Krisavtalet räddade 12 000 jobb

IF Metalls krisavtal räddade upp emot 12 000 jobb. Och nästan 60 000 medlemmar har under året jobbat på företag som tecknat krisavtalet.
– Vi gjorde en vettig bedömning, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

IF Metall har sammanställt en enkät som skickats ut till samtliga fackklubbar på avtalsområden som omfattas av krisavtalet. Drygt hälften av enkäterna besvarades.

Nästan 80 procent av fackklubbarna anser att företagen kunnat undvika uppsägningar som en följd av krisavtalet.

– Jag önskar att vi hade kunnat stoppa varselvågen ändå tidigare, säger Veli-Pekka Säikkälä.

IF Metall gör bedömningen att så många som 12 000 industrijobb har räddats av krisavtalet. Förbundet uppskattar att nästan 60 000 medlemmar under året omfattats av ett lokalt krisavtal.

De flesta av totalt cirka 350 avtal har tecknats på företag med fler än 250 anställda.

– Men jag är lite förvånad att många avtal också slutits på småföretag, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Förbundets kartläggning visar att i snitt har mellan vart tredje och fjärde företag inom avtalsområdena TA /Teknikarbetsgivarna, SMA/Stål och metallavtalet, Allokemiska, Bäf/Byggnadsämnes, Kemiska, Gruv och Gemensamma Metallavtalet tecknat krisavtal.

Mest frekvent skedde det inom avtalsområdena gemensamma Metallavtalet och SMA.

Enligt krisavtalet kunde fack och företag lokalt minska lönen med högst 20 procent medan arbetstiden skulle reduceras med minst 20 procent. I genomsnitt minskade arbetstiden med 17 procent medan lönen reducerades med 12 procent.

I kemisk industri som tillämpade krisavtal arbetade man 20 procent mindre och fick lönen minskad med 10 procent. Det kan jämföras med byggnadsämnesavtalet där man reducerade såväl arbetstid som lön rakt av med 15 procent.

Avtalstidens längd varierar från 1 till 13 månader, huvudsakligen mellan 2 och 9 månader, medan 3-månaders- och 6-månadersavtal är vanligast.

Även tjänstemän inom Unionen gjorde upp om krisavtal. Unionen har kollat utfallet i 138 krisavtal på industrisidan och som omfattar 14 000 tjänstemän.

Där har facket ingen uppfattning om avtalet räddat några jobb. 41 procent är rätt tveksamma till det påståendet. Däremot anser de att arbetsgivare passat på i krisen att pressa igenom försämrade arbetsvillkor.

Det kan hänga samman med att tjänstemän inte drabbas av uppsägning i samma utsträckning som kollektivanställda vid tillfälliga efterfrågebortfall.

KJELL JOHANSSON