Skatteverket om Teslastrejkarnas ersättnings-krångel: ”Vänd er till regeringen”
Nolltaxeras efter snart tre år av strejk Oro och frustration bland strejkare Så svarar myndigheten
Publicerad 2010-01-07, 12:00 Uppdaterad 2022-01-28, 17:05
– Lokala skyddsombud motarbetas av sina personalledare. De flesta kliver av, säger Johan Florin, regionalt skyddsombud på IF Metall, som är starkt kritisk till Samhalls arbetsmiljöarbete.
Efter DA:s granskningar har många Samhallanställda mejlat, ringt och sms:at. De flesta vill vara anonyma. En man från Malmö skriver i ett sms: ”Jag har varit uthyrd till ett företag i ett år. Jag har inte sett min personalledare alls, sjukt men sant. När de har möte om mig får jag inget veta. Företaget vill anställa mig, men Samhall skjuter det på framtiden. Är inte deras uppdrag att hjälpa den enskilde att komma ut?”
Han avslutar: ”Messa gärna så svarar jag, men kommer det ut att vi pratat så råkar jag illa ut. Jag vill vara anonym.”
En annan Samhallanställd skriver: ”Man förflyttas så fort man yttrar sig.”
– Det händer lite då och då att skyddsombud flyttas till verksamheter där de inte kan sköta sitt fackliga uppdrag, säger Anders Fredriksson, ombudsman på IF Metall i Malmö.
En Samhallanställd i Skåne, som vill vara anonym, blev nyligen omplacerad från ett jobb i industrin till ett tvätteri. Därmed kunde han inte längre agera som skyddsombud för IF Metall.
– Munkavel och omplacering är vanliga metoder inom Samhall idag, säger han på telefon.
Johan Florin är regionalt skyddsombud på en av IF Metalls avdelningar i södra Sverige.
– Vi brukar få gehör när vi är ute på företagen. Det är de lokala skyddsombuden som blir överkörda. Om de kritiserar arbetsmiljön för mycket så får de bekymmer, säger han.
Personer som tar på sig uppdraget att vara skyddsombud brukar vara ganska starka och drivande, påpekar Johan Florin. Det som händer i hans region är att de motarbetas av sina närmaste Samhallchefer, personalledarna. Det slutar ofta med att skyddsombuden kliver av, berättar Johan Florin.
De får inte gehör.
– De är väldigt uppgivna, tycker att uppdraget är svårgenomförbart.
Vad är problemet?
– Chefer som inte känner till arbetsplatserna har arbetsmiljöansvar. Det är problemet.
Varför vågar inte personalen kritisera arbetsmiljön?
– Rädslan att förlora kontraktet med kunden. Samhall är hårt konkurrensutsatt. Personalen sitter nästan som gisslan i de inbyggda verksamheterna ute på företagen. Om de gnäller och ställer för mycket krav på arbetsmiljön får de tillsägelser att inte hålla på, ”då kanske vi tappar kunden”.
Johan Florin har suttit med på möten och bevittnat hur Samhallchefer försökt mörka sådant de själva varit med om att bestämma. ”Det finns inget protokoll…” ”Det måste ni bevisa i så fall…” Så kan det låta, enligt det regionala skyddsombudet.
Johan Florin understryker samtidigt:
– Det finns naturligtvis företag där det fungerar jättebra och där man tar hand om Samhallpersonalen och släpper in dem i den egna skyddsorganisationen.
Vilken roll spelar personalledaren?
– Jag skulle vilja säga att han eller hon är helt avgörande för hur arbetsmiljön efterlevs. Den personen, och företagets syn på arbetsmiljö.
När Johan Florin frågar chefen på basen – den arbetsplats som Samhalls personal utgår ifrån – vem som är arbetsmiljöansvarig får han till svar: ”Det har vi lagt ut på personalledarna.”
– Men har personalledarna befogenheter? frågar jag. ”Nej,” svarar han. Jamen, då har de inte heller något ansvar, förklarar jag.
Otydlig rollfördelning, menar Johan Florin, är en viktig förklaring till att arbetsmiljöarbetet inom Samhall brister.
Hur kan det bli bättre?
– Samhall behöver öppna upp lite. Som det är nu vill inte företaget ha någon insyn i sitt arbetsmiljöupplägg och sin organisation. Man har problem att få det att funka i och med att verksamheten är så spridd. Men det försvarar inte att man har en eftersatt arbetsmiljö.
ELLINOR TORP