Industriarbetarnas tidning

Därför lägger Ericsson ner i Gävle

8 december, 2009

Skrivet av

DA-ANALYS: Nedläggningen av Ericssons Gävle-fabrik kom oväntat. Teknikskifte och tillgången på en lågkostnadsfabrik i Estland är förklaringen. Därmed återupptar Ericsson två omstridda vanor: att flytta produktion till låglöneländer och varsla före jul eller semester.

Ericssons avindustrialisering i Sverige fortsätter. Utan att koncernen är särskilt plågad ekonomiskt.

Det här är ett företag som dragit in 140 miljarder kronor i vinst de senaste fem åren. Senaste rapporten, från tredje kvartalet i år, visade att Ericsson drog in nära 16 kronor i ren vinst på varje hundralapp de sålde för. En sådan vinstmarginal är få förunnat i dag.

Avindustrialiseringen fortsätter ändå.

I mitten på 1990-talet hade Ericsson uppåt 23 000 anställda vid de svenska fabrikerna. Av dem var 15 000 metallarbetare.

Det var innan koncernledningen lärde svenska folket innebörden av outsourcing.

I dag återstår blott 2 000 metallarbetare vid Ericsson i Sverige.med tjänstemännen har den svenska produktionen 5 000 anställda.

Inget svenskt företag har tillämpat outsourcing-strategin lika konsekvent och osentimentalt som Ericsson.

Outsourcing innebär att man låter någon annan tillverka grejerna, helst billigare.

1996 sjösattes strategin i Ericsson. Sedan dess har Ericssonskylten tagits ner på en rad svenska orter: Karlskrona, Kristianstad, Norrköping, Linköping, Östersund, Söderhamn, Kristinehamn, Visby.

På vissa håll lade företaget självt ner. På andra håll såldes verksamheten till amerikanska så kallade kontraktstillverkare som höll ut i bästa fall i tre år. Sedan tog även de ner sina skyltar. Flextronics, SCI, Solectron, Avex, Bergh…

Gävlefabriken skonades. I stället intog den en strategiskt viktig ställning i koncernen. De radiobasstationsmodeller som tillverkades i låglöneländer som Brasilien, Kina och Indien skulle först tillverkas, testas och programmeras i Gävle.

Men nu står radiobasstationerna inför ett teknikskifte. Med de nya stationerna kan tester och programmering göras närmare volymproduktionen. Alltså i de brasilianska, kinesiska och indiska fabrikerna. Därmed mister Gävle-fabriken sin strategiska ställning inom produktionskedjan.

Visserligen fortsätter Ericsson att ha ett visst behov av produktion på nära håll. Radiobasstationernas moduler fortsätter att tillverkas i Kumla.

Och i den mån Ericsson behöver ha tillgång till näraliggande produktion finns en nyinköpt fabrik i Estland. I våras köpte Ericsson den nedläggningshotade Elcoteq-fabriken i Tallinn. Arbetsuppgifter kommer nu att flyttas från Gävle till Tallinn.

Därmed avindustrialiseras Ericsson ytterligare i Sverige. Runt 18 000 jobb inom produktionen har försvunnit på de senaste fjorton, femton åren. Strategin inleddes när Ericsson skar guld med täljkniv, åren innan telekom-bubblan sprack. Intensifierades under krisåren och har sedan fortsatt oförtrutet.

Beskedet att lägga ner i Gävle kom ett par veckor före jul. Även där känns Ericsson igen.

Texten korrigerad.

Du kanske också vill läsa…

Högre lön ska motivera Ericsson­anställda

Med en utlovad löneförhöjning på 40 procent under december och januari ska arbetarna vid Ericssons nedläggningshotade fabrik i Gävle förmås att arbeta hårdare. Avvecklingen av fabriken beräknas ta hela 2010. Ericssons fabrik i Gävle, som tillverkar radiobasstationer, ska läggas ner nästa år. Det har ledningen beslutat. Tillverkningen av en ny generation radiobasstationer ska tillverkas i […]

Ericsson-anställda får 50 procent i lönepåslag

Med höjd lön ska de varslade jobba bättre. Lönen höjs med 50 procent för de varslade på Ericsson nedläggningshotade fabrik i Gävle. Tidigare har de anställda fått en löneförhöjning med 40 procent för att klara produktionsmålen. – Men våra medlemmar mår inte bra och behöver allt tänkbart stöd och uppmuntran, säger Ann Hillin, IF metallklubbens […]

Uppsagda till olika pris

Uppsagda till olika pris

Lars-Inge sägs upp från Volvo Bussar i Säffle. Där får de anställda i snitt 10 000 i extra omställningsstöd. Eva förlorade jobbet när Ericsson stängde Gävlefabriken. Där fick arbetarna i snitt 300 000 kronor var i avgångsvederlag. Inget tvingar företag som lägger ned att betala sina anställda en enda krona extra. Facken kan bara vädja.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle

Regeringen föreslår en ny myndighet som ska samla kunskap om arbetsmiljö och utvärdera politiken. Om budgeten går igenom kommer centret att dra igång i Gävle nästa sommar.

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

Så gör Sverige pengar på Colombias fred

Colombia ser äntligen freden inom räckhåll efter femtio år av gerillakrig. Saab, Scania, Atlas Copco och Ericsson ser mer än så. För dem hägrar stora affärsmöjligheter.

Rocky är trucken på (5)G

Rocky är trucken på (5)G

SKF vill vässa produktionen med den senaste mobiltekniken, 5G. Men de anställda känner en viss oro för att jobb ska försvinna – och att de förarlösa truckarna ska löpa amok.

Uppsagda – så gick de vidare

Uppsagda – så gick de vidare

160  000 industriarbetare har blivit av 
med jobbet de senaste femton åren. Anette, Thomas, Lars, Conny, Niklas och Caroline berättar om hur de tog en ny väg i livet.

Borås: Dämpat men väntat

På Ericssons anläggning i Borås har 460 varslats i dag, däribland 170 som är medlemmar i IF Metall.

”Ett jädra slag mot individerna”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar Ericssons besked för ”bedrövligt” och är orolig för att det kommer att leda till att även bolagets forskning försvinner från Sverige.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?