Industriarbetarnas tidning

”Låt inte den enskilde ta fler smällar”

6 november, 2009

Skrivet av

Nej, det blir inget förlängt krisavtal.
– Den enskilde arbetaren har redan tagit sin del av smällen. Nu får arbetsgivarna gå till regeringen i stället.

Det säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä med anledning av att arbetsgivarna vill förlänga krisavtalen.

– Nu har industrins anställda ställt upp och tagit de smällar krisen fört med sig. De har gått ner i arbetstid och sänkt sina inkomster.

– Samtidigt har de som blivit arbetslösa drabbats av sämre a-kassa och otryggare trygghetssystem och dessutom mötts av en nedrustad vuxenutbildning. Därför har arbetarna, enligt Veli-Pekka Säikkälä, tagit sin beskärda del av krishanteringen. Arbetsgivarna borde kräva mer av regeringen i stället.

– I andra länder däremot har staten gått in och subventionerat olika typer av permitteringslöner. Men här hos oss rustar de ner trygghetssystemen.

– Och då kommer Svenskt Näringsliv och säger att den enskilde ska ta smällen även i fortsättningen. Det får bli slut på det snackat nu. Det finns andra exempel på hur krisen vältras över på den enskilde, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han tänker närmast på de arbetslösa Volvo-arbetarna i Göteborg som bildar bemanningsföretag för att få komma tillbaka till sitt gamla jobb.

– Vi riskerar att hamna i samma situation som i skogen för femton år sedan. Maskinförarna sades upp och de fick komma tillbaka med ett f-skattebevis i handen. De hade tvingats göra sig av med all den trygghet som fanns i anställningen och kollektivavtalet.

– Det vore livsfarligt för de anställda om vi stod inför en liknande utveckling inom industrin. Det är som om den lilla människan hela tiden ska ta smällen. Vi ställer inte upp på det.I förlängningen tvingas den svenska fackföreningsrörelsen in i ett mer europeiskt arbetssätt, befarar Veli-Pekka Säikkälä.

– I Sverige har vi alltid bejakat omvandlingen av näringslivet eftersom vi har kunnat erbjuda bra trygghetssystem när man inte har jobb. Men om folk kastas ut i otrygghet kommer acceptansen för omvandlingen att minska. I början på veckan presenterades förslaget till plattform för facken inom industrin. Bland annat sattes kravet på löneökningar till 2,6 procent. I slutet av månaden ska respektive förbund svara på förslaget. IF Metalls avtalsråd diskuterar plattformen den 19-20 november.

Reaktionen från arbetsgivarna var skarp efter det att förslaget presenterades i måndags. Arbetsgivarna ansåg att facken hotade själva grunden för Industriavtalet – att avtalet ska främja konkurrenskraften.

Hur kan ökade lönekostnader stärka industrins konkurrenskraft när vi fortfarande lever i den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet?
– Syftet med Industriavtalet är att det ska främja konkurrenskraft som grund för en god löneutveckling och goda villkor för de anställda.

– Arbetsgivarna hotar att backa ur avtalet och inte erbjuda någonting i centrala påslag. Om de tror att de därigenom tar ansvar för lönebildningen så tror de fel. Det är helt och hållet på tvärs med andemeningen i Industriavtalet.Hur tar ni ansvar för Industriavtalet då?
– Vi tar vårt ansvar genom att lägga lönekravet lågt. Det gäller att hålla sig på vägen och inte köra i diket.

– Men det finns ett till dike på andra sidan vägen också. Där hamnar man om man inte har några löneökningar alls. Då stannar efterfrågan av och då fördjupas krisen.

Hur bedömer du svensk industris konkurrenskraft framöver?
– Förhållandevis god. Det börjar rulla på igen och genom alla uppsägningar har företagen pressat ner lönekostnaderna. Där har de svenska företagen en fördel framför konkurrenterna i andra länder där arbetskraften behållits under krisen, bland annat genom att staten gick in och finansierade permitteringslöner.Men vänta, ni har tidigare sagt att det varit en konkurrensfördel för de europeiska företagen som kunnat ha sin arbetskraft tillgänglig när konjunkturen vänder. Nu är det plötsligt en nackdel?
– Kostnaderna är naturligtvis en fördel för de svenska företagen som gjort sig av med mycket personal. De har rationaliserat hårt och kan nu snabbt öka produktiviteten när efterfrågan ökar.

– Sedan hade det varit en fördel om de hade kunnat ha kvar sin kompetenta personal. I en sådan situation hade vi fått acceptera att löneökningsutrymmet hade varit än mer begränsat. Men den situationen har vi inte nu.

– Vårt problem jämfört med konkurrenterna är att då de har behållit personalen att de ökade produktionsvolymerna hamnar där i stället för de svenska fabrikerna.Nu pekar ekonomin försiktigt uppåt igen – tror du verkligen att krisen är över?
– Inte alls. Det finns risk för bakslag, att vi råkar ut för en double dip, en ny nedgång. Men jämfört med för ett år sedan ser det betydligt bättre ut. Vi kan i dag se hur gruvorna börjar köra för fullt och de ligger alltid tidigt i en uppgång. När gruvorna kommer igång innebär det mer jobb på exempelvis Sandvik och Atlas Copco. Och de drar med sig andra sektorer inom verkstadsindustrin.Men samtidigt fortsätter fordonsindustrin att gå på knä. Är inte det ett problem?
– Asbolut. Men det fria fallet är över och bortfallet i efterfrågan är mindre än bara för ett halvår sedan.

– De slutsatser vi drar av detta är att lägga lönekraven på en ovanligt låg nivå. Varför just 2,6 procent?
– Vi har sett att vi hamnat på i snitt 3,4 per år i uppmätt löneökning under Industriavtalets tio år. Det skiljer 0,8 procent upp och lika mycket ner. Men i snitt har det varit 3,4 procent. Vi har lagt vårt krav i den nedersta delen av det spannet. Det blir 2,6 procent.

– Situationen är sämre nu än någonsin under industriavtalets tid. Industrins konkurrenskraft är dock bättre nu än under 90-talskrisen. Därför har vi lagt ett balanserat bud.

– Sedan återstår att förhandla om löneökningen och därefter kan vi mäta vad den egentliga löneökningen blev till slut.Tidigare har svensk fackföreningsrörelse sagt att löneökningar påskyndar strukturomvandlingen. Ökade kostnader tvingar företagen att rationalisera, de som inte förmår slås ut och på så vis stärks konkurrenskraften. Det nya är att hela det senaste året har IF Metall sagt att nu hotas även livskraftiga företag. På grund av det globala efterfrågebortfallet. De livskraftiga företag som inte har råd att betala de 2,6 procenten – vad ska de göra?
– De som inte fixar det är inte konkurrenskraftiga. Vi har satt vårt krav så att livskraftiga företag klarar den kostnadsökningen

– När vi kom överens om krisavtalet befann sig ekonomin i fritt fall. Det gör den inte längre. Ekonomin ser inte bra ut, det där därför våra lönekrav är så lågt ställda. Men vi befinner oss definitivt inte i den djupa svacka som i vintras. I Sverige har företagen anpassat sina kostnader genom att ha gjort sig av med anställda. Därmed har kostnaderna anpassats. Företagen står starka inför uppgången. Arbetsgivarna säger nej till lönehöjningar, bara till lokal lönebildning. En repris av 1993 års avtalsrörelse?
– Ja, kanske det. Även då utspelade sig avtalsrörelsen i skuggan av en djup ekonomisk kris. Men inte som nu.

– Den gången hade vi en kostnadskris i Sverige där vi tvingades växla ner våra kostnader i jämförelse med omvärldens. Då fanns en efterfrågan internationellt.

– Nu däremot har alla drabbats av en global kollaps. Krisen är inte specifikt svensk. Samtidigt kan vi se tecken på att det börjar rulla igång och att efterfrågan stiger.

– Då, 1993 hade vi också en statsfinansiell kris som ledde till höga räntor som plågade företagen. Det problemet har vi inte idag.Och det blev löneökningar den gången, trots krisen.
– Precis. Mitt i värsta krisen tecknade Metall ett tvåårsavtal med dåvarande Verkstadsföreningen. Det gav motsvarande 0,8 procent första året och 2,6 det andra.Vad vill du säga med det?
– Att det blir löneökningar även denna gång.

Du kanske också vill läsa…

IF Metall ställer in kongressen

IF Metall ställer in kongressen

Det blir ingen kongress för IF Metall i november – förbundet drar tillbaka sitt kritiserade beslut att samlas trots smittspridning.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Hur kan jag få ut min komplön?

Hur kan jag få ut min komplön?

”Kan företaget neka mig komputtaget i pengar”, undrar en läsare. Juristen Henrik Asc svarar.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vägrade betala skadestånd – stäms i AD

Ett Skåneföretag vägrade betala skadestånd till IF Metall för avtalsbrott. Nu stämmer facket bolaget inför arbetsdomstolen, AD och kräver 200 000 kronor i skadestånd.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?