Industriarbetarnas tidning

Avtalsstart med hög temp

20 maj, 2011

Skrivet av

DA-ANALYS

Pappers sa nej, Livs sa ja. Konjunkturinstitutet sa max 3,1 procent, Löfven krävde ”payback time”. Unionen och arbetsgivarna talade med en och samma röst om tjänstemännens tyngd. Det här var veckan då 2011 års avtalsrörelse tog fart.

Nu på torsdag
samlas IF Metalls avtalsråd för att säga ja eller nej till det nya Industriavtalet. Följa Livs eller följa Pappers?

Gårdagens nej från Pappers var kanske ingen större överraskning med tanke på den skepsis förbundets avtalssekreterare Matts Jutterström tidigare gett uttryck för i en DA-intervju.

Men nog innebar torsdagens nej att avtalsrörelsens upptakt fått en högre temp än förväntat.

Pappers kritik
riktar bland annat in sig på att det nya Industriavtalet ska stå över alla andra avtal.

Förslaget till det nya Industriavtalet skärper den konkurrensutsatta industrins ledande roll jämfört med skrivningarna i det gamla Industriavtalet.

Bland annat har två tuffare formuleringar tillkommit:

Den ena lyder så här: Förbundsavtalen inom industrin utgör kostnadsnorm och vägledning för arbetskraftskostnader på svensk arbetsmarknad.

Den andra: Parterna inom industrin åtar sig att verka för att ”kostnadsmärket” inom industrin är den norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden ska hålla sig.

Går det då att samordna sig med resten av LO och gemensamt slåss för de lågavlönade? Ja, säger Livs och får medhåll av både GS-ledningen och IF Metalls förbundsstyrelse. Och faktiskt även LO:s styrelse. Nej, sa alltså Pappers förbundsårsmöte igår.

Just industrifackens
allians med resten av LO-förbunden var det som fick Teknikföretagen att lägga det gamla Industriavtalet i brasan dagen före Valborgsmässoafton i fjol. Att industrins LO-förbund gemensamt slogs för låglönesatsningar med andra LO-förbund var som ett rött skynke för verkstadsindustrins arbetsgivare.

Arbetsgivarnas syfte var att förhandla fram en ny, stramare förhandlingsordning som samtidigt de fackliga motparterna kunde acceptera. En balanssakt som vi ännu inte vet utgången av.

Med Pappers nej väntas tjänstemännens tyngd ytterligare att öka bland industrifacken. Unionen, som ser sig själva som ”världens största tjänstemannafack”, gör ingen hemlighet av att man vill inta tätpositionen i avtalsrörelsen.

I veckan framträdde
Unionen i armkrok med arbetsgivarorganisationerna Almega och Teknikföretagen. I en gemensam rapport betonade de tjänstemännens vikt på arbetsmarknaden och i synnerhet inom den konkurrensutsatta industrin.

Nu var det lite si och så med underlaget till slutsatserna. Stål- och metallindustrin med gruvorna var exempelvis inte medräknat. Från arbetarsidan påstods att arbetarna visst var i majoritet. Låt vara att tjänstemännen står för större delen av lönesumman inom industrin.

Det viktiga kanske inte var sifferexcersisen, det intressanta var istället tjänstemännens självmedvetna attityd. Unionen är ett helt annat förbund än gamla Sif. Större och med högre svansföring än vad både gamla Sif eller för den delen HTF på egen hand mäktade med.

I fjol valde de och Sveriges ingenjörer att göra upp ensamma med Teknikföretagen och ställa industrins LO-förbund inför fullbordat faktum. En uppgörelse som dessutom öppnade för – begränsade – sifferlösa avtal.

På presskonferensen
med Unionen, Almega och Teknikföretagen fick tjänstemannafackets chefsekonom Daniel Lind frågan om det var dags för ”payback time” nu. Detta med anledning av att IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven krävde just detta på Dagens Industris förstasida just denna dag.

Lind svarade att han inte tänkte i termer av återbetalning.

– Nej, vi ser varje avtalsrörelse för sig.

Men några dagar senare sa en annan Unionen-företrädare att det nu faktiskt var ”payback time”. Dags att skörda. Men då hade Konjunkturinstitutet just gett ut sin prognos om att det krävs ett löneökningstak på max 3,1 per år de kommande två åren – om arbetslösheten ska kunna pressas ned till 5 procent.

KI:s precisa decimal-angivelse retade upp facken. De hade helst sett att KI, som inför förra avtalsrörelsen, istället angav ett mer oprecist spann för löneökningarna.

Om facken håller tillbaka lönekraven sjunker arbetslösheten och reallönerna stiger, enligt KI. Konjunkturinstitutets logik är följande: mindre lönekrav ger högre vinster som ger mer investeringar och stigande produktion som i slutändan skapar utrymme för stigande reallöner.

Vinsterna stiger
redan nu. Företagen hade inga större problem att snabbt kunna fixa sina negativa kassaflöden under katastrofåret 2009. Massuppsägningar eller krisavtal minskade lönekostnaderna och inte bara räddade driften. Många företag kom ur krisen slimmade och låter nu de fast anställda och inhyrda slita övertid när efterfrågan rusar.

Inom verkstadsindustrin försvann 70 000 jobb med krisen. Bara 10 000 av de jobben har kommit tillbaka. Men produktionen börjar närma sig den nivå som rådde före finanskrisen.

Stigande produktion på färre människor innebär ökad produktivitet. I fjol steg produktiviteten inom industrin drygt 13 procent. Det är i den ökningen som facken kan hämta pengarna. De löneökningar som ryms inom stigande produktivitet är aldrig inflationsdrivande.

Utöver den fackliga sammanhållningen och samordningen kommer diskussionen framöver att handla om hur arbetslösheten kan pressas ned från dagens höga nivå. Och vem som har det största ansvaret för den uppgiften.

Kruxet är att den samhällskraft som orsakade den senaste arbetslöshetschocken – finansmarknaden – inte kommer att rätta till problemet.

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

Så fungerar de nya reglerna

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Färre industri­arbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

Vad kan ni göra bättre?

Vad kan ni göra bättre?

20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

Vad är egentligen en OpO?

Vad är egentligen en OpO?

Strejk, medling, avtal. Så får du grepp om avtalsrörelsen – på två minuter.

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

FN:s toppmöte om klimatet är igång i Paris, världen håller andan för att fiaskot från Köpenhamn inte ska upprepas. DA har frågat tre industriförbund om deras förväntningar.

Sista rycket inför EU-valet

På söndag går Europa till val till EU:s parlament. IF Metall, GS och Pappers slutspurtar för att locka sina medlemmar till valurnorna. EU-val brukar inte locka många till vallokalerna. Vid förra valet, 2004, utnyttjade bara en dryg tredjedel av alla röstberättigade sin medborgerliga rättighet. I år försöker facken att få sina medlemmar att lämna sofflocket […]

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.