Kampen om din arbetstid
Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.
Industriarbetarnas tidning
2 april, 2013
Skrivet av Anna Julius
Ett nytt avtal är klart. Avtalet är värt 6,8 procent på 36 månader plus utfyllnad i föräldraförsäkringen.
IF Metall
GS
I facken inom industrin ingår även Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer
– Det här är ett avtal som ger goda förutsättningar för reallöneökningar för våra medlemmar, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.
För avtal med en snittlön under 25 000 har avtalet en lösning ett krontalspåslag, vilket varit ett krav från LO. Det var viktigt för att facken skulle säga ja till avtalet, enligt Ferbe. På IF Metalls område handlar det om tekoavtalet och allokemiska avtalet.
Avtalet tillgodoser också kravet på en försäkringslösning för utfyllnad av föräldraförsäkringen med 10 procent av lönen i sex månader.
– Det tror jag det blir mycket uppmärksamhet omkring, säger GS ordförande P-O Sjöö, och understryker att det är en jämställdhetssatsning.
6,2 procent på teknikavtalet ska gå till löneökningar, resten är avsättningar till deltidspension, enligt IF Metall. 1,5 procent av lönen avsätts under avtalsperioden för att möjliggöra deltidspension från 60 års ålder. I de andra avtalen ser lösningen något annorlunda ut.
På teknikavtalet utökas den så kallade arbetstidskorridoren, den tid arbetsgivaren kan variera ordinarie arbetstid, från 30 till 40 minuter per arbetspass.
Teknikavtalets löner ska höjas i snitt med 1 550 kronor under avtalsperioden. På avtalet med lägst snittlön, tekoavtalet, ska lönen höjas med totalt 1 587 kronor enligt IF Metall. För respektive avtalsår blir det 483, 516 respektive 588 kronor,
Lägstalönen ska höjas i takt med utgående löner.
LO:s styrelse har ställt sig bakom uppgörelsen. Framför allt är man nöjd med principen med krontalspåslag för avtalsområden med lön under 25 000 kronor. Styrelsen var dock inte enig – Seko, Elektrikerna och Transport tyckte att nivån på löneökningarna var för låg.
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.