Industriarbetarnas tidning

När regnet tvingade bruket till nödstopp

11 november, 2021

Skrivet av

Extremväder Efter skyfallet märkte de anställda att något var fel med sjön Trösken. Sedan kom beskedet: Billerud Korsnäs stoppar produktionen. Vattnet som används i tillverkningen har blivit för skitigt.

”Nu var vattnet hundra gånger smutsigare än vanligt, det har aldrig hänt förut”, berättar Peo Olsson, driftoperatör och skyddsombud på Billerud Korsnäs. Foto: David Lundmark

En normal augustimånad regnar det cirka 80 millimeter i Gävle. Men regnet som föll natten mellan den 17 och 18 augusti mättes till 162 millimeter. Följden blev stora översvämningar. Många drabbades, både företag och privatpersoner.   

Men Billerud Korsnäs pappersbruk klarade sig lindrigt undan – eller det var i alla fall så det verkade. I stället kom problemen smygande. Nästkommande dagar letade sig regnvattnet genom myr och skog ner i sjön Trösken. Med sig förde vattnet humus och annat organiskt material.

– Vattnet i sjön blev skitigt helt enkelt, förklarar Per-Olov ”Peo” Olsson.

Peo är driftoperatör och skyddsombud på Billerud Korsnäs i Gävle. Han är en av dem på avdelningen lut och kraft som ser till att vattnet som används i tillverkningen av vätskekartong renas. Vatten de hämtar från just Trösken.

– Så här års räknar vi med sämre vattenkvalitet, så vi är inte oförberedda. Nu var vattnet mycket smutsigare än vanligt, det har aldrig hänt förut att vi har fått in så här smutsigt vatten.

Två veckor efter skyfallet tog Peos avdelning beslutet att stoppa produktionen. Reningsverket mäktade inte med, att fortsätta hade inneburit risk för skador på maskinen.

Steg för steg, avdelning för avdelning, trappade man ner tillverkningsprocessen för att en timme senare låta fabriken tystna helt. 

För Peo börjar nu arbetet med att få vattnet i Trösken tjänligt igen. Renare vatten från Dalälven pumpas in medan sjövattnet slussas ut i havet. En tidskrävande process.

Två veckor efter regnovädret i Gävle tvingades Billerud Korsnäs stänga produktionen på grund av undermåligt vatten. Foto: David Lundmark
”Snacket började gå bland kollegorna om att det regnade som tusan där ute”, berättar Erik Kernehed, våtändesoperatör, om natten då det regnade som mest i Gävle. Foto: David Lundmark

I en annan del av Billerud Korsnäs, på kartongbruket, gör Erik Kernehed rent både pressfilt och viror som stannat upp. Han är våtändesoperatör och vanligtvis sitter han i kontrollrummet och ser över tillverkningen. Ett par gånger per skift går han en runda bland maskinerna. Lyssnar efter något ovanligt ljud. Kollar att allt ser bra ut.

– Att köra maskinen och mälderiet på pappersbruk är mycket av ett övervakningsjobb med dagens teknik, berättar Erik som har varit på Billerud Korsnäs i 35 år och upplevt hur jobbet har förändrats.

Under produktionsstoppet ska han och de andra på golvet utföra det underhållsarbete som annars görs under planerade stopp. En period som vanligtvis brukar innebära tyngre arbete och dagar som känns längre.

Att stoppet är oplanerat gör det ännu lite tyngre menar skyddsombudet Peo. 

– Det kom extremt mycket regn på kort tid och vi hamnade i en situation som vi inte hade varit i tidigare.

Under den vecka som det tog att få i gång pappersbruket så jobbade fortfarande alla medarbetare. För vissa blev det mer att göra.

– Det beror på vad du har för roll i bruket. Jobbar du med fortlöpande underhåll av fabriken är det ingen jätteskillnad. Medan för någon som kör maskin kan det innebära en helt annan typ av arbete, säger Kjell Olsson som är avdelningsordförande.

Han är imponerad av den insats arbetskamraterna gjorde med att få i gång fabriken under ett besvärligt läge på ett säkert sätt.

– Den här typen av stopp är alltid intensiva. Och dagarna kan kännas långa och mödosamma, berättar Kjell.

Vattnet som pumpas ut ur Trösken färdas över fem kilometer över mark innan det når pappersbruket. Foto: David Lundmark

Samtidigt var det för många en tuff tid även på det privata planet. 

– Skyfallet drabbade inte bara bruket, utan hela Gävle. En del har nog åkt hemifrån med tusen saker de behövt ordna, men man har ett jobb som ska skötas. Så det har nog varit tufft för vissa, säger Kjell.

Erik Kernehed var en av dem som jobbade natten då det regnade som mest. Inne i fabriken pågick till en början ett helt vanligt arbetspass.

– Snacket började gå bland kollegorna om att det regnade som tusan där ute, berättar Erik. 

Till sist bestämde han sig för att själv undersöka vad det handlade om. Det han såg var ett oväder av sällan skådat slag. Mot småtimmarna gick tankarna till sambon som låg hemma och sov.

Erik hörde av sig.

– Hon var ovetandes om vad som hänt. Men vi hade fått in ett par centimeter vatten i källaren. 

Två månader har gått sedan skyfallet och hemma hos Peo har försäkringsbolaget ställt ut en container där han tillfälligt kan förvara sakerna han haft i källaren. Golvet är vattenskadat och måste rivas ut.

Ändå håller Peo och Erik fast vid att deras hem klarade sig lindrigt undan. Andra kollegor har fått in metervis med vatten i sina hem, samtidigt som det strulat med försäkringar. Billerud Korsnäs har gett ledigt till anställda som behövt tid att göra i ordning hemma. 

Efter översvämningarna har Gävle kommun startat en utredning. Målet är att göra kommunen bättre rustad för framtida skyfall.

Företagsledningen på Billerud Korsnäs utvärderar samma sak. Mer än så vill de inte uttala sig om händelsen, trots att DA sökt dem vid upprepade tillfällen. 

– Vattentekniken har troligen utvecklats sen jag började jobba på fabriken. Nog finns det sätt att framtidssäkra. Men det är en investering såklart, säger Peo Olsson.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Pappersbruk eldar olja – för att klara elkrisen

Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen.
Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Vattenstrålen var nära att ta Jannes liv

Vattenstrålen var nära att ta Jannes liv

Med tarmarna hängande ur magen faller Janne Helander ner på knä. Lägger sig sedan på sidan på fabriksgolvet och tänker: ”Fuck, nu är det över.”

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?