Många döda – få dömda

DA granskarOm du skulle dö på jobbet ställs förmodligen ingen till svars. Dagens Arbete har granskat 123 dödsolyckor i industrin. Bara 14 av olyckorna ledde till fällande dom.

De fällande domarna innebär ofta företagsbot. Då någon enskild arbetsledare eller direktör döms handlar det om låga dagsböter. Ingen har dömts till fängelse.

– Domstolarna ser för milt på dessa brott, säger chefsåklagare Mats Palm (t.v).

– Det borde vara lättare att få ett arbetsmiljöbrott bedömt som ”grovt”. Då skulle man kunna få mer kännbara påföljder, fängelsedomar är ju i praktiken omöjliga i dag.

Mats Palm leder Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål där specialåklagare för sådana fall samlats.

– Åklagarna är helt beroende av polisens utredningar. Men tyvärr är intresset väldigt skiftande ute i de olika polisdistrikten – från stort till inget alls. En del polisdistrikt har särskilda arbetsmiljöutredare, men ofta får de ägna sig åt andra frågor också.

– Detta är beklagligt eftersom det handlar om tekniskt och juridiskt svåra frågor som kräver att man jobbar kontinuerligt med dem. Det är viktigt att det alltid finns kunniga poliser på plats från början när något hänt, det går inte att komma ett halvår efteråt och förhöra människor.

– Jag vill att polisen satsar som vi gjort på åklagarsidan. Men det avgör inte vi, vi kan bara be polisdistrikten att tillsätta fler utredare med bättre kompetens.

Även Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg (t.v.) reagerar på hur få som fällts:

– Det är inte tillräckligt, det finns all anledning att förbättra processerna inom området, tycker Mikael Sjöberg.

– När ett dödsfall inträffat på en arbetsplats är det såvitt vi kan bedöma ofta så att polispatrullen som är först på plats ofta betraktar det som en olycka där ingen är ansvarig och inte som en brottsplats. Det kan betyda att man inte tar vittnesmål, säkrar bevis eller spärrar av. Jämför om någon blivit skjuten, då startar processer, då vet man vad som krävs.

Här ser Mikael Sjöberg en olycklig återspegling av hela samhällets attityd, uttryckt i just ordet ”olycka”.

– Det signalerar att detta är en oväntad händelse som man inte kan göra något åt och ingen kan lastas för. Men signalen är fel: Brott behöver inte förutsätta uppsåt.

Vad ska man säga då i stället?

– Vi har diskuterat det utan att hitta något bra svar. Men det gäller att se upp här, ordet har makt över tanken.

123 dödsolyckor – 14 fällda. Är det rimligt?

– Nej, verkligen inte, det är helt otroliga siffror, säger Ulla Lindqvist, LO:s vice ordförande.

Vad är förklaringen?

– Tyvärr tror jag att det handlar om synen på arbetsmiljö, dessa dödsfall ses inte som lika allvarliga som andra brott .

– Ett annat problem är bristande kunskaper hos polis och åklagare. Därför vill vi bland annat att man i polisutbildningen undervisar även om arbetsmiljölagen så poliserna vet lika mycket om arbetsmiljöbrott som om andra brott. Det är också viktigt att dessa problem prioriteras mer och lyfts fram i den politiska debatten.

Ansvarigt statsråd för polis och lagstiftning är justitieminister Beatrice Ask (t.h). DA har sökt henne, vi redovisade statistiken och frågade:

Av 123 dödsolyckor har alltså 14 lett till fällande dom. Innebär 11 procent.

Är detta rimligt? Om ja, motivera varför. Om inte – vad vill du göra åt problemet?

Svaret, via mejl från hennes biträdande pressekreterare, är i sin helhet:

”Då detta är polisiära frågor får vi hänvisa dig till polisen för svar.”

Henrik Forssblad på Rikspolisstyrelsen har själv under många år utrett arbetsmiljöbrott.

Hur ser du på kritiken mot polisen?

– Den är onyanserad. Det finns många länkar här som alla är viktiga och visst är polisens roll viktig. Men utfallet är också beroende av att förundersökningarna leds effektivt av åklagarna och att det finns bra ingångsmaterial från Arbetsmiljöverket – och att det kommer snabbt.

Polisen är organiserad i 21 fristående myndigheter. Kritiken går bland annat ut på att intresset och kompetensen är väldigt skiftande, med resultat därefter?

– Så är det ju, det kan jag inte förneka.

Henrik Forssblad hoppas på den utredning som nu görs om att slå ihop polisdistrikten till en myndighet:

– Det tror jag skulle kunna bli väldigt bra för sådana här specialområden som kräver särskild kompetens.