Industriarbetarnas tidning

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

26 februari, 2013

Skrivet av

Sverige har haft politiska fångar. De flesta hamnade på Långholmen. En ung metallarbetare var en av dem.

Antifascister fängslades

  • Boken … faror för staten av svåraste slag – Politiska fångar på Långholmen 1880–1950 porträtterar politiska fångar – från demokratins genombrott, Ådalshändelserna 1931 och andra världskriget då antifascister spärrades in.

Den 8 mars 1910 var en kulen dag. I Stockholm kändes den råa senvinterkylan som mest motbjudande nere vid det öppna vattnet.

Vid Tegelbacken, inte långt från Stadshuset och Centralstationen, avgick färjan till Långholmen. Där, på den långsmala ön, fanns Centralfängelset. Dit skulle 27-årige Hjalmar Gustafson. Dömd till två månaders straffarbete för uppmaning till brott.

Vid färjan mötte han sin fångvaktare, ”en gammal butter och tråkig typ” som i Gustafsons tankar ”nog i sin enfald jämförde mig med tjuvar och banditer”.

Själv såg sig Gustafson som en politisk fånge. En förkämpe för demokratin och för arbetarrörelsens rättigheter.

Hans brott bestod i att läsa upp en resolution inför 40 000 människor i Lill-Jansskogen under storstrejken året innan. Vad var det han hade sagt? Var det för farliga ord som fick staten att kasta honom i fängelse?

Vänta nu. Storstrejk. 1909. Året för den första riktigt stora kraftmätningen mellan arbete och kapital i Sverige.

Då krävde arbetsgivarna ett femårigt avtal med lönesänkningar och längre arbetstider. Arbetarna krävde vad de saknade: rätten att rösta i val, organisera sig i fackföreningar och förhandla om löner, slippa strejkbrytare.

Hjalmar Gustafson visste vad den fackliga kampen handlade om. Han hade börjat arbeta som femtonåring på LM Ericsson. Först som springpojke, sedan på telefonfabriken och lackeringsverkstan.

Han började jobba samma år som revolversvarvarna på företaget tagit initiativ till en verkstadsklubb. Inte utan risk. Många arbetare på den tiden fick sparken om de visade att de ville bilda fackförening.

Han beskrevs som en ”stridsglad”, utåtriktad yngling. Kvick, humoristisk, sjöng gärna kupletter, imiterade, spelade dragspel, skrev dikter. Och han sögs in i den politiska rörelse som krävde sin rätt. Som 19-åring skickades han till Morgongåva för att hålla 1 maj-tal.

I samband med storstrejken 1909 valdes Hjalmar Gustafson in i den strejkkommitté som skulle samordna aktiviteterna i Stockholm. Bland det första kommitten gjorde var att kalla till ett opinionsmöte i Lill-Jans-skogen. Tiotusentals strömmade till.

Hjalmar Gustafson hade fått på sin lott att läsa upp en resolution som uppmanade typografer och järnvägsanställda att ansluta sig till storstrejken. Detta ”för att höja stridens effektivitet”.

– Må tågen stanna. Må tidningarna upphöra att utkomma, arbetareklassens samfällda aktion kräver detta!

Ett par dagar senare kunde stockholmarna läsa på Dagens Nyheters löpsedel: ”Lill-Jans-talaren Gustafson åtalad.”

Åklagaren yrkade på två års straffarbete. Gustafsons strejkuppmaning riskerade att ”framkalla oroligheter”. Lugnet och den allmänna säkerheten i landet skulle äventyras, menade åklagaren.

Typograferna anslöt sig till storstrejken, men inte de järnvägsanställda.

Åklagaren varnade för de unga socialistiska agitatorerna och liknade dem vid skadedjur som måste oskadliggöras. Rätten stannade vid två månaders straffarbete för uppmaning till brott.

Hjalmar Gustafson var bara en av många socialistiska agitatorer som hamnade på Långholmen vid denna tid. Centralfängelset stod färdigt 1880, lagom till att arbetarrörelsen hunnit organisera sig.

Den unga arbetarrörelsen träffades av det ”åtalsraseri” som rättsväsendet släppte lös för att försvara det borgerliga samhället. Lagstiftningen skärptes, säkerhetspolisen rustades och domstolarna agerade politiskt, enligt historikern Lars Ekdahl i förordet till boken … faror för staten av svåraste slag – Politiska fångar på Långholmen 1880–1950.

Den förre metallarbetaren Hjalmar Gustafson steg ombord på Tegelbacksfärjan den där ruggiga marsdagen 1910.

Kvällen innan hade han firats av med en bättre middag på restaurang Royal tillsammans med bland andra Zäta Höglund, som några år senare också skulle hamna på Långholmen för stämpling till landsförräderi.

Det skulle dröja några månader innan Hjalmar Gustafson fick äta ordentligt igen. I cellen gick han ständigt hungrig och han drömde om en enda sak: en rejäl biffstek. Vägglössen i skummjölkstallriken var knappast någon aptitretare.

Han tilläts inte ha någon penna eller almanacka. Med en liten glasbit markerade han dag för dag i bordsskivan. I maj mötte han friheten igen. Och vännerna som tog honom med till Stallmästargården. Där väntade en rejäl biffstek.

Fotnot: Texten bygger på Bjarne Isacsons kapitel Från strejkagitator till rusdrycksförbudsbekämpare: Hjalmar Gustafson i boken om de politiska fångarna på Långholmen.

Du kanske också vill läsa…

Den franska pappersrevolutionen

Den franska pappersrevolutionen

Louis-Nicolas Robert var missnöjd med sina arbetare och skapade därför den första pappersmaskinen. Men han tjänade aldrig några pengar på sin uppfinning.

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Mormors liv i bomullsfabriken

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”