Från lump till finservetter – följ med på en bruksresa från 1500-talet till i dag

Anrikt Klippans bruk och samhället Klippan. De är tätt sammantvinnade av historien. Tillverkningen har gått från handgjort skrivpapper av lump till superslimmad servettillverkning. I år fyller man 450 år – eller är det 386?

Med raska steg hastar Christer Jönsson genom de långa kontorskorridorerna på bruket i Klippan. Det knarrar om de gamla golven. Här har direktörer och tjänstemän kommit och gått genom åren. Plötsligt stannar han till vid en anonym dörr. Det ser ut som en städskrubb.

– Det här är det allra heligaste, säger han.

Innanför finns ett avlångt och dunkelt upplyst rum. Här trängs arkivskåp och bokhyllor, fyllda med pärmar och lådor från golv till tak.

– Här finns hur många värdefulla dokument som helst om pappersbrukets historia. Gamla köpebrev och andra originalhandlingar, säger Christer Jönsson och börjar plocka bland hyllorna.

Han är kulturadministratör och guide på Klippans bruk. 2006 var han med och återstartade företaget efter konkursen. Christer Jönsson blev personal-, kvalitets- och miljöchef och utvecklade en djup känsla för verksamheten – han ville vårda och tillvarata brukets historia.

Att arkivet med alla sina skatter finns kvar, kan vi tacka Nils Claesson för. Han började på bruket 1947 och hade avancerat till öververkmästare när den dåvarande direktören på 1970-talet ville rensa upp bland alla historiska papper och böcker.

– Då började Nisse på eget bevåg att samla på sig gamla handlingar. Han byggde upp det här arkivet och skapade även vårt museum, säger Christer Jönsson.

Som exempel på vad som räddades visar han en avlöningsbok från 1870 till 1876. Sida upp och sida ner med sirligt nedtecknade namn på de anställda och vad de fick i lön. En påminnelse om de människor som har levt och verkat på den här platsen.

Men hur började det? Christer Jönsson stänger dörren till arkivet och visar vägen till museet. Där berättas detaljerat om brukets historia med hjälp av texter, bilder och pappersprodukter som tillverkats på platsen.

Det var dansken Steen Bille som kring 1573 grundade en pappersmölla på Herrevadskloster, cirka en mil från nuvarande Klippan. Det var det första pappersbruket i Danmark, som Skåne då var en del av.

När han tog hit pappersmaskinen fick det givetvis personalen att tro att det skulle bli rationaliseringar.

Christer Jönsson.

Steen Bille var morbror till astronomen Tycho Brahe, som använde Billes papper till sina böcker. 

1576 fick Steen Bille ett brev från den danske kungen Fredrik II. Kungen bad Bille att skicka sin pappersmästare till Köpenhamn för att anlägga ett pappersbruk där. Vad som därefter hände med möllan i Herrevadskloster är oklart.

Åren gick och 1637 fick en tysk affärsman tillstånd att anlägga en papperskvarn vid Stackarpsfallet i Rönneå. Närmare bestämt vid ”klippen” – en klippa som stack upp ute i ån. Den plats där Klippans bruk än i dag ligger. Möllan stod klar 1639.

När bruket startade rådde det stor pappersbrist i Danmark. Det var bra för verksamheten. De första 15 åren var bruket dessutom skattebefriat och andra pappersmöllor var förbjudna inom fem mils avstånd från Stackarp.

I slutet av 1600-talet var Klippan den helt dominerande leverantören av papper i Skåne. 

Men under 1700-talet följde missväxt och krig. Bruket förföll och gick i konkurs. Ägare kom och gick. I slutet av seklet blev dock tiderna bättre. Då arbetade en pappersmästare, fyra gesäller, en valsare och två pojkar på bruket.

1824 tog Sven Magnus Sunnerdahl över verksamheten. Han moderniserade tillverkningen och produktionen slog rekord. 1829 var Klippan ett av Sveriges största pappersbruk och sysselsatte ett 60-tal personer.

Samma år installerades Skandinaviens första pappersmaskin i Strandmöllen utanför Köpenhamn. När Sunnerdahl vid ett besök fick se maskinen insåg han att den skulle revolutionera marknaden. Klippan fick sin maskin levererad från London hösten 1831 och den 20 juni 1832 kunde Sveriges första pappersmaskin startas.

– Sven Magnus Sunnerdahl är min idol, säger Christer Jönsson och lägger handen på en byst av Sunnerdahl i museet.

– Han var en sann filantrop. När han tog hit pappersmaskinen fick det givetvis personalen att tro att det skulle bli rationaliseringar. Men i stället utökades personalstyrkan.

Dessutom avsatte Sunnerdahl pengar i sitt testamente så att Bruksskolan kunde byggas.

– Syftet med det var att brukets arbetarbarn skulle få bildning, säger Christer Jönsson.

Maskinpapperet från Klippan gillades av marknaden för att det hade ”jämnhet, finhet, vithet och billigt pris”. Konkurrenter som Lessebo och Holmen tog efter och i början på 1850-talet fanns det sju pappersmaskiner i landet.

Efter Sunnerdahl kom dansken Christen Asp Bock och fortsatte moderniseringen. Trä tog över som råvara i stället för lump. Bock köpte in ytterligare en pappersmaskin 1873 och satsade pengar i den nya järnvägslinjen Helsingborg–Hässleholm. Bock lät bygga en järnvägsstation, Klippans station, på mark som styckats av från bruket. Samhället hette då Åby, men det fanns redan ett annat Åby. Bruket tillät därför så småningom att hela samhället fick heta Klippan.

Några år senare, 1896, bildades Sveriges första fackförening för bruks- och bryggeriarbetare. Redan samma år blev det lönekonflikt och arbetarna gick ut i strejk. Det var den första av flera strejker de kommande årtiondena.

Under 1900-talet skulle Klippans bruk sedan växa kraftigt och ha mellan 800 och 900 anställda på 1960- och 70-talen.

Klippans bruk har påverkat bygden. En som har fascinerats lite extra av brukets historia är skådespelaren Heléne Lindqvist. En dag för drygt tio år sedan stannade hon till med bilen utanför pappersbruket.

– Alla mina kompisar hade någon koppling till bruket när jag växte upp. Antingen hade de jobbat där själva eller så hade deras föräldrar gjort det, säger hon.

– Jag satt där i min bil och tittade in genom grindarna och började dagdrömma. Plötsligt föreställde jag mig en musikal där inne. Den skulle handla om alla människor som jobbat där genom tiderna.

– Jag kunde inte släppa tanken och tog kontakt med Christer Jönsson. Och bruksledningen var med på banan direkt!

Sedan dess har det blivit nio olika musikalföreställningar som bygger på händelser ur brukets historia, med nyskriven text och musik. Arbetet med den tionde, som har premiär nästa sommar, pågår.

Med tanke på brukets ålder och dess betydelse för Klippan är det självklart att det ska firas när det fyller jämnt. I april arrangerades ett öppet hus som lockade 750 besökare. I juni var det sommarlunch för alla anställda. 650 nyfikna kom till ett andra öppet hus i september. Och i december blir det stor jubileumsmiddag.

Men det finns en sak som skaver.

Det är nämligen inte alla i bygden som skriver under på att bruket är 450 år gammalt. Mats Pettersson sitter i styrelsen för Klippans hembygdsförening och jobbade på bruket under en period på 1970-talet. Han hävdar att Klippans bruk startade 1637 och således bara borde fira 386 år. Han har stöd av andra lokalhistoriker.

– Det är ett visst mått av historieförfalskning i jubileet. Det finns ju ingen koppling mellan den lilla pappersmöllan på Herrevadskloster och bruket i Klippan. Det är bara en slump att de kom att ligga så nära varandra, säger Mats Pettersson.

Han trummar på en tjock bok som ligger framför honom på bordet. Brukets jubileumsbok från 1923.

– Allt beror på detta marknadsföringstrick för hundra år sedan. Gustaf Clemensson var landsarkivarie och historiker och fick i uppdrag av bruket att skriva den här jubileumsboken om att bruket fyllde 350 år. När han började gå igenom historien bör det ha stått klart för honom att det inte fanns någon koppling. Men han måste ha känt sig tvungen att låtsas som om den fanns.

Christer Jönsson på Klippans bruk är väl medveten om det här resonemanget. Han har haft diskussioner med olika historiker genom åren.

– Det är därför det är så viktigt att uttrycka det som att vi har anor från 1573, säger han.

Vi håller på att avsluta besöket. Christer Jönsson står i entrédörren. Ovanför honom sitter Klippans logotyp med den skånska gripen och årtalet 1573.

Ett årtal som sedan länge är inhugget i sten i brukets kulturminnesskyddade byggnader.

Och i år finns det även – lite mer lättförgängligt – på de specialservetter som tryckts upp till jubileumsåret. Texten lyder: 450 år av papperstillverkning.

Nicklas Nordström

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Namn *

E-postadress *

Webbplats

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.