Industriarbetarnas tidning

Stum sten ger levande tryck

20 september, 2013

Skrivet av

ReportageI Vikmanshyttan finns landets enda 
industriella stentryckeri. Allt började med att en yngling tappade ett kvitto nånstans i södra Tyskland.

Stentryckeriet i Vikmanshyttan

  • Ägs i dag av bröderna Per-Ove och Mats Westman. De började en gång som lärlingar hos tryckeriets grundare Rolf Jansson.  Tryckeriet samarbetar med konstnärer och trycket görs med ”ljusäkta kvalitetsfärger och på ett speciellt syrafritt papper”. Varje tryck för stentryckeriets stämpel som en slags kvalitetsmärkning. 
  • Stentryck är en konstgrafisk metod för tryckning från en planslipad sten, den ursprungliga formen av litografi. Ordet litografi kommer från det grekiska ordet ”litho” som betyder sten och ”grafein” att skriva, enligt Nationalencyklopedin. Det finns många versioner av hur Alois Senefelder kom på stentrycket. Den som återges i texten är den som finns på Stentryckeriets hemsida.

Det står en tryckpress i den gamla Konsumbutiken i Vikmanshyttan. En tysktillverkad Snällpress lika gammal som Eiffeltornet.

Pressen stod, liksom Eiffeltornet, färdig till världsutställningen i Paris 1889.

På den tiden dominerade stentryckerierna.  Att trycka på sten hade fått sitt genombrott cirka hundra år tidigare.

Södra Tyskland på 1770-talet. Den unge tonsättaren  Alois Senefelder sökte hitta ett billigt sätt att trycka sina noter.  

Att gravera i kopparplåt var både dyrt och omständligt. Att gravera i trä var visserligen billigare, men ännu mer invecklat än kopparplåten.

En dag var denne Senefelder på väg hem från tvätteriet där han hade hämtat tvätt. Han hade betalat, fått ett handskrivet kvitto och sedan gett  sig iväg med tvätten under armen.  Han tog vägen över några kalkstenshällar.

Just där tappade han kvittot.

Kvittot hamnade med texten nedåt. Senefelder upptäckte att texten – skriven med fet krita – tagits upp av kalkstenen. Och ännu märkligare: texten satt kvar nästa gång han gick förbi.

Senefelder insåg att den feta färgen också skulle kunna vandra den omvända vägen – från sten till papper.

Så sägs det att Der Chemische Druck – det kemiska trycket – föddes..

Principen var enkel. Fett och vatten vill inte beblandas. Om man ritar med fet krita på en kalksten och sedan rollar färg över stenen så lägger sig färgen bara där kritan gått in.

Stentrycket kom att dominera ända tills plåten tog över runt förra sekelskiftet. Då förpassades stenpressarna till tryckteknikens sophög, eller på sin höjd, andrahandsmarknad.

Helsingborg 1945. I ett av tullens alla hamnmagasin stod den tysktillverkade Snällpressen som en gång stått färdig lagom till världsutställningen i Paris 1889.

Några år innan krigsutbrottet hade ett svenskt tryckeri kommit över just den här pressen billigt – men aldrig hämtat ut den. Tullen tröttnade på att den tog plats i magasinet nu när världshandeln kom i gång igen efter andra världskrigets slut.

Pressen auktionerades bort via annons.

Annonsen lästes bland annat av Rolf Jansson i Stockholm.  Jansson, en övertryckare på Gellerstedts, funderade på att starta eget. En omvittnat kunnig yrkesman, dessutom mycket konstintresserad.

Han lade ett bud på pressen och fick den. Den anrika pjäsen hämtades i Helsingborg sattes upp i Skurusund utanför Stockholm, i en nedlagd Konsumbutik som Jansson köpt in.

Vikmanshyttan på 1970-talet. Fortfarande ett levande brukssamhälle med stålverket i centrum. Men den gamla Konsumbutiken hade slagit igen.

I Stockholm satt Rolf Jansson och läste annonsen om den gamla Konsumbutiken i Vikmanshyttan som var till salu.

Han slog till direkt.

Det var inte bara det att Vikmanshyttan skänkte det efterlängtade lugn han sökte. Butikens stora fönster gav det dagsljus som verksamheten krävde.

Den gamla pressen fick göra ännu en resa och hamnade till slut på den plats där butikens kassor stått.

Där står den än i dag.

Jansson tog med sig sina konstnärskontakter från Stockholm och satte i gång. Men han behövde personal, lärlingar som stegvis kunde förkovra sig i stentryckandets konst.

Inne i Hedemora, halvannan mil från Vikmanshyttan, hade den arbetssökande tonåringen Mats Westman anmält sig till Arbetsförmedlingen.

En dag ringde det från Vikmanshyttan. Mats trodde först att det var bruket som behövde personal. Några dagar senare steg han in som lärling i den före detta Konsumbutiken, numera stentryckeriet.

Två år senare anslöt lillbrorsan Per-Olof.
De är kvar än idag.

Gamla Konsumbutiken i Vikmanshyttan blev tryckeri på sjuttiotalet. Grundaren lockades av de stora fönstren som släppte in mycket dagsljus. Mats Westman, Kenneth Stenholm och PO Westman driver idag tryckeriet som lockar många konstnärer att prova på stentryck.

Vikmanshyttan 2013. Några konstnärer befinner sig på plats i tryckeriet.  Inför en utställning på Avesta Art samlas de på stentryckeriet under en vecka för att jobba tillsammans. En av dem, Jordi Arkö, berättar hur annorlunda det är att arbeta med krita eller pensel mot en kalksten i stället för ett papper.

– Det är stumt och skönt. Stenen svarar bra mot kritan. Men halva jobbet kommer sedan under själva tryckningen. Då händer nya saker.

När konstnären är färdig med stenen läggs den i pressen och det är där som Mats och Per-Olof tar vid. Ett hantverk, ett precisionsarbete utfört med den erfarenhet som bröderna tillägnat sig under snart fyra decennier.

– Ett fantastiskt roligt arbete, säger Mats Westman.

Svårt?

– Oj vad ska jag säga så att jag inte skrämmer alla konstnärer? Det är en komplicerad process, helt klart. Men det är inte svårt för konstnären som får hjälp av oss, vi vägleder konstnären.

Du kom själv hit som lärling under Rolf Jansson 1975, hur var det?

– Jag visste ju ingenting om tryckning när jag kom hit, jag var ju bara en lärling. Det är tio års lärlingstid på stentryck och både jag och PO lärde oss så långt vi hann (Rolf Jansson avled 1980/reds anm).  Resten fick vi lära oss själva.

Hur ser man att ett konstverk är stentryckt?

– Ett tränat öga ser det med hjälp av lupp eller förstoringsglas.  Det finns ett mer levande raster i stentryck jämfört med plåttryck. Det är inte samma avstånd mellan kornen.

Flera hundra konstnärer har passerat tryckeriet och ni har också en egen utställningslokal uppepå tryckeriet. Hur har din egen syn på konst påverkats av ditt jobb?

– Den har förändrats genom åren, det måste jag säga. I början var det lättast att ta till sig bilder som man såg vad de föreställde. Men efter ett tag började jag dras till bilder som lämnar mer åt fantasin, nonfigurativ konst.

Den tredje mannen på tryckeriet, Kenneth Stenholm inskjuter:

– Jag brukar säga till våra kunder att när ni köpt en tavla ska ni inte hänga upp den på en gång.  Köp en flaska fint vin och klä upp er. Sedan kan ni hänga upp den.  

– Det ska vara högtidligt av den enkla anledningen att den här tavlan ska ni leva med resten av livet.

Kenneth är Vikmanshyttegrabb och uppväxt mittemot den gamla Konsumbutiken. Han har sannerligen gått den långa vägen. Redan som åttaåring anlitades han av Rolf Jansson som springpojke på tryckeriet. Nu har han hand om marknadskontakterna och reser runt och talar om stentryckeriet.

Det enda industriella tryckeriet för originallitografi i hela norra Europa, tillägger han.

Att se Mats och PO bistå konstnärerna med tryckningen är som att beskåda ett litet skådespel, en uppvisning av ett unikt hantverk.

När en tryckning är klar slipas stenen ner ungefär en halv millimeter så att den är ren inför nästa tryckning.  Stenen, en bayersk kalksten, är den som bäst passar tryckkonsten. Jämn och fin och utan fossiler.

Stentryckeriet har ett ansenligt lager av stenar att ta av.

Lagret räcker för tre tryckargenerationer framöver, lugnar Mats  Westman.  Och då kan tryckeriet ändå gå för fullt.

Framtiden tycks vara tryggad för gårdagens till synes odödliga tryckkonst.    

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

I väntan på skygg gris

I väntan på skygg gris

Två fjolårsgrisar äter av bondens grödor och skyddsjägaren Rasmus Wedin höjer sin bössa. Ett skott går av.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.