”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Lång natts färd mot nytt avtal

 Illustration: JENNY LUCANDER

Illustration: JENNY LUCANDER

NattmanglingIs i magen, utnötningskrig och bäst sittfläsk vinner. Så brukar 
det låta när nya kollektivavtal ska tecknas. 
Men varför skrivs avtal på nätterna? 
Dagens Arbete trängde djupare in 
i nattmanglingens psykologi.

Nattmangling i 2013 års avtalsrörelse

  •  Märket sattes efter att parterna inom industriavtalet nattmanglat mellan annandag påsk och den 1 april.
  •  Parterna hade redan nattmanglat en gång tidigare mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen utan att komma överens.
  •  Industriavtalet tecknades 1997 och består i dag av IF Metall, GS-facket, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer och deras motparter på arbetsgivarsidan.
  • Pappers slapp att nattmangla eftersom de ställt sig utanför industriavtalet. Förbundet har dock manglat de båda föregående avtalsrörelserna, då under trycket av strejk och strejkvarsel.
  • I år nattmanglade även Tran-sport med arbetsgivaren inför ett hot om strejk.

När andra lapade sol och njöt av en ledig måndag på annandag påsk, samlades industrins parter i förhandlingsrummen i Svenskt Näringslivs högkvarter på Östermalm i Stockholm. Vid midnatt skulle det gamla avtalet gå ut.

Dagen efter kallades det till presskonferens. Något hålögda och muntorra kunde parterna äntligen presentera det som skulle bli märket i årets avtalsrörelse, 6,8 procent. Natten hade burit frukt.

Nattmanglingen förekommer i allt från avtalsrörelser till EU:s krispaket och FN:s klimattoppmöten. Ju viktigare avtal, ju mer sannolikt att det tecknas i ett tillstånd av sömnbrist, verkar regeln gälla. Men varför är det så?

Rent biologiskt verkar det inte vara särskilt klokt. Sömnbrist gör människor tröga och betydligt sämre på problemlösning. Det framgår av statistiken över trafikolyckor. Att köra dödstrött är nästan lika farligt som att köra berusad, har vi fått lära oss. Men att förhandla dödstrött?

Det verkar faktiskt inte heller vara någon bra idé, om man får tro de erfarna förhandlare som Dagens Arbete talat med. Ingen förespråkar nattmangling.

– Ingen blir klokare klockan tre på natten. Risken är tvärtom större att man fattar dumma beslut, säger Anders Lindström, som ledde de opartiska ordförandena i årets avtalsrörelse.

Enligt Pappers avtalsansvarige Matts Jutterström riskerar avtal som tecknas under nattmanglingar att dels bli otydliga och dels sluta i kompromisser som ingen av parterna är nöjd med.

– Vi har gjort några nattmanglingar vi ock. Det är inge’ vidare bra, säger han.

Men trots riskerna tror ingen att nattmanglandet helt kommer att upphöra. Det verkar oundvikligt, speciellt inom industrin där det finns en särskild press att gå före och sätta ”märket”. Det finns också en uttalad deadline. Nya avtal ska vara tecknade innan de gamla går ut. Det har man kommit överens om i industriavtalet.

– Bestämmelsen att man ska vara klara i tid är fortfarande mycket starkare än att det råkar vara påsk eller att det drar ut över natten, säger Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstitutet.

Dessutom kostar de influgna förhandlingsdelegationerna pengar. Man vill gärna utnyttja tiden så mycket som möjligt när de väl är på plats.

Men under detta döljer sig den kanske viktigaste förklaringen: Det psykologiska spelet mellan parterna.

Alla förhandlingar är en dragkamp. Och i kampen finns det en grundregel som ofta bidrar till att förlänga förhandlingen in på småtimmarna. Den lyder: Varje ny dag är en ny förhandling.

– När man går in i slutfasen och känner att det är nära, då vill man ogärna bryta. Nästa dag kommer nya frågeställningar upp och på något sätt börjar man om från början. Då är det bättre att rulla på så man går i mål, säger Tommy Andersson, GS-fackets avtalssekreterare.

Mest drastiskt uttrycker sig Lennart Olofsson som var avtalssekreterare i Pappers i drygt 20 år fram till 2008. Han jämför med ett ragg.

– Säg att du träffar en snygg tjej och ni börjar pussas och kramas och grovhångla, va. Och sen säger du, ”nä nu är klockan fem, nu måste jag gå hem”. Men nästa dag kan du inte bara fortsätta på samma ställe. Det är en ny situation. Det är när man har varann lite på halster som man måste smida.

Tidspress kan också vara ett effektivt vapen för en förhandlare att nå sina mål. Varje minut som går innebär ett steg närmare avtalslöst tillstånd, möjlighet att vidta stridsåtgärder och en situation där alla avtal och förhandlingsordningar sätts i gungning. Enligt Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, var det tidspressen som saknades för att gå i mål under avtalsrörelsens första nattmangling innan påskhelgen.

– Den natten var våra motparter inte beredda att komma upp i den nivån som vi var beredda att göra upp på. Det fanns inte tillräckligt med tryck. Men från 1 april var vi avtalslösa och det var fritt fram att börja varsla om konfliktåtgärder. Då var det en ny situation, säger han.

Det gäller även för båda parter att inte vara för snabb med att gå in i slutförhandling. Det kan uppfattas som ett svaghetstecken. Is i magen är ett uttryck som återkommer.

– Det är omöjligt att teckna ett avtal en månad innan det gamla går ut. Det måste byggas upp ett tryck, säger Matts Jutterström.

I ett historiskt perspektiv har dock  nattmanglingarna minskat i omfattning. Annat var det när Claes Stråth började som förhandlingschef för Kommunförbundet i mitten av 1970-talet.

– Då fanns en mystik över nattmanglingar. De som kunde hålla på var i huvudsak män som inte hade något annat ansvar än att sitta nätterna igenom i rökiga rum, säger han.

Sedan dess har attityderna i samhället förändrats. Män tar generellt mer ansvar för familjen i dag. Det är också ovanligare att nattmangla för nattmanglandets skull. Men det betyder inte att den gamla tidens attityder helt har försvunnit. Att ta hänsyn till dagishämtning under en avtalsrörelse är fortfarande helt uteslutet.

– Det går inte. Men nu är det ju mest män fortfarande, det är oerhört mansdominerat. Och medlarna är ju nästan bara pensionärer, säger Anders Lindström.

Så hur mycket av 70-talets röklukt och manliga mystik finns egentligen kvar i förhandlingsrummen?

– Möjligen har man blivit något klokare. Och så är årets nattmanglingar ett återfall i gamla dumheter, säger Anders Lindström och skrattar.

Mikael Färnbo

Läs mer från Dagens Arbete:

Vill tillbaka till landslaget

PROFILENVolvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om hur man gör för att hålla fokus, och om pilkasten han minns.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.