Industriarbetarnas tidning

Orden som tar plats

12 november, 2012

Skrivet av

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? Dagens Arbete guidar genom de svenska nyorden från atombomb till överklassafari.

Varje år tillkommer nya ord och uttryck i det svenska språket. Från 1945 och framåt handlar det om närmare 10 000 ord.

Ett har de gemensamt. De speglar sin samtid och glider in i vårt språkförråd, ibland nästan omärkligt.

Inte atombomben kanske. Den införlivades i det svenska språket 1945 samtidigt med orden hälsokontroll, folkmord och ögonskugga.

De atomrelaterade orden fyller sedan 40- och 50-talen innan kärnkraftsvokabuläret tog över i sextiotalets början.

1940-talet var en tid då vi levde i ett manssamhälle, började dricka pulverkaffe, bo i husvagn, grilla och bada i swimmingpool.

En del fick plötsligt veta vad de i alla tider ägnat sig åt, utan att kunna sätta namn på det, när ordet petting trängde sig in i språket 1948.

Kvinnorna fick mammaklänningar och barnbidrag, männen fick kvarskatt, blev lönnfeta och drabbades av slipstvång.

1950-talet  blev även bilismens och rockens gyllne årtionde.

Plötsligt fanns parkeringsautomater och lapplisor, jukeboxar och kyldiskar.

Raggare och strumpbyxor.

Folk byggde gillestugor, skaffade vinterdäck, körde i bussfilen, köpte kedjehus, åt djupfryst, spelade minigolf eller gick på systemet.

Alltmedan satelliter och sputnikar for runt och astronauterna blev de nya hjältarna.

Samtidigt fick vi de ångestframkallande orden cancer och befolkningsexplosion och det hjälpte inte att gå i college-tröja när det kalla kriget var ett faktum.

På 1960-talet talades om basindustri, ob-tillägg, pendlingsavstånd, lönespridning, nedläggningshot och permitteringslön.

Vi fick kreditkort, p-piller, sommardäck och chips. Servicehus, långhelg och porr.

Folk åkte på charterresa eller till stormarknaden. Köpte lättmjölk, grillkorv och lövbiff och lade i kundvagnen.

De extraknäckade, var gubbsjuka, gick i täckjacka och jobbade i offentlig sektor.

Alla fick id-kort, postnummer och personnummer. En del började bospara, röka hasch och ha gruppsex.

Redan 1970 lanserades ordet arbetslivserfarenhet som hängt i sen dess. Under 1970-talets fortsättning blev orden som knöt an till arbetslivet allt vanligare.

Ord som lågutbildad, låg- och höginkomsttagare, nyfattigdom, flextid, könskvotering och naturlig avgång.

Det tågluffas. Man läser hemspråk, bygger bullerplank, får föräldrapenning och veckopendlar.

En del blir sambos, andra får övervinster, en del hamnar i A-laget.

Svenskan suger åt sig nyord som mansgris, gay, sudden death och  video.

Det politiska 1970-talet, med kvinnokamp och tilläggsisolering bryter in i det flashiga årtiondet 80-talet, där ekobrott är vardagsmat. Bubbelpool och jacuzzi är ett måste.

Köpfesten är här med fallskärmar, gräddfil och gräddhylla. Och medan en del går i märkeskläder framställs andra som kravmaskiner.

Företag avknoppas, det byggs gallerior och handlas med skalbolag. Det bolagiseras, loggas in och ut och skuldsaneras.

Vi får happy-hour, giftalger och babyboom. Fantasy, lösgodis och fettsugning.

En del lär sig att relaxa, andra blir utbrända.

Tillvaron snuttifieras, bolagiseras och sambos blir särbos.

Under de här åren blir världen än mer global. Många går in i väggen, drabbas av aids och hiv.

Och den som blev inlasad 1988 blev utlasad fyra år senare.

1990-talet rivstartar med avtalspension och bäst-före-datum, galna ko-sjukan, mördarsniglar och kamphundar.

För att sedan låta resterna av 1980-talet år 1992 övergå i bankakut.

Det pratas fittstim, genusforskning och piercing. Bitch, damp, närpolis och internet blir nya begrepp.

Liksom hedersmord.

Folk med spetskompetens kammar hem bonus. Andra köper dvd, vabbar, nätsurfar, får musarm eller nischar sig.

Webben och alla outlets blir de nya mötesplatserna.

Sen går allt i rasande fart.

Under 2000-talets början börjar folk messa, blogga, pimpa, curla, grooma och googla.

Näthatet blomstrar.

Folk blir klimatsmarta, nätdeklarerar, får nystartsjobb. Spelar nätpoker och betalar trängselskatt och löser suduko.

Laddar ner appar, twittrar och skajpar.

Och mer är på gång. Var så säkra!

Du kanske också vill läsa…

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.