Industriarbetarnas tidning

Sista kapitlet på kartongbruket

18 februari, 2013

Skrivet av Charlie Olofsson

En historisk industrimiljö eller en ful fabrik mitt i den vackra älven? Nedlagda Inlands kartongbruk pekas ut som ett kulturhistoriskt arv, ändå ska hela bruket rivas.

Från uppstart till nedläggning

1896 startar Inlands Pappfabrik sin tillverkning av det som nu kallas maskinpapp. Bruket är först i världen med industriell papperstillverkning och expanderar kraftigt. Under första halvan av 1900-talet sker en rad moderniseringar.

  • 1961 köps bruket av Munkedal.
  • 1985 hotas Inland av nedläggning. Företaget bestämmer sig för att koncentrera sig på tillverkningen av kartong för gipsskivor. Hälften av de anställda får gå.
  • 1989 köper Gyproc Inland. En del av aktierna säljs till Danogips som senare köps av Knaufgruppen i Tyskland.
  • Efter år av förluster beslutas våren 2012 att bruket ska läggas ner. I november jobbade pappersarbetarna sista dagen.

Oväntat fynd på Inland

Uppstädningen på Inlands Kartongbruk ledde till ett ovanligt fynd. I ett kassaskåp hittades en nyckel till ett bankfack med tio gamla pergamentbrev. Det är lokaltidningen TTELA som berättar historen om Lars Alsterhälls fynd.

Lars Alsterhäll, som jobbar med brukets avveckling, hittade en nyckel i ett kassaskåp. Nyckeln gick till ett mer eller mindre bortglömt bankfack i Handelsbanken. Bland gamla aktiebrev och pensionsstiftelsedokument hittades också ett paket inslaget i wellpapp.

Det visade sig innehålla tio pergamentbrev, köpehandlingar och lagfarter från Ströms säteri, varav det äldsta från 1598.

Handlingarna finns nu i tryggt förvar hos Riksarkivet.

Sedan bruket lade ner i våras har den smala landremsan i Göta Älv blivit en öde ö. Lars Alsterhäll, som ansvarar för avvecklingen, guidar oss i lokalerna. Färgen på fasaden har lossnat fläckvis och flera fönster har gått sönder. Där hade svalorna fritt tillträde hela sommaren, berättar Lars genom dånet från älven.

– Man kanske kan förstå att de inte vill renovera, säger han.

Rikard Bruzelius, bebyggelseantikvarie på Västarvet, håller inte med.

– Det är tråkigt. Det är värt att bevara, men finns inte viljan är det inte mycket att göra.

När dörren slår igen bakom oss tystnar älven tvärt. Vår rundvandring börjar i källaren. Resterna av ruttnande pappersmassa klafsar under skosulorna och ”det luktar inte precis tårta”, som Rikard så fint beskriver det. Vi ska titta på den ursprungliga tegelväggen, som finns kvar där nere vid grunden. Den byggdes 1894, fast det är inte främst detaljerna i byggnationen som intresserar Rikard. Han beskriver hela området kring bruket som historiskt intressant. Alldeles intill ön ligger Sveriges äldsta sluss. Där finns också Ströms slott, det gamla säteriet och kraftverket.

– Det är helheten som är viktig. Den här platsen har en historisk tyngd. Man får en bild av hur människor har levt och arbetat i regionen, säger han.

I kommunens kulturarvsplan pekas bruket ut som en industrimiljö med stort kulturhistoriskt värde. Ändå har man inte hittat någon möjlighet att bevara det.

– Det är synd. De kunde åtminstone gjort en ordentlig undersökning för att se om byggnaderna kunde använts till någonting annat, säger Rikard.

Enligt Lilla Edets kommunchef, Johan Fritz, är det ingen som har visat något intresse av att ta över bruket och kommunen har inte resurserna.

– Det skulle bli otroligt dyrt och det vore slöseri med skattebetalarnas pengar. Dessutom vill Sjöfartsverket inte ha någon permanent verksamhet på ön, säger han.

Det är Sjöfartsverket som äger marken och enligt ett gammalt avtal ska ön lämnas tillbaka i samma skick som innan kartongbruket byggdes. Efter nästan 120 år har det blivit dags. Senast till sommaren påbörjas rivningen, men först ska området saneras från föroreningar.

– Eftersom vi aldrig har tillverkat massa här är det inte så mycket, men vi måste ändå vara uppmärksamma, säger Lars.

Framtida generationer kommer att få läsa om bruket i Rikards rapport. Han har gjort anteckningar och fotograferat, men egentligen hade han hellre sett att byggnaderna fick stå kvar.

– Det finns många exempel på gamla industribyggnader som fått nya användningsområden, säger han och nämner den närliggande repslagarbanan, där det nu finns ett museum.

Efter beskedet att Inland skulle lägga ner spekulerade många om vad som skulle hända med byggnaderna.

Maskinhallen kunde blivit en häftig konserthall och verkstaden hade kunnat bli kafé

– Maskinhallen kunde blivit en häftig konserthall och verkstaden hade kunnat bli kafé, säger Rikard, fast där han ser kulturhistoria ser många ortsbor en ful fabrik mitt i den vackra älven.

Rivningsbeslutet har inte väckt några direkta protester, berättar Reine Andreasson, som var ordförande för Pappers avdelning på Inlands.

– Många tycker att det ser anskrämligt ut. Det är ju ganska förfallet och det har funnits idéer om att göra om det till ett friluftsområde, säger han.

Reine är uppvuxen i Lilla Edet och för honom är bruket en självklar del av stadsbilden. Oavsett vad man tycker om byggnaderna berättar de en historia som har präglat orten i över 100 år.

– Inlands och Pappersindustrin har betytt allt för Lilla Edet. Ibland har hela släkter haft sin försörjning härifrån, säger han.

Under storhetstiden på 50-talet hade Inland 240 anställda och var pionjärer på att tillverka kartong i flera skikt. När maskinen stannade i våras var bruket fortfarande en av de viktigaste arbetsgivarna på orten. 85 anställda blev av med jobbet i en tid när många industrier i regionen gick på knä. Saab lade ner i Trollhättan och Pininfarina i Uddevalla. Närmare 55 av de 85 anställda på Inlands kartongbruk har fått nya jobb, börjat plugga eller gått i pension.

Av de 68 pappersarbetarna har 36 fått nya jobb, fyra börjat studera och tre gått i pension.

– 25 medlemmar har ännu inte fått några nya jobb, säger förre avdelningsordföranden Reine Andreasson, men flera av dem uppbär lön fram till juli (15 personer) och två fram till januari 2014.

Vi lämnar källaren och går upp i maskinhallen. Lars känner bruket väl, men har lite svårt att hitta lampknapparna. När skiften avlöste varandra var det ingen mening att släcka i taket. Nästan alla brukets maskiner har sålts och forslats bort, men pappersmaskinen står fortfarande kvar.

– Den kommer att säljas den också. Det är bara en fråga om pris, säger Lars.

Han berättar att de maskiner som är kvar vid årsskiftet kommer att bli skrot, men Rikard kontrar snabbt:

– Det finns inget skrot.

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Två månader under jord

Två månader under jord

Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.