”Att sänka lönen strider inte mot avtalet”

Publicerad 2012-11-21, 13:11   Uppdaterad 2021-10-05, 10:52

Lönesänkningar strider inte mot kollektivavtalet. Det hävdar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe som säger att diskussioner om krisavtal förekommer på företagsnivå.

Anders Weihe och Teknikföretagen anser att det redan idag finns möjlighet att träffa ett lokalt avtal om sänkta löner. Det strider inte mot kollektivavtalet, anser han.  Teknikföretagen hävdade detta i samband med att det tillfälliga krisavtalet tecknades i början på 2009.

Men IF Metall ansåg att avtalet inte ger den möjligheten. Det blev ett tillfälligt krisavtal istället, där man kom överens om sänkt arbetstid och därmed sänkt inkomst..

– Skälet till att vi träffade krisavtal 2009 var att många företag befann sig i en akut situation. Dessutom var det många klubbar som ville ha överenskommelser, säger Anders Weihe.

– IF Metall gick ut med en rådgivning om vad avtalet innehåller som vi anser är felaktig. Vi var överens om att de skilda uppfattningarna står kvar och det krisavtal vi träffade påverkade inte vår tolkning av kollektivavtalet på något sätt.

Möjligheten att sänka lönen finns enligt Weihe reglerad i Teknikavtalets tionde paragraf, om löneskyddet.

– På arbetaravtalet följer lönen arbetet.  Rättsligt sett har du ingen individuell lön. Det innebär att om jag omplacerar en arbetare till ett annat arbete – det här går tillbaka till domar på 1950-talet som handlar om omplaceringar från yrkesarbete till tempoarbete – då blir lönen omedelbart den som gäller för det nya arbetet.

– Den här omplaceringen är ett rent arbetsledningsbeslut som inte kräver någon omreglering av anställningsavtalet eller något sådant.

– Därför finns löneskyddsbestämmelser som vi gjorde om för åtta år sedan. Där tog vi också in en gammal bestämmelse som innebär att vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter, då kan arbetsgivaren inte utan frivillig överenskommelse förändra lön.

Frågan har blivit aktuell igen, med den nya krisen.

– Bedömningen måste ske på företagsnivå. Krisavtalen till sin natur är ju sådana att de ska vara tidsbegränsade. På en generell nivå tror vi att det är en långvarig situation av dålig efterfrågan och den generella situationen kan inte lösas med krisavtal. Den ska vi hantera i kollektivavtalsförhandlingarna.

Om ni nu vill ha möjlighet att sänka löner på grund av en krissituation – varför använder ni den inte?
–Det ena svaret är: sådana diskussioner pågår. Det andra är att utgångspunkten från företaget är att när man har höjt lönen till en viss nivå så har man gjort det för att man tror sig klara av det.

– Vår utgångspunkt är att en sådan här ventil ska finnas om man behöver överbryggning för att vara kvar.

Om detta redan, enligt din mening, finns i kollektivavtalet, varför använde ni er inte av det under krisen 2008-09?

– IF Metall påstår att jag har fel om paragraf 10.

– Under krisen fick jag samtal från klubbar som berättade att IF Metall sa att detta var olagligt och de hade också sagt till någon klubbordförande att han riskerade att bli personligt betalningsansvarig om han träffade ett sådant avtal. Om man får höra det från sitt förbund är man inte särskilt pigg på att träffa en sådan överenskommelse.

Läs hela intervjun med Anders Weihe. Här förklarar han varför arbetsgivarna ska bestämma mer över arbetstiderna  och varför LO:s krav strider mot Industriavtalet.

Du kanske också vill läsa…

Kick-off för avtalsrörelsen – nu ritar industrifacken upp strategierna

Kick-off för avtalsrörelsen – nu ritar industrifacken upp strategierna

”Kinachock”, krig och skakig omvärld  Så kan avtalsrörelsen få käppar i hjulet  ”Svårare än någonsin”

Satsning på låga tvätterilöner betalas med bromsade ingångslöner: ”Absolut inte lönt”

Satsning på låga tvätterilöner betalas med bromsade ingångslöner: ”Absolut inte lönt”

Nytt tvättavtal på plats  Men nyanställda får stå för löneökningen  "Förjävligt att lönen är så låg"

Så blir din nya lön – avtal för avtal

Så hög blir din nya lön – avtal för avtal

Dagens Arbete reder ut de nya avtalen för IF Metall, GS-facket och Pappers

Klart: Nytt riksavtal för massa- och pappers­industrin: ”Vi är nöjda”

Klart: Nytt riksavtal för massa- och pappers­industrin: ”Vi är nöjda”

Så höga blir lönepåslagen  ”Förhoppningsvis en reallöneökning”  Arbetsgivarna: Positivt för alla

Lön, arbetstid, övertid – här är nyheterna i nya avtalet

Lön, arbetstid, övertid – här är nyheterna i nya avtalet

Nya avtalet är här  DA reder ut de viktigaste frågorna

Arbetsgivarna bekymrade: ”Kan äventyra konkurrenskraften”

Arbetsgivarna bekymrade: ”Kan äventyra konkurrenskraften”

”För högt”  ”Ett hot mot konkurrenskraften”

Fackens förhandlare om avtalet: ”Leverans på alla frågor – enorm facklig styrka”

Fackens förhandlare om avtalet: ”Leverans på alla frågor – enorm facklig styrka”

IF Metall om nivån: ”En av de högsta i industriavtalets historia”

Röster om det nya avtalet: ”Ganska bra ändå”

Röster om det nya avtalet: ”Ganska bra ändå”

”Inte jättedåligt”  ”Bra men ändå inte bra”  ”Helst sett en löneökning på fyra procent”

Nya märket klart – DA rapporterade live från tisdagens presskonferens

Nya märket är här – DA rapporterade live från parternas presskonferens

”Nådde inte fullt så högt som vi önskat”

Avtal klart: 6,4 procent på två år

Avtal klart: 6,4 procent på två år

Innehåller även arbetstidsförkortning  Låglönesatsning