Unga väljer bort industrin

Kvalificerad personal är en bristvara inom industrin. Men ungdomars intresse för industriutbildningar är lågt. Det avspeglas i deras gymnasieval.

Industriprogrammet tillhör de mindre utbildningarna på gymnasiet sett till antalet studerande. Av alla gymnasieelever läser bara cirka två procent på industriutbildningar, enligt Skolverket.

Företagen inom industrin anställer gärna dessa ungdomar. Men behovet är större än tillgången och därför behövs det fler elever, enligt Anders Färdeman, undervisningsråd på Skolverket.

– Det här är ett reellt problem för den producerande industri i Sverige, säger han.

Karin Thapper, ansvarig för utbildningsfrågor på Teknikföretagen, säger också att det krävs ett större antal elever.

– De jobb som vi utbildar för i gymnasieskolan är de kvalificerade jobben, till exempel operatörer och olika former av tekniker, och det finns ständigt ett större behov av dessa än vad vi klarar av att utbilda för, säger hon.

Att intresset för industriyrket är lågt kan bero på att kunskapen om industrin är dålig. Svante Bylund, chef för arbetsutvecklingsenheten på IF Metall, tror att många ser industriyrkena som tråkiga och enformiga. Men det är en bild som oftast inte stämmer överens med verkligheten enligt honom.

– Man ska inte försköna bilden, men det finns en stor del industriarbeten som erbjuder möjligheter till utveckling både i arbete och lön, säger han.

Karin Thapper tror inte att finns några enkla lösningar på problemet. Hon säger att företagens delaktighet och utbildningarnas kvalitet är avgörande för hur många elever som väljer dem.

– Där utbildningen håller hög kvalitet upplever vi att intresset är stort hos unga. Men där vi har kvalitetsproblem och där företagens intresse för programmet är lägre där har vi tyvärr inte så stort intresse. Det är en väldig stark koppling mellan hur engagerade företagen är och om eleverna är intresserade av programmen, säger hon.

I höst träder en ny gymnasiereform igenom och industriprogrammet får namnet industritekniska programmet. Reformen innebär en del förändringar, till exempel ställs det större krav på kopplingen mellan arbetsliv och skola. Karin Thapper tycker det är svårt att veta hur eleverna kommer välja när så mycket är nytt.

– Men vi är optimistiska, säger hon.

Fakta:
Skolverket presenterade i går statistik för gymnasieskolan läsåret 2010/2011. Sammanlagt går 385 712 elever i gymnasieskolan. Av dem läste 9227 på industriutbildningar.

ANDERS JANSSON