Facket missar att söka EU-miljarder

IF Metall driver flera framgångsrika projekt genom EU:s Socialfond. Det finns miljardbelopp att söka till kompetensutveckling. Men det är få andra fack som följer IF Metalls exempel.

Behovet av kompetensutveckling är stort inom metallindustrin. Monotona arbetsuppgifter sliter på hälsan och dessutom flyttas många jobb till andra länder. Men trots det får en metallarbetare i genomsnitt bara 30 minuters kompetensutveckling om året, berättar Conny Hansson, ombudsman i Mellersta Norrland.

Han är en av de drivande bakom projektet ”Kompetensutveckling i Z och Y län” – ett framgångsrikt projekt enligt forskare. Projektidé: Ge metallanställda på småföretag i Västernorrland och Jämtland möjlighet att vidareutbilda sig.

– Att lära sig mer är viktigt för att känna sig trygg på jobbet och för att kunna gå vidare i sin karriär. Det borde vara en naturlig del på ett företag men det har varit trögt och därför tog vi taktpinnen. Det är en vinna-vinna-situation. Metallarbetarna blir mer attraktiva på marknaden samtidigt som företagen får en ökad kompetens och kan därigenom öka sin produktivitet, säger Conny Hansson.

Men trots att det finns stora belopp att söka från Socialfonden, närmare bestämt 6,3 miljarder, kommer endast 1,3 procent av projektansökningarna från fackförbund. ’

En förklaring, tror Tommy Thunberg Bertolone, ombudsman IF Metalls förbundskontor, är att det är komplicerat att söka pengar. Det tar tid och kräver stor administration.

Ekonomin kan också vara en käpphäst för mindre förbund. Inledningsvis måste projekten själva ligga ute med finansieringen. Medel från Socialfonden kommer först när arbetet kommit en bit på väg. Och ett projekt som inte lever upp till kvalitetskraven riskerar att bli återbetalningsskyldiga.

IF Metalls tidigare erfarenhet av att söka projektpengar kan vara en förklaring till att de är mest framgångsrika.

– Vi har jobbat med stora projekt i många år men då med andra finansiärer, Vinnova och AFA bland andra. Så vi har nog mer erfarenhet än många andra fackförbund. Vi har också fått med oss arbetsgivarorganisationer på projekten och det behövs för att kunna söka pengar, säger Tommy Thunberg Bertolone.

”Kompetensutveckling i Z och Y län” har genererat flera projekt. En nyckel för att ett projekt ska bli hållbart och leva vidare, inte bara bli en punktinsats, är att alla parter är med på banan. Och att det finns engagemang.

– Ett projekt som startar och drivs opportunistiskt, man söker för att det finns pengar snarare än för att man har ett behov, blir sällan hållbart. Projekt där verksamheten står i fokus och ledningen engagerar sig, som har arbetats fram i dialog med fack och anställda, har mer på fötterna och blir mer hållbara, säger Lennart Svensson, professor i sociologi vid Linköpings universitet.

Tillsammans med Göran Brulin har han undersökt och utvärderat stora projekt som gjorts de senaste 50 åren.

– Ett misstag som många projekt gör är att men inte ser kompetensutveckling som en strategisk fråga. Det är något man gör bara när man har tid över eller när det finns extra pengar, säger Lennart Svensson.

Han tycker att fackförbund borde söka mer pengar.

– Det finns stora möjligheter med Socialfonden. IF Metall har några spännande satsningar på gång och med deras erfarenhet och projektkompetens borde man kunna vara ännu mer aktiv.

ANGELICA BERG