Industriarbetarnas tidning

Distansarbete – i skogen

28 september, 2021

Skrivet av

Jobben flyttar in När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya. 

MARKSKADOR

När ingen förare ska sitta i maskinen behöver den ingen hytt och blir lättare. Eftersom varje operatör kan köra fler än en skotare kan man använda fler men mindre. Då sjunker även lastvikten och risken för körskador i marken minskar. 

7

förare på tio skotare ger den bästa balansen mellan maskinutnyttjande, produktivitet och kostnad, enligt en undersökning från SLU.

SKOGFORSK

Svenska skogsbrukets forskningsinstitut. Finansierat av skogsnäringen och staten. 

Petrus Jönsson låter fingrarna hoppa över manöverspakarna som får gripen att lyfta stockarna från skotarens lastbärare. När det är tomt plockar han upp dem igen. Och sedan ner med allt på backen en gång till. Till slut räcker det och han tar av sig VR-glasögonen.

– Jag tycker egentligen bättre om att titta på bildskärmarna, men då förlorar man djupseendet, säger han. 

Han sitter i en blå barack med antenner på taket. Skotaren står ett tiotal meter bort, och Petrus Jönsson har just visat hur framtidens skogsmaskinförare kan komma att ha det på jobbet. Fast då kanske det är flera mil mellan manövercentral och maskin. Och kanske sitter flera maskinförare tillsammans på samma arbetsplats och hanterar fler än en maskin var.

Sedan några år tillbaka arbetar Skogforsk i Uppsala tillsammans med universitet, skogsbolag och skogsmaskintillverkare för att utveckla förarlösa skogsmaskiner. Arbetet i skogen ska automatiseras. Skälen är flera. Skogsbolagen tror att det kan leda till ökad produktivitet, minskade personalkostnader och att maskinerna utnyttjas bättre. Men också att arbetsmiljön för förarna förbättras, att risken för olyckor minskar och att markskadorna blir färre. 

Petrus Jönsson, som i dag leder projektet på Skogforsk, började sitt yrkesliv i skogen. 

– Min pappa och farbror hade entreprenad, så det blev att jag började köra direkt efter skolan. 

När de avvecklade valde Petrus att studera vidare, och många år senare dök jobbet på Skogforsk upp där han utvecklar och studerar morgondagens maskiner. 

Även om det är över 20 år sedan han körde skogsmaskin, är erfarenheten bra att ha i det här projektet. Han vet vad han själv skulle uppskatta mest med utvecklingen om han hade jobbat i skogen i dag: att slippa köra skotaren lastad med timmer ut till avläggsplatsen.

– Det är det tråkigaste med att köra skotare. Det är också då man utsätts för mest helkroppsvibrationer. 

Flera kameror har monterats på maskinen för att de ska kunna köras på distans. Foto: David Lundmark

De där vibrationerna som uppstår när en tung maskin går över ojämn terräng sliter på kroppen och riskerar att leda till belastningsskador i rygg och nacke. Det kommer maskinförarna – eller operatörerna som de förmodligen kallas i framtiden – slippa när skotarna blir fjärrstyrda. De ska inte ens styra skotaren när den kör, det ska den göra helt själv, autonomt. Operatören kommer bara ta över när det är dags att lasta och lossa timret.

Tobias Semberg. Foto: David Lundmark

Utanför baracken står kollegan Tobias Semberg med en nödstoppskontroll i handen. Än så länge har den aldrig behövt användas. Han visar var kamerorna sitter på skogsmaskinen. Ett par är riktade framåt i körriktningen, och ett par bakåt mot lastbäraren. 

– De är stereomonterade och sitter lika brett som ett par ögon. Det är det som gör att man får djupseendet i VR-glasögonen, berättar han. 

De bakåtriktade sitter högst upp på kranpelaren, vilket gör att sikten blir bättre för den som fjärrstyr maskinen jämfört med att jobba i hytten.

– När man sitter i maskinen är kranpelaren alltid i vägen. Man får mycket bättre överblick när man slipper försöka titta runt den, förklarar Petrus Jönsson.

Bland de maskinförare som hittills har testat att fjärrstyra skotaren här på Skogforsk har just detta varit uppskattat. Att slippa sitta i hytten tyckte många också var skönt.

– Några har sagt att de gärna skulle gå utanför maskinen med en kontroll och styra den, säger Tobias Semberg.

Så när kommer de här fjärrstyrda och autonoma maskinerna att synas i skogen? En prototyp skulle kunna testas skarpt ganska snart, säger Tobias Semberg. Men det finns några hinder på vägen att lösa innan de kan användas på riktigt i skogsbruket. Dels måste det finnas stabil 4G- eller 5G-täckning där de ska arbeta. Dels måste lagstiftningen uppdateras, visar en genomgång av rättsläget som har gjorts i projektet. 

Att fjärrstyra skogsmaskinen från en barack några mil bort skulle vara möjligt. Men om kontakten mellan föraren och maskinen bryts tappar föraren kontrollen, och lagens krav uppfylls inte.

Skotaren körs upp till terrängbanan innan Tobias Semberg kliver in i baracken för att fjärrstyra maskinen. Foto: David Lundmark

Tobias Semberg klättrar upp i hytten till skotaren och kör den till ett område som används för att testa fjärrstyrning i terräng. Han går tillbaka till baracken, sätter sig framför bildskärmarna och börjar köra långsamt utmed det uppkörda stråket.

När de har folk här som testkör märks det att de som har kört skogsmaskin på riktigt tar det mycket lugnare än de som inte har gjort det. Det är svårt att känna i stolen i baracken hur maskinen lutar, kränger eller reagerar på underlaget.

Men de som har erfarenhet vet att maskinen slits och att vibrationerna blir för stora om man bränner på och att kranen riskerar att slå mot lasten. Därför ska de testa att montera in sensorer på skotaren som kan känna av och tala om för operatörerna när de kör för hårt, berättar Tobias.

Inför en brant nedförslutning tar han på sig VR-glasögonen för att få bättre djupseende.

– Om jag kör i helt ny terräng, då är VR-glasögonen ett måste för mig. Men på en basväg där man kört hundra gånger klarar man sig med skärmarna, säger han.

Bättre arbetsmiljö är en av fördelarna med att styra skogsmaskinerna så här. Helkroppsvibrationer, risk att ramla när man klättrar i och ur maskinen, fallande föremål på hytten och många vridningar av nacken kan undvikas. 

Men med ny teknik uppstår en ny arbetsmiljö att riskbedöma. Hur bra är det att sitta med VR-glasögon en stor del av arbetsdagen till exempel? Vissa upplever snabbt ett illamående likt åksjuka. Det finns även ergonomiska utmaningar.

– Jag tycker att det är lite jobbigt att köra långa stunder för jag märker att jag blir trött i nacken på grund av VR-glas-ögonen, säger Petrus Jönsson.

Långa stunder med VR-glasögonen gör att Petrus Jönsson blir trött i nacken. Men djupseendet är bättre i dem än på bildskärmarna. Foto: David Lundmark

Det kommer ta tid innan skogsbruket automatiseras i full skala, men att det kommer att ske tror majoriteten av de forskare, maskintillverkare och entreprenörer som har svarat på SLU:s undersökning. Inom tio år tror var tredje tillfrågad att den här typen av skotare kommer att vara i bruk. 

Branschen och jobben kommer att förändras, tror Petrus Jönsson.

– Det kommer krävas större entreprenader. Det går inte som i dag att ha ett familjeföretag med två maskiner. Man behöver kanske ha tio till tjugo maskiner.

Kanske kommer operatörerna hantera maskinerna så länge inget avviker. Om ett problem uppstår eller ett komplicerat moment ska utföras kan styrningen överlåtas till en expert.

Timmergripen styrs på avstånd. Foto: David Lundmark

Det kommer dock alltid att behövas folk i skogen. När förarna inte längre tankar och servar sina maskiner själva måste andra ta hand om det. Och någon måste transportera maskinerna mellan de olika avverkningsområdena. 

– Men det tar lång tid innan vi kommer så långt. Det är troligt att man börjar där man har större arealer och att man har en barack för operatörerna där. Då kan de ha översyn och tanka och serva, tror Petrus Jönsson.

Förmodligen är det en annan typ av människor som kommer söka operatörsjobben i framtiden. Inte den typiska skogsmänniskan, tror han.

– Om det blir en kontorsplats där man fjärrövervakar maskinerna … då skulle jag sakna känslan av att komma ut i skogen och känna doften av nyhuggen tall.

Hur var det att fjärrstyra?

TestLinnea Westerberg, skogsmaskinförare på Sveaskog sedan fem år, har provkört den fjärrstyrda skotaren.

Linnea Westerberg. Foto: Privat

– Det är spännande med nya grejer, men det var lite läskigt att sitta i en koja med VR-glasögon på.

På vilket sätt?

– Att man inte känner maskinen, hur den beter sig, hur mycket det lutar till exempel. Det är svårt att veta var gränsen går för hur man kan köra.

Tror du att det här blir verklighet?

– Det skulle inte förvåna mig om det kommer ut inom några år.

Skulle du tycka om att jobba så här?

– Jag gillar att vara ute i skogen, så helst skulle jag inte vilja det. Men om man jobbade med det kanske man börjar gilla det ändå. Jag är lite splittrad. 

Vad uppskattar du mest med jobbet?

– Friheten och kollegorna. Vi är fyra personer i laget och har ofta elever hos oss. Man är aldrig riktigt ensam.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

”Det är märkligt att så lite hänt”

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Skilda världar

Skilda världar

Ny teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Ny kalender efter skandalen

Ny kalender efter skandalen

Kalendern med lättklädda kvinnor som poserade på skogsmaskiner väckte starka reaktioner. Nu samarbetar tillverkaren som låg bakom den med yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen – och tar fram en ny kalender.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Mindre belastnings­skador med ett knapptryck

Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.