Industriarbetarnas tidning

Orden som tar plats

12 november, 2012

Skrivet av

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? Dagens Arbete guidar genom de svenska nyorden från atombomb till överklassafari.

Varje år tillkommer nya ord och uttryck i det svenska språket. Från 1945 och framåt handlar det om närmare 10 000 ord.

Ett har de gemensamt. De speglar sin samtid och glider in i vårt språkförråd, ibland nästan omärkligt.

Inte atombomben kanske. Den införlivades i det svenska språket 1945 samtidigt med orden hälsokontroll, folkmord och ögonskugga.

De atomrelaterade orden fyller sedan 40- och 50-talen innan kärnkraftsvokabuläret tog över i sextiotalets början.

1940-talet var en tid då vi levde i ett manssamhälle, började dricka pulverkaffe, bo i husvagn, grilla och bada i swimmingpool.

En del fick plötsligt veta vad de i alla tider ägnat sig åt, utan att kunna sätta namn på det, när ordet petting trängde sig in i språket 1948.

Kvinnorna fick mammaklänningar och barnbidrag, männen fick kvarskatt, blev lönnfeta och drabbades av slipstvång.

1950-talet  blev även bilismens och rockens gyllne årtionde.

Plötsligt fanns parkeringsautomater och lapplisor, jukeboxar och kyldiskar.

Raggare och strumpbyxor.

Folk byggde gillestugor, skaffade vinterdäck, körde i bussfilen, köpte kedjehus, åt djupfryst, spelade minigolf eller gick på systemet.

Alltmedan satelliter och sputnikar for runt och astronauterna blev de nya hjältarna.

Samtidigt fick vi de ångestframkallande orden cancer och befolkningsexplosion och det hjälpte inte att gå i college-tröja när det kalla kriget var ett faktum.

På 1960-talet talades om basindustri, ob-tillägg, pendlingsavstånd, lönespridning, nedläggningshot och permitteringslön.

Vi fick kreditkort, p-piller, sommardäck och chips. Servicehus, långhelg och porr.

Folk åkte på charterresa eller till stormarknaden. Köpte lättmjölk, grillkorv och lövbiff och lade i kundvagnen.

De extraknäckade, var gubbsjuka, gick i täckjacka och jobbade i offentlig sektor.

Alla fick id-kort, postnummer och personnummer. En del började bospara, röka hasch och ha gruppsex.

Redan 1970 lanserades ordet arbetslivserfarenhet som hängt i sen dess. Under 1970-talets fortsättning blev orden som knöt an till arbetslivet allt vanligare.

Ord som lågutbildad, låg- och höginkomsttagare, nyfattigdom, flextid, könskvotering och naturlig avgång.

Det tågluffas. Man läser hemspråk, bygger bullerplank, får föräldrapenning och veckopendlar.

En del blir sambos, andra får övervinster, en del hamnar i A-laget.

Svenskan suger åt sig nyord som mansgris, gay, sudden death och  video.

Det politiska 1970-talet, med kvinnokamp och tilläggsisolering bryter in i det flashiga årtiondet 80-talet, där ekobrott är vardagsmat. Bubbelpool och jacuzzi är ett måste.

Köpfesten är här med fallskärmar, gräddfil och gräddhylla. Och medan en del går i märkeskläder framställs andra som kravmaskiner.

Företag avknoppas, det byggs gallerior och handlas med skalbolag. Det bolagiseras, loggas in och ut och skuldsaneras.

Vi får happy-hour, giftalger och babyboom. Fantasy, lösgodis och fettsugning.

En del lär sig att relaxa, andra blir utbrända.

Tillvaron snuttifieras, bolagiseras och sambos blir särbos.

Under de här åren blir världen än mer global. Många går in i väggen, drabbas av aids och hiv.

Och den som blev inlasad 1988 blev utlasad fyra år senare.

1990-talet rivstartar med avtalspension och bäst-före-datum, galna ko-sjukan, mördarsniglar och kamphundar.

För att sedan låta resterna av 1980-talet år 1992 övergå i bankakut.

Det pratas fittstim, genusforskning och piercing. Bitch, damp, närpolis och internet blir nya begrepp.

Liksom hedersmord.

Folk med spetskompetens kammar hem bonus. Andra köper dvd, vabbar, nätsurfar, får musarm eller nischar sig.

Webben och alla outlets blir de nya mötesplatserna.

Sen går allt i rasande fart.

Under 2000-talets början börjar folk messa, blogga, pimpa, curla, grooma och googla.

Näthatet blomstrar.

Folk blir klimatsmarta, nätdeklarerar, får nystartsjobb. Spelar nätpoker och betalar trängselskatt och löser suduko.

Laddar ner appar, twittrar och skajpar.

Och mer är på gång. Var så säkra!

Du kanske också vill läsa…

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.