Industriarbetarnas tidning

Deras jobb kvar på lönetoppen

20 januari, 2014

Skrivet av

Tjugofyraårige Emil Ek på Södra Mörrum har dragit en vinstlott. Han är mekaniker på en av de bäst betalda arbetsplatserna inom pappers- och massaindustrin.– Just nu känns det som om jag skulle kunna jobba här till pensionen, säger han.

En av världens största

  • Södra Cell Mörrum ingår i skogskoncernen Södra, som tillverkar pappersmassa (sulfat) i Mörrum, Mönsterås och Värö, sågade trävaror, trähus, interiör produktion och bioenergi.
  • Koncernen omsätter 17 miljarder kronor och är en av världens största massaexportörer.
  • Koncernen har 3 500 anställda varav 
cirka 330 i Mörrum.

Hela listan för lönerna 2013 (PDF)

Emil Ek är lyckligt lottad även i det avseendet att han till skillnad från många av sina kompisar har ett jobb och därtill ett fast och välavlönat sådant.

– Många av mina vänner är arbetslösa och många jobbar i bemanningsföretag.

Själv sitter han med runt 26 000 kronor i månaden på ett jobb han trivs med och som dessutom dagligen rymmer stor variation.

Innan han kom till Mörrums bruk, körde han liksom tre av sina bröder truck på Volvo i Olofström. De är kvar, men han fick sluta när Volvo skar ned.

– Fast de har bättre betalt än vad jag har, säger han när lönejämförelsen kommer på tal.

Vi fångar upp Emil och hans två arbetskamrater Sten-Åke Pettersson, 61 år, och Magnus Hemming, 41 år, över en pausfika.

Sten-Åke har varit på bruket sedan 1976 och Magnus är snart inne på sitt åttonde år.

Åldermannen Sten-Åke har också ett förflutet på Volvo.

– Jag började som elingenjör, men upptäckte snabbt att det jobbet inte var något för mig.

Nu tillhör han inventarierna på Mörrum och trivs lika bra i dag som när han började.

– Det är ett fritt jobb och tiden går fort.

Magnus Hemming berättar att han gick ner i lön när han började på bruket.

– Jag jobbade som lastbilsmekaniker och ingångslönen här på Mörrum var femtusen kronor mindre i månaden än vad jag hade då.

Men samtidigt fick han kanske ett tryggare.

– Även om vi fick en liten törn 2012 när folk varslades. Synen har annars alltid varit att Mörrum är en stabil arbetsplats, men då kändes det som att verkligheten hunnit ifatt även oss.

Magnus vet att bruket ligger bra till i lönestatistiken och Sten-Åke gissar att bruket i alla fall återfinns på den övre halvan.

Och när vi kikar på DA:s inhämtade statistik nickar de bekräftande.

– Bättre än jag trodde, säger Sten-Åke.

– Vi har vad vi förtjänar, konstaterar Magnus.

I sodahusets kontrollrum sitter operatörerna Jörgen Olsson, 55 år, Johan Nielsen, 36 år och Fredrik Andersson, 34 år, vid sina monitorer.

De tillhör löneledarna på bruket.

– Men tänk på att vi jobbar storhelger, kvällar, nätter. Sjuttiofem procent av vår arbetstid ligger utanför normalarbetstiden klockan sju till sexton, säger Jörgen Olsson (bilden till vänster).

Han drar in cirka 470 000 kronor om året, väl medveten om att kollegorna på systerbruken inom koncernen, Mönsterås och Värö, ligger bättre till.

Fembarnspappan Jörgen pendlar dagligen dryga femmilen från gården, med fyra hästar och två hundar, på andra sidan gränsen till Småland.

Johan bor i villa i näraliggande Asarum med fru och två barn.

– Jag har så jag klarar mig, säger han om lönen. Tjänar ungefär som Jörgen.

Jörgen och Johan har båda längre anställning än Fredrik Andersson, som kom till Mörrum för fem år sedan.

– Jag lämnade ett något bättre betalt jobb som drifttekniker på Eon, men det här är väldigt bra och faktiskt mer varierande än det kan se ut.

Fick han önska något så ville han få bort de olika tilläggen och hellre få en högre grundlön.

De medger att det snackas en hel del om lönen sinsemellan – om än inte dagligen.


Johan Nielsen har tillbringat de senaste tio åren med att hålla i gång brukets sodahus. ”Lönen? Jag har så jag klarar mig.”         Foto: HANS-PETER BLOOM

– Vi pratar en hel del om de löneskillnader som finns, säger Johan Nielsen. Både här på bruket och i samhället i stort.

De tre tycker till exempel att det skiljer för mycket i lön mellan dem på emballeringen och sodahuset.

– Det är ju lika jävligt för dom att att jobba storhelg eller kväll som det är för oss. Skillnaden är att de får ut mindre än vi.

Och när det gäller avtalsförhandlingarna på central nivå är signalen till Pappers glasklar.

Så mycket som möjligt generellt och gärna en påspädning på det populära arbetstidskontot.

Fredrik (bilden tll höger) och Johan har tagit ut sin tid i pengar – de är under den fasen i livet med barn att det behövs lite extra.

– Men jag tar ut min i tid, säger Jörgen. Jag byter ut nattskiften under hösten, jag orkar inte med dem längre.

Av de tre Södra-bruken är det genomsnittliga löneläget lägst på Mörrum. Det gäller snittet totalt, för dagtidarna och för det kontinuerliga treskiftet.

Michael Kroon, Pappers avdelningsordförande, har ingen bra förklaring till detta. I alla fall ingen självklar sådan.

– Tittar man på vad en sodabrännare har på de tre bruken, så skiljer det inte mycket i snitt. Nån hundralapp bara.

Kanske kan olika sätt att beräkna utfyllnadstiden vara en faktor. Eller att Värös och Mönsterås närhet till kärnkraftverk pressar upp priserna på instrumentmakare, elektriker och pannskötare. Under alla omständigheter känns det bra att tillhöra lönetoppen inom den svenska pappers- och massaindustrin.

– Vi har strävat efter att få vår del av kakan och vi har lyckats ganska väl, säger Michael.

Han tycker att man hävdar sig väl mot de lite större industrierna i närområdet och jobben på bruket är attraktiva.

– Södra är en trygg och bra arbetsgivare, menar Michael. De 24 varslade på kollektivet 2012 till trots.

– Dessutom har vi en bra arbetsmiljö utan svårare olyckor på egen personal. Och vi har aldrig, ta i trä, haft ett dödsfall i arbetet här på Mörrum.

Grunden för lönerna är naturligtvis att man kan sälja det som produceras. Det är nyckeln till både framgång och lönesättning.

Den nya succén stavas dissolvingmassa (textilmassa).

– Vi säljer allt vi producerar (100 000 årston) och vi kunde sälja det dubbla.

Kort sagt; framtiden ser ljus ut för de 330 anställda – varav 245 på kollektivet. En trogen samling individer som samlar anställningsåren på hög.

– Folk söker sig inte direkt härifrån, konstaterar Michael Kroon. Och det handlar mycket om trivseln. Den är, trots allt, viktigare än lönen.

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Så får du rätt pengar

Så får du rätt pengar

Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Bilarbetarna rasar mot chefernas lönelyft

Chefstjänstemännen på Renault höjde sina löner med närmare 16 procent i fjol. Arbetarna fick nöja sig med 1,4 procent, vilket facket hävdar var en reallönesänkning. Nu kämpar man för ett rejält lyft under 2019.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.