Industriarbetarnas tidning

Avtalsdilemmat: Ska då, nu eller framtiden avgöra lönen?

14 november, 2011

Skrivet av

DA ANALYS Europa bröt inte samman förra veckan heller. Den manodepressiva börsen åker upp och ner och konjunkturen bromsar in. Ingen vet ett skvatt vad som väntar. Så, vad ska löneförhandlarna ta fasta på: det som varit, det som är för stunden – eller den okända framtiden?

En vecka, en dag eller rent av en timme känns som en evighet i den ekonomiska osäkerhet som råder just nu.

Regeringar faller och expertministärer tar vid. Euron vacklar. Och i utkanten av stormen sitter den svenska arbetsmarknadens parter och förhandlar om din lön.

Vad ska de utgå ifrån när löneutrymmet diskuteras? Det förgångna – vad nu det är värt i dag? Framtiden – hur nu den ser ut? Eller dagsläget – hur länge det nu varar?

Arbetsgivarna tittar framåt och betonar osäkerheten.

Knappast överraskande. Skuldkrisen, den sviktande euron och den skakiga världsekonomin bildar en fond av obehaglig ovisshet som arbetsgivarna ofta påminner om.

För två månader sedan när avtalskraven utväxlades sa arbetsgivarna: ”De ekonomiska utsikterna är ovanligt svåra att förutse. Skuldkrisen inom eurozonen och stora obalanser i den amerikanska ekonomin har ökat osäkerheten och risken för en recession. Vi ser redan tydliga tecken på att konjunkturen är på väg nedåt i Sverige.”

Utifrån vad som kan hända finns inget utrymme för löneökningar. På sin höjd ett begränsat utrymme, men bara lokalt.

Inför förra valrörelsen valde arbetsgivarna ett annat tempus när de formulerade sig: Dåtid.

Veckan före jul 2009 – precis när avtalskraven utväxlats – påminde arbetsgivarna om det som just hade hänt och som vi inte riktigt lämnat.

Pressmeddelandet från Teknikföretagen slog fast att företagen

”genomgår sedan ett drygt år tillbaka sin svåraste kris sedan 1930-talet. Efterfrågan på företagens produkter och tjänster har rasat och i snitt ligger kapacitetsutnyttjandet 30 procent lägre än före krisen. Spännvidden mellan företagen är stor och det finns världsledande verksamheter som tappat det dubbla. Som en följd av detta har antalet anställda hos våra medlemsföretag minskat kraftigt. Drygt 50 000 personer har förlorat sina jobb under krisen och det hade blivit än värre om inte parterna tagit sitt ansvar genom de s.k. krisöverenskommelserna.”

Utifrån vad som hänt fanns inget utrymme för löneökningar.

Men det blev löneökningar den gången också.

Teknikföretagens senaste konjunkturprognos talar om att vi närmar oss en lågkonjunktur och att Sverige bromsar in. Produktionen minskar med två procent efter två år av hög tillväxt.

Två år av hög tillväxt, alltså. Så blev alltså verkligheten efter de darriga framtidsutsikterna från veckan innan julen 2009.

De två åren återgav företagen en hyfsad lönsamhet. I alla fall om man får tro en rapport från Teknikföretagen – Lönsamhet och andra ekonomiska nyckeltal för teknikföretag 2010.

Visserligen har man inte återkommit till vinstnivåerna från det febriga högkonjunkturåret 2007. Men nästan. Avkastningen på eget kapital har ökat till i genomsnitt 19,5 procent. Förr ansågs det vara en rätt hög avkastning.

I maskinindustrin uppgick avkastningen till 30 procent. Leverantörerna till maskinindustrin hade en avkastning på 26 procent medan leverantörerna till byggindustrin nådde hela 36 procent.

Hyfsat klirr in kassan, alltså.

Men vad betyder de pengarna när Europa bromsar in?

Europa kommer att bromsa in mer än vad det hittills har gjort. Världsekonomin bromsar in. Men inbromsningen kommer inte att vara för evigt.

Frågan är hur mycket inbromsningen ska inverka på löneutrymmet.

Visst, lönerna följer alltid konjunkturen. I begränsad utsträckning.

Om det är högtryck i ekonomin, vinsterna höga och brist på arbetskraft – då blir lönekraven högre än vid sämre tider.

Men i ett långsiktigt perspektiv följer inte lönerna konjunkturen fullt ut.

Om lönerna följt konjunktursvängningarna fullt ut de senaste tjugo åren skulle vi haft noll vissa år, minus några enstaka år och andra år med kanske 10-procentiga lyft.

Medan exporten och orderingången gått upp och ned har löneökningarna varit rätt stabila.

Medan arbetsgivarna betonar osäkerheten väljer facken att tala om långsiktighet. Några procents löneökning per år har hittills inte skadat företagens konkurrenskraft eller samhällsekonomin.

Tvärtom har den svenska industrins slagkraft gentemot konkurrenterna stärkts de senaste två årtiondena.

För det har ju gått ganska hyfsat, trots allt. Ett sätt att mäta hur industrin mår är att titta på det som kallas arbetskraftskostnad per producerad enhet. När den kostnaden sjunker stärks företagens konkurrenskraft. Mellan 1993 och 2009 sjönk den kostnaden med över 20 procent i Sverige jämfört med de andra industriländerna inom OECD. Och ännu mer om man jämför med de andra EU-länderna. Det är också ett perspektiv.

Frågan är vilket genomslag denna långsiktighet får när facken och arbetsgivarna kommer fram till vilka löneökningar som ska gälla den närmaste tiden.

Om nu inte euron kraschar. För då handlar det inte längre om någon förutsägbar inbromsning.

Du kanske också vill läsa…

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?