Kick-off för avtalsrörelsen – nu ritar industrifacken upp strategierna
”Kinachock”, krig och skakig omvärld Så kan avtalsrörelsen få käppar i hjulet ”Svårare än någonsin”
Publicerad 2011-09-29, 12:00 Uppdaterad 2020-07-03, 14:25
Dispositiva löneavtal och slopat fackligt inflytande över arbetstiderna. Fackförbundet GS har tagit emot avtalskraven från Grafiska Företagens Förbund.
Båda parters krav rör sig inom exakt samma områden: inflytande över lön och arbetstid.
GFF vill se centrala löneavtal utan individgaranti och ser heller inte att det finns utrymme för att höja minimilönerna.
Dessutom ska fack och arbetsgivare kunna göra lokala överenskommelser om avsteg från det centrala löneavtalet för att kunna sätta löner som är anpassade utifrån företagens förutsättningar. Här står man långt ifrån sin fackliga motpart.
– Det skulle innebära att det kan bli noll i löneökning, säger GS avtalssekreterare Tommy Andersson.
– Vi tycker att det här är upprörande, att våra medlemmar inte ska garanteras en lönehöjning. Och vi har ett lönepolitiskt mål att våra minimilöner inte ska dras isär från utgående lön.
GS vill snarare öka det lokala fackliga inflytandet över lönesättningen, något som alltså går på tvärs med arbetsgivarnas intentioner.
Även när det gäller arbetstidens förläggning trycker parterna på från var sitt håll. GS vill att medlemmarna ska få större inflytande, medan GFF vill slopa avtalens nuvarande krav på lokal överenskommelse för förläggning av arbetstiden.
– Enda sättet för våra medlemmar att kunna förena ett socialt liv med arbete är att man har inflytande över arbetstiden, säger Tommy Andersson.
– Vi har tillskanskat oss den möjligheten bakåt i tiden och den tänker vi hålla i.
GS vill också se en utökning av arbetstidsförkortningen (ATK), från nuvarande fyra till fem dagar per år.
I förra avtalsrörelsen ville arbetsgivarna slopa ATK:n. I år kräver GFF att uttaget av den lediga tiden bara ska tillåtas efter en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det går inte hem hos GS.
– Indirekt betyder det att arbetsgivaren kan säga nej och då får man ingen arbetstidsförkortning. Då får medlemmen ut tiden i lön istället, säger Tommy Andersson.
Arbetstidsförkortningen har byggts ut under flera år genom att GS medlemmar har avstått löneutrymme.
– Vi tycker det är väsentligt att våra medlemmar har möjlighet att ta ledigt så som tjänstemännen har kunnat göra under lång tid.
GFF har samordnat sina krav med Trä- och Möbelföretagen (TMF), Skogsindustrierna och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA). Samtliga är motparter till GS i avtalsrörelsen.