Tid att leva värt mer än högre lön

Besiktiga bilen, ta en promenad i skogen, sjunka ner i soffan eller följa med sonen på resan mot livet som fotbollsproffs i England. Arbetstidsförkortningen används till olika saker på Stora Enso Packaging utanför Linköping.

Semir Pehilj är bestämd. Arbetstidsförkortningen ska inte sparas och plockas ut i pengar – den ska användas till ledighet.
– Det är det som är meningen med arbetstidsförkortning. Man ska vara borta från jobbet.

Som klubbordförande på Stora Enso Packaging i Vikingstad utanför Linköping har han tryckt på för att så många timmar som möjligt ska plockas ut innan de omvandlas till pengar den första april varje år.
– Och vi har lyckats.

Arbetskamraten Marcus Henriks håller med.
– Det är inte många som har några timmar kvar när tiden går ut.

Semir sitter i en av GS förhandlingsdelegationer under avtalsrörelsen och har förstått att vissa arbetsgivare inte vill ge ledigt utan betalar ut motsvarande tid i pengar i stället.

Men på Stora Enso Packaging är det är sällan svårt att få ledigt när man vill.
– Enligt avtalet ska man begära ledigt 14 dagar i förväg, men här är det flexibelt. Vi har ett bra samarbete med ledningen. Man måste förstå att de måste kunna planera produktionen, så det kan inte vara för många som ska vara lediga samtidigt. Men oftast är det inga problem.

Att arbetstidsförkortningen är uppskattad bland arbetskamraterna märker Semir varje gång det är dags för avtalsrörelse.
– Då undrar de om vi ska få mer tid.

Vad de gör med sin tid lägger han sig inte i.
– Det är deras tid. Deras fritid.

Hur använder du dina egna timmar?
– Jag har två barn, 17 och 14 år gamla. Båda två spelar fotboll så det blir väldigt mycket resor. Nu ska sonen provspela för Crystal Palace i London. Vi åker dit tillsammans. Så nu kommer jag behöva fler timmar, ha, ha!

Marcus har också intresse för fotboll, men det blir snarare framför tv:n.
– Är det Champions league kan jag gå några timmar tidigare från kvällsskiftet. Annars kanske jag använder timmarna för att förlänga helgen med en måndag eller fredag.

Vad gör du med din arbetstidsförkortning?

Jan-Roger Rolandsson, maskinoperatör vid konverteringen.

– Arbetstidsförkortningen är bra att ha om man behöver gå ifrån några timmar. Det kan vara något i skolan med barnen, eller man kanske ska till läkaren eller besiktiga bilen. Jag tycker att det är en viktig fråga. Arbetstiden borde förkortas för att man ska orka hela arbetslivet. För de som vill tycker jag det är en bra idé om man kan välja att spara timmarna för att gå ner i tid när man blir äldre. Men det måste vara upp till var och en hur man använder tiden.

Pia Lettström, maskinoperatör vid emballeringen.

– Jag skulle gärna se att det blev fler timmar att ta ut. Jag kan tänka mig att byta en del av löneökningen mot fler timmar. Man blir lite sliten med åren, så jag vill gärna ha lite mer fritid och vila emellanåt. Jag tar ut min tid för att vara med mina barnbarn, för att bara vila eller gå en promenad i skogen. Då lyssnar jag på skogens ljud. Det är annat än det här bullret. Jag skulle inte ha något emot om man kunde spara timmarna för att gå ner i tid när man blir äldre.

Lennart Storm, maskinoperatör vid konverteringen.

– Det är jättebra att arbetstidsförkortningen finns. Jag har varit egen företagare länge och då märker man hur förmånligt det är att vara anställd. Jag tar ut timmarna när det passar. Kanske förlänger jag helgen genom att ta ledigt en torsdag. Eller så går jag lite tidigare en kväll bara för att få sjunka ner i soffan med en cola och lite chips.

Anna Göth, transportplanerare.

– Det blir oftast att jag använder timmarna om jag ska göra något, som att gå till tandläkaren eller om jag får sjukt barn och behöver gå en timme tidigare. Jag vill nog inte byta löneökningen mot fler timmar. Så kraftiga löneökningar har vi inte. Att spara timmarna för att gå ner i arbetstid när man blir äldre … ja, problemet är väl vad som händer om man inte har arbetet kvar? Då får man väl inte ut det i pengar.