Möt mörkret med musik

Det här landet är långt. Längst i norr gulnar löven, snart faller de. I söder dröjer sommaren kvar.

Vi vet att hösten ändå är i antågande efter en alldeles för kort sommar, en alldeles för kort semester och en alldeles för kort period av ljus, grönska, fågelsång, bärplockning, grillning, bad och sovmornar.

Hösten är här och med den mörkret. Och snart kylan. Bejaka hösten med musik.
Dagarna blir kortare i september, heter det i den mest kända av alla september-sånger: September Song. Kanske den mest kända och flitigast insjungna av alla höstlåtar och mest känd i Frank Sinatras tappning.

Sinatras svårmod är som gjutet till den höst ”som förvandlar löv till flammor” som det heter i i sången.

Men den mest gripande versionen är nog ändå Lotte Lenyas. Lotte Lenya var en österrikisk arbetartjej som drömde om teatern, flyttade till Berlin där hon träffade Kurt Weil, judisk socialist och kompositör som samarbetade med Berthold Brecht, bland annat i Tolvskillingsoperan.

Radikal socialist, javisst. Men han kunde inte, som han sa, ”sätta musik till det kommunistiska manifestet”. Partipolitik och propaganda är en sak, en obunden kultur något helt annat.

Efter nazisternas maktövertagande 1933 hamnade de alla i USA.
Det var där September Song skrevs. Först till den musikal som filmades och på svenska kom att heta På kärlekens vingar. Sedan stod artisterna på rad. Från Ella Fitzgerald och Bing Crosby över soulkungen James Brown till Elaine Page, Bryan Ferry, Lou Reed och schweiziska industrirockarna Young Gods.

Den som har sett Woody Allens film Radio Days vet mycket väl hur September Song låter.

Texten är en tät, lätt rastlös kärleksbetraktelse över ”de dyrbara dagarna jag tillbringar med dig”.

Den mångomsjungna texten skrevs av Maxwell Anderson, en amerikansk radikal anarkist som retade gallfeber på alla tidningar han jobbade på. Detta på grund av sin pacifism och sitt krigsmotstånd.

Det vackra vemodet i September Song kontrasterar Andersons egen bakgrund som son till en baptistpastor. I en plågsam självbiografisk skildring har Anderson berättat om uppväxten med incest, våldtäkter och sadomasochism.

Är hösten något att sjunga om? Är en sång om hösten något att lyssna till? Några av de vackraste låtarna fångar vemodet i skiftet från ljus till mörker, från värme till kyla. Neil Young i Harvest Moon , Mama’s and the Papa’s i California Dreamin´ eller Autumn Leaves med Eva Cassidy.

Men få har fångat de dyrbara dagarna då löv förvandlas till flammor bättre än trion Kurt Weill, Maxwell Anderson och Lotte Lenya.

Harald Gatu