Industriarbetarnas tidning

Orden som tar plats

12 november, 2012

Skrivet av

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? Dagens Arbete guidar genom de svenska nyorden från atombomb till överklassafari.

Varje år tillkommer nya ord och uttryck i det svenska språket. Från 1945 och framåt handlar det om närmare 10 000 ord.

Ett har de gemensamt. De speglar sin samtid och glider in i vårt språkförråd, ibland nästan omärkligt.

Inte atombomben kanske. Den införlivades i det svenska språket 1945 samtidigt med orden hälsokontroll, folkmord och ögonskugga.

De atomrelaterade orden fyller sedan 40- och 50-talen innan kärnkraftsvokabuläret tog över i sextiotalets början.

1940-talet var en tid då vi levde i ett manssamhälle, började dricka pulverkaffe, bo i husvagn, grilla och bada i swimmingpool.

En del fick plötsligt veta vad de i alla tider ägnat sig åt, utan att kunna sätta namn på det, när ordet petting trängde sig in i språket 1948.

Kvinnorna fick mammaklänningar och barnbidrag, männen fick kvarskatt, blev lönnfeta och drabbades av slipstvång.

1950-talet  blev även bilismens och rockens gyllne årtionde.

Plötsligt fanns parkeringsautomater och lapplisor, jukeboxar och kyldiskar.

Raggare och strumpbyxor.

Folk byggde gillestugor, skaffade vinterdäck, körde i bussfilen, köpte kedjehus, åt djupfryst, spelade minigolf eller gick på systemet.

Alltmedan satelliter och sputnikar for runt och astronauterna blev de nya hjältarna.

Samtidigt fick vi de ångestframkallande orden cancer och befolkningsexplosion och det hjälpte inte att gå i college-tröja när det kalla kriget var ett faktum.

På 1960-talet talades om basindustri, ob-tillägg, pendlingsavstånd, lönespridning, nedläggningshot och permitteringslön.

Vi fick kreditkort, p-piller, sommardäck och chips. Servicehus, långhelg och porr.

Folk åkte på charterresa eller till stormarknaden. Köpte lättmjölk, grillkorv och lövbiff och lade i kundvagnen.

De extraknäckade, var gubbsjuka, gick i täckjacka och jobbade i offentlig sektor.

Alla fick id-kort, postnummer och personnummer. En del började bospara, röka hasch och ha gruppsex.

Redan 1970 lanserades ordet arbetslivserfarenhet som hängt i sen dess. Under 1970-talets fortsättning blev orden som knöt an till arbetslivet allt vanligare.

Ord som lågutbildad, låg- och höginkomsttagare, nyfattigdom, flextid, könskvotering och naturlig avgång.

Det tågluffas. Man läser hemspråk, bygger bullerplank, får föräldrapenning och veckopendlar.

En del blir sambos, andra får övervinster, en del hamnar i A-laget.

Svenskan suger åt sig nyord som mansgris, gay, sudden death och  video.

Det politiska 1970-talet, med kvinnokamp och tilläggsisolering bryter in i det flashiga årtiondet 80-talet, där ekobrott är vardagsmat. Bubbelpool och jacuzzi är ett måste.

Köpfesten är här med fallskärmar, gräddfil och gräddhylla. Och medan en del går i märkeskläder framställs andra som kravmaskiner.

Företag avknoppas, det byggs gallerior och handlas med skalbolag. Det bolagiseras, loggas in och ut och skuldsaneras.

Vi får happy-hour, giftalger och babyboom. Fantasy, lösgodis och fettsugning.

En del lär sig att relaxa, andra blir utbrända.

Tillvaron snuttifieras, bolagiseras och sambos blir särbos.

Under de här åren blir världen än mer global. Många går in i väggen, drabbas av aids och hiv.

Och den som blev inlasad 1988 blev utlasad fyra år senare.

1990-talet rivstartar med avtalspension och bäst-före-datum, galna ko-sjukan, mördarsniglar och kamphundar.

För att sedan låta resterna av 1980-talet år 1992 övergå i bankakut.

Det pratas fittstim, genusforskning och piercing. Bitch, damp, närpolis och internet blir nya begrepp.

Liksom hedersmord.

Folk med spetskompetens kammar hem bonus. Andra köper dvd, vabbar, nätsurfar, får musarm eller nischar sig.

Webben och alla outlets blir de nya mötesplatserna.

Sen går allt i rasande fart.

Under 2000-talets början börjar folk messa, blogga, pimpa, curla, grooma och googla.

Näthatet blomstrar.

Folk blir klimatsmarta, nätdeklarerar, får nystartsjobb. Spelar nätpoker och betalar trängselskatt och löser suduko.

Laddar ner appar, twittrar och skajpar.

Och mer är på gång. Var så säkra!

Du kanske också vill läsa…

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.