Volvo-facket vill prata om de svåra frågorna i livet
IF Metalls jämställdhetsgrupp vill öppna för samtal ”Ser ofta saker tidigare än arbetsgivarna”
Publicerad 2012-12-19, 11:17 Uppdaterad 2015-02-09, 11:15
IF MetallAvtalsrörelsen 2013 är inledd. Under onsdagen växlande IF Metall och Teknikföretagen krav. Facket lyfter fram arbetstidsförkortning och övertiden som viktiga frågor vid sidan om reallöneökningar. Arbetsgivarna vill ha ett treårsavtal med så låga löneökningar som möjligt.
Ett långsiktigt mål från fackets sida är att förkorta arbetstiden med 100 timmar per år.
– En oerhört viktig fråga för oss, säger Anders Ferbe, IF Metalls ordförande.
IF Metall lyfter fram att en fortsatt utbyggnad av arbetstidsförkortningen behövs för att möta utmaningar med generationsväxlingen i industrin, skapa trivsel och flexibilitet på arbetsplatserna och göra det möjligt för industriarbetare att jobba fram till pensionen.
Medlemmar i tillverkningsindustrin har krävt att IF Metall måste göra något åt övertidsfrågan. Nu kräver facket att avtalets skrivningar om övertid ska kompletteras med följande skrivning:
”När övertid beordras ska arbetsgivaren så långt som möjligt ta hänsyn till arbetarens behov av rekreation och familjeliv. Övertid får inte användas i sådan utsträckning att arbetaren överansträngs.”
Tror du att skrivningen kan lösa de problem med övertid som medlemmarna upplever?
– Nej, vi kan inte lösa hela övertidsproblematiken i en avtalsrörelse. Men vi tror att det kan underlätta för människor när de ställs inför krav på övertid. De ska känna att de inte belastas så hårt att de riskerna ohälsa. Företagen har oerhört kort planering, det kan förbättras. Den enskilde måste kunna förena familjeliv med arbete. Vi måste bli bättre på att diskutera frågor om livspusslet, säger Anders Ferbe.
När facket och arbetsgivarna beskriver det ekonomiska utrymmet de närmaste åren så skiljer beskrivningarna väsentligt. Varför?
– Arbetsgivarna tar avstamp i det rådande konjunkturläget. Vi försöker se på längre sikt. Det är en den viktigaste skillnaden. Men i år tycker jag inte bedömningarna skiljer sig så mycket. Varken vi eller motparten tror att vi är på väg in i en kris som 2008-2009. Det är en efterfrågekris som kommer att plana ut. Sen är det så att arbetsgivarna vill spegla utvecklingen utifrån sina intressen, då blir det lite svartare.
Kravet när det gäller längden på avtalet är satt till ett år. Men i vanlig ordning öppnar facket upp för en längre avtalsperiod om att det går att komma överens om andra viktiga frågor.
Lönekravet är, som det meddelades för en månad sedan, satt till 2,8 procent. Avtalens lägsta löner ska ökas med 700 kronor per månad och alla anställda ska ha rätt till minst 430 kronor i individgaranti, om det inte finns ett lönesystem på arbetsplatsen ska garantin vara 600 kronor.
– Vi ser att där det inte finns lokala lönesystem stannar löneutvecklingen av, säger Anders Ferbe.
– Det här är en signal om att lönesystem måste utvecklas på arbetsplatserna.
När det gäller kravet på 2,8 procent anser Anders Ferbe att det är en nedtrappning jämfört med tidigare avtalsrörelser.
– Centralt för oss är att vi får reallöneökningar, säger han.
Teknikarbetsgivarna vill ha så låga centrala löneökningar som möjlig och beskriver den ekonomiska utvecklingen som dyster.
– Ingen vet hur lång lågkonjunkturen blir. Vi har en besvärlig tid framför oss. Företagen har det tufft, säger Åke Svensson, vd på Teknikföretagen.
Som i tidigare avtalsrörelser vill arbetsgivarna decentralisera lönebildningen med argumentet att verkligheten är olika för olika företag.
– Parterna på arbetsplatserna måste ges utrymme att komma överens om löner och villkor som är anpassade till verksamheten, säger Åke Svensson.
Teknikföretagen vill inte heller ha några individgarantier eftersom det hämmar produktiviteten.
– Med individgarantier blir det mindre över till dem som verkligen presterar bra, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Ytterligare ett krav från arbetsgivarna är att taket för övertid höjs från 150 timmar till 250 timmar under ett år.
Ett annat krav är att arbetsgivaren ska få möjlighet att variera arbetstiden med fem timmar per vecka uppåt eller nedåt måndag – fredag samt lördagar mellan 07.00 – 16.00.
Företagen kan då få ut mer när det behövs och även kunna dra ner, säger Anders Weihe.