Industriarbetarnas tidning

Tid att leva värt mer än högre lön

13 februari, 2013

Skrivet av

Besiktiga bilen, ta en promenad i skogen, sjunka ner i soffan eller följa med sonen på resan mot livet som fotbollsproffs i England. Arbetstidsförkortningen används till olika saker på Stora Enso Packaging utanför Linköping.

Så fungerar atk

  •  Facken har bytt ut en del av löneökningen mot ledig tid, så kallad arbetstidsförkortning (atk). Antalet timmar varierar mellan olika förbund och avtal. IF Metall har kommit längst med drygt 80 timmar per år.
  • Arbetstidsförkortningen tjänas in för varje arbetad vecka och ska tas ut från 1 april till 31 mars. De timmar som inte har tagits ut 31 mars ska betalas ut i pengar.
  • Timmarna kan tas ut som tid, pengar eller 
i vissa fall som en extra avsättning till pensionen. Villkoren varierar mellan avtalen.
  • Finns en lokal överenskommelse kan tiden läggas in direkt i arbetstidsschemat.
  • På Stora Enso Packaging i Vikingstad utanför Linköping stängs produktionen ner varje jul och det är ledigt i mellandagarna. Då ska arbetstidsförkortningen användas. Den som redan använt sina timmar till annat får ta kompledigt eller semester.

Semir Pehilj är bestämd. Arbetstidsförkortningen ska inte sparas och plockas ut i pengar – den ska användas till ledighet.
– Det är det som är meningen med arbetstidsförkortning. Man ska vara borta från jobbet.

Som klubbordförande på Stora Enso Packaging i Vikingstad utanför Linköping har han tryckt på för att så många timmar som möjligt ska plockas ut innan de omvandlas till pengar den första april varje år.
– Och vi har lyckats.

Arbetskamraten Marcus Henriks håller med.
– Det är inte många som har några timmar kvar när tiden går ut.

Semir sitter i en av GS förhandlingsdelegationer under avtalsrörelsen och har förstått att vissa arbetsgivare inte vill ge ledigt utan betalar ut motsvarande tid i pengar i stället.

Men på Stora Enso Packaging är det är sällan svårt att få ledigt när man vill.
– Enligt avtalet ska man begära ledigt 14 dagar i förväg, men här är det flexibelt. Vi har ett bra samarbete med ledningen. Man måste förstå att de måste kunna planera produktionen, så det kan inte vara för många som ska vara lediga samtidigt. Men oftast är det inga problem.

Att arbetstidsförkortningen är uppskattad bland arbetskamraterna märker Semir varje gång det är dags för avtalsrörelse.
– Då undrar de om vi ska få mer tid.

Vad de gör med sin tid lägger han sig inte i.
– Det är deras tid. Deras fritid.

Hur använder du dina egna timmar?
– Jag har två barn, 17 och 14 år gamla. Båda två spelar fotboll så det blir väldigt mycket resor. Nu ska sonen provspela för Crystal Palace i London. Vi åker dit tillsammans. Så nu kommer jag behöva fler timmar, ha, ha!

Marcus har också intresse för fotboll, men det blir snarare framför tv:n.
– Är det Champions league kan jag gå några timmar tidigare från kvällsskiftet. Annars kanske jag använder timmarna för att förlänga helgen med en måndag eller fredag.

Vad gör du med din arbetstidsförkortning?

 

Jan-Roger Rolandsson, maskinoperatör vid konverteringen.

– Arbetstidsförkortningen är bra att ha om man behöver gå ifrån några timmar. Det kan vara något i skolan med barnen, eller man kanske ska till läkaren eller besiktiga bilen. Jag tycker att det är en viktig fråga. Arbetstiden borde förkortas för att man ska orka hela arbetslivet. För de som vill tycker jag det är en bra idé om man kan välja att spara timmarna för att gå ner i tid när man blir äldre. Men det måste vara upp till var och en hur man använder tiden.

 

Pia Lettström, maskinoperatör vid emballeringen.

– Jag skulle gärna se att det blev fler timmar att ta ut. Jag kan tänka mig att byta en del av löneökningen mot fler timmar. Man blir lite sliten med åren, så jag vill gärna ha lite mer fritid och vila emellanåt. Jag tar ut min tid för att vara med mina barnbarn, för att bara vila eller gå en promenad i skogen. Då lyssnar jag på skogens ljud. Det är annat än det här bullret. Jag skulle inte ha något emot om man kunde spara timmarna för att gå ner i tid när man blir äldre.

 

Lennart Storm, maskinoperatör vid konverteringen.

– Det är jättebra att arbetstidsförkortningen finns. Jag har varit egen företagare länge och då märker man hur förmånligt det är att vara anställd. Jag tar ut timmarna när det passar. Kanske förlänger jag helgen genom att ta ledigt en torsdag. Eller så går jag lite tidigare en kväll bara för att få sjunka ner i soffan med en cola och lite chips.

 

Anna Göth, transportplanerare.

– Det blir oftast att jag använder timmarna om jag ska göra något, som att gå till tandläkaren eller om jag får sjukt barn och behöver gå en timme tidigare. Jag vill nog inte byta löneökningen mot fler timmar. Så kraftiga löneökningar har vi inte. Att spara timmarna för att gå ner i arbetstid när man blir äldre … ja, problemet är väl vad som händer om man inte har arbetet kvar? Då får man väl inte ut det i pengar.

Du kanske också vill läsa…

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Vem ska äga din tid?

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

”Jag vill ha det bra i framtiden”

”Jag vill ha det bra i framtiden”

Det var första gången Lina Westberg beslutade om vad som skulle hända med pengarna på arbetstidskontot. Ändå var valet självklart och långsiktigt.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.