Industriarbetarnas tidning

Sista kapitlet på kartongbruket

18 februari, 2013

Skrivet av Charlie Olofsson

En historisk industrimiljö eller en ful fabrik mitt i den vackra älven? Nedlagda Inlands kartongbruk pekas ut som ett kulturhistoriskt arv, ändå ska hela bruket rivas.

Från uppstart till nedläggning

1896 startar Inlands Pappfabrik sin tillverkning av det som nu kallas maskinpapp. Bruket är först i världen med industriell papperstillverkning och expanderar kraftigt. Under första halvan av 1900-talet sker en rad moderniseringar.

  • 1961 köps bruket av Munkedal.
  • 1985 hotas Inland av nedläggning. Företaget bestämmer sig för att koncentrera sig på tillverkningen av kartong för gipsskivor. Hälften av de anställda får gå.
  • 1989 köper Gyproc Inland. En del av aktierna säljs till Danogips som senare köps av Knaufgruppen i Tyskland.
  • Efter år av förluster beslutas våren 2012 att bruket ska läggas ner. I november jobbade pappersarbetarna sista dagen.

Oväntat fynd på Inland

Uppstädningen på Inlands Kartongbruk ledde till ett ovanligt fynd. I ett kassaskåp hittades en nyckel till ett bankfack med tio gamla pergamentbrev. Det är lokaltidningen TTELA som berättar historen om Lars Alsterhälls fynd.

Lars Alsterhäll, som jobbar med brukets avveckling, hittade en nyckel i ett kassaskåp. Nyckeln gick till ett mer eller mindre bortglömt bankfack i Handelsbanken. Bland gamla aktiebrev och pensionsstiftelsedokument hittades också ett paket inslaget i wellpapp.

Det visade sig innehålla tio pergamentbrev, köpehandlingar och lagfarter från Ströms säteri, varav det äldsta från 1598.

Handlingarna finns nu i tryggt förvar hos Riksarkivet.

Sedan bruket lade ner i våras har den smala landremsan i Göta Älv blivit en öde ö. Lars Alsterhäll, som ansvarar för avvecklingen, guidar oss i lokalerna. Färgen på fasaden har lossnat fläckvis och flera fönster har gått sönder. Där hade svalorna fritt tillträde hela sommaren, berättar Lars genom dånet från älven.

– Man kanske kan förstå att de inte vill renovera, säger han.

Rikard Bruzelius, bebyggelseantikvarie på Västarvet, håller inte med.

– Det är tråkigt. Det är värt att bevara, men finns inte viljan är det inte mycket att göra.

När dörren slår igen bakom oss tystnar älven tvärt. Vår rundvandring börjar i källaren. Resterna av ruttnande pappersmassa klafsar under skosulorna och ”det luktar inte precis tårta”, som Rikard så fint beskriver det. Vi ska titta på den ursprungliga tegelväggen, som finns kvar där nere vid grunden. Den byggdes 1894, fast det är inte främst detaljerna i byggnationen som intresserar Rikard. Han beskriver hela området kring bruket som historiskt intressant. Alldeles intill ön ligger Sveriges äldsta sluss. Där finns också Ströms slott, det gamla säteriet och kraftverket.

– Det är helheten som är viktig. Den här platsen har en historisk tyngd. Man får en bild av hur människor har levt och arbetat i regionen, säger han.

I kommunens kulturarvsplan pekas bruket ut som en industrimiljö med stort kulturhistoriskt värde. Ändå har man inte hittat någon möjlighet att bevara det.

– Det är synd. De kunde åtminstone gjort en ordentlig undersökning för att se om byggnaderna kunde använts till någonting annat, säger Rikard.

Enligt Lilla Edets kommunchef, Johan Fritz, är det ingen som har visat något intresse av att ta över bruket och kommunen har inte resurserna.

– Det skulle bli otroligt dyrt och det vore slöseri med skattebetalarnas pengar. Dessutom vill Sjöfartsverket inte ha någon permanent verksamhet på ön, säger han.

Det är Sjöfartsverket som äger marken och enligt ett gammalt avtal ska ön lämnas tillbaka i samma skick som innan kartongbruket byggdes. Efter nästan 120 år har det blivit dags. Senast till sommaren påbörjas rivningen, men först ska området saneras från föroreningar.

– Eftersom vi aldrig har tillverkat massa här är det inte så mycket, men vi måste ändå vara uppmärksamma, säger Lars.

Framtida generationer kommer att få läsa om bruket i Rikards rapport. Han har gjort anteckningar och fotograferat, men egentligen hade han hellre sett att byggnaderna fick stå kvar.

– Det finns många exempel på gamla industribyggnader som fått nya användningsområden, säger han och nämner den närliggande repslagarbanan, där det nu finns ett museum.

Efter beskedet att Inland skulle lägga ner spekulerade många om vad som skulle hända med byggnaderna.

Maskinhallen kunde blivit en häftig konserthall och verkstaden hade kunnat bli kafé

– Maskinhallen kunde blivit en häftig konserthall och verkstaden hade kunnat bli kafé, säger Rikard, fast där han ser kulturhistoria ser många ortsbor en ful fabrik mitt i den vackra älven.

Rivningsbeslutet har inte väckt några direkta protester, berättar Reine Andreasson, som var ordförande för Pappers avdelning på Inlands.

– Många tycker att det ser anskrämligt ut. Det är ju ganska förfallet och det har funnits idéer om att göra om det till ett friluftsområde, säger han.

Reine är uppvuxen i Lilla Edet och för honom är bruket en självklar del av stadsbilden. Oavsett vad man tycker om byggnaderna berättar de en historia som har präglat orten i över 100 år.

– Inlands och Pappersindustrin har betytt allt för Lilla Edet. Ibland har hela släkter haft sin försörjning härifrån, säger han.

Under storhetstiden på 50-talet hade Inland 240 anställda och var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt. När maskinen stannade i våras var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten. 85 anställda blev av med jobbet i en tid när många industrier i regionen gick på knä. Saab lade ner i Trollhättan och Pininfarina i Uddevalla. Närmare 55 av de 85 anställda på Inlands kartongbruk har fått nya jobb, börjat plugga eller gått i pension.

Av de 68 pappersarbetarna har 36 fått nya jobb, fyra börjat studera och tre gått i pension.

– 25 medlemmar har ännu inte fått några nya jobb, säger förre avdelningsordföranden Reine Andreasson, men flera av dem uppbär lön fram till juli (15 personer) och två fram till januari 2014.

Vi lämnar källaren och går upp i maskinhallen. Lars känner bruket väl, men har lite svårt att hitta lampknapparna. När skiften avlöste varandra var det ingen mening att släcka i taket. Nästan alla brukets maskiner har sålts och forslats bort, men pappersmaskinen står fortfarande kvar.

– Den kommer att säljas den också. Det är bara en fråga om pris, säger Lars.

Han berättar att de maskiner som är kvar vid årsskiftet kommer att bli skrot, men Rikard kontrar snabbt:

– Det finns inget skrot.

Du kanske också vill läsa…

Oro och sorg när fabriken flyttar

Oro och sorg när fabriken flyttar

En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Snart gör de sista trycket

Snart gör de sista trycket

Skiftlaget i Landvetter har tryckt Göteborgs-Posten ihop i 40 år. Men sånt väger lätt när affärsbeslut fattas och miljoner kan sparas.
Vid nyår stannar tryckpressarna för gott. Till dess är det fullt ös.

När Jan försvann

När Jan försvann

Mitt i livet började pappersarbetaren och trebarnspappan Jan Krook plötsligt tappa omdömet och försvinna allt längre in i dimman. Men en guldklocka hägrade – och tack vare arbetskamraternas stöd fick han den.

V-Tab lägger ned tryckerier

V-Tab lägger ned tryckerier

Tryckeriföretaget V-Tab ska avveckla tidningstrycket och stänger tre anläggningar. Totalt 125 jobb försvinner i Landvetter, Södertälje och Norrahammar.

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

På botten av en tank hittades två erfarna arbetare döda. Ingen vet hur de hamnat där. För Marina, som förlorade sin man, blandas sorgen med ilska mot företaget.

När jobbet försvinner

När jobbet försvinner

Hur känns det att plötsligt bli varslad? Att snart förlora jobbet? DA åkte till Sundsvall, där det första stora varslet inom pappersindustrin kom, och pratade med några som vet.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Sista skiftet på Svanskog

Sista skiftet på Svanskog

Han började som springpojke när han var femton. Nu, nästan ett halvsekel senare, har Freddy Andersson gjort sitt sista skift på bruket. Alla hans arbetskamrater likaså.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”