiat och vad som händer med GM vet ingen förrän konkursdomstolen är klar med sitt arbete att vaska fram en mindre och mer livskraftig biltillverkare ur det företag som inte för länge sedan var världens största och själva sinnebilden av den amerikanska kapitalismen.

Runt 17 GM-fabriker stängs och ytterligare 20 000 jobb försvinner. Därmed skulle det nya GM bara sysselsätta 40 000 – mot 450 000 för trettio år sedan. Förutsättningarna förändras för den amerikanska arbetarrörelse som lyckades få denna jätte på knä under 44 vinterdagar i ett 1930-tal då framgångarna för arbetsrörelsen var lätträknade i världen.

Nu är jätten döende och facket får själva skjuta till sina sjukvårdspengar i hopp om någorlunda tillfrisknande.