Industriarbetarnas tidning

Långshyttans vinst: 40 miljoner om året

8 april, 2014

Skrivet av

Långshyttan skapar vinst åt Outokumpu. I år över 40 miljoner kronor.

Detta enligt den konsultrapport som tagits fram på uppdrag av de fackliga organisationerna.

Konsulten har valt att se vilket bidrag som tillverkningen i Långshyttan ger till hela koncernen. Produktionen förutsätter ju exempelvis att stålämnen levereras från stålverken I Torneå och Avesta till valsningen i Långshyttan.

För varje ton som produceras i Långshyttan gör Outokumpu en vinst på 2 175 kronor i resten av förädlingskedjan. Totalt över 40 miljoner kronor med dagens produktionstakt.

Idag går Långshyttan med halvfart. Med högre produktionstakt skulle ”den vertikala vinsten” bli ännu större.

Drygt 40 miljoner kronor är det totala resultatet för Långshyttan, enligt rapporten.

Resultatet blir däremot annorlunda om man väljer att titta på enbart Långshyttan – alltså om man bortser från vad Långshyttan bidrar med till andra enheter.

Räknat som ett enda förädlingsled går Långshyttan med förlust. Men en snabbt krympande förlust.

I år väntas Långshyttan gå med motsvarande cirka 25 miljoner kronor i förlust  – jämfört med cirka 200 miljoner för tre år sedan.

För tre år sedan på börjades ett förbättringsarbete som gett stora effekter. Förlusten minskar stadigt:

För tre år sedan: cirka 200 miljoner kronor.
För två år sedan: cirka 70 miljoner kronor.
I fjol: drygt 40 miljoner kronor.

Och i år alltså omkring 25 miljoner kronor. En siffra som egentligen är ännu mindre eftersom Långshyttan betalar en ”management fee” för administrativa tjänster som delas med andra enheter inom Outokumpu. Den kostnaden uppgår till 10 miljoner kronor per år, en kostnad som inte försvinner med att Långshyttan läggs ned.

Om Långshyttan läggs ner får andra enheter inom Outokumpu istället vara med och betala de 10 miljonerna. Administrationen finns ju kvar.

Det innebär att den verkliga förlusten för Långshyttan uppgår till cirka 15 miljoner kronor. Den förlusten skulle försvinna och förvandlas till vinst enligt den interna utredning som förespråkar fortsatt drift och samarbete med tyska Dahlerbrück.

Ett samarbete mellan de bägge verken skulle innebära ökad produktion, bättre beläggning, lägre kostnad per producerat ton och därmed lönsammare produktion

Hela Outokumpu-koncernen gick i fjol med 4 400 miljoner kronor i förlust. De största förlusterna görs i Tyskland och USA.

Du kanske också vill läsa…

Prisfall och oro pressar stålet

Prisfall och oro pressar stålet

Det som kallats Sverigies industriella ryggrad hukar under sjunkande priser och en orolig omvärld.

”Mycket bekymmersam utveckling”

Nu krävs en nationell samling kring stålet, säger IF Metalls förbundsorförande Anders Ferbe.

”Outokumpu ointresserat av dialog”

Outokumpu är ointresserade av att hålla en dialog med oss, säger Berndt Nygårds, kommunfullmäkiges ordförande (S) i Hedemora.

”Att dra ner här var betydligt smidigare”

”Att dra ner här var betydligt smidigare”

Lönsamma, effektiva fabriker stängs i Sverige. I går Gislaved och Västervik. I dag Tranås och Långshyttan. Dagens Arbete kan berätta hur direktörerna resonerar.

”Dags att fundera på sitt liv”

Tomi Kumpula är en av 180 anställda vid Outokumpu i Långshyttan som förlorar sitt jobb. – Ett tillfälle att fundera på vad man ska göra av sitt liv, säger han.

Klart idag att Långshyttan läggs ner

Klart idag att Långshyttan läggs ner

Idag blev det klart. Outokumpu lägger ner sin anläggning i Långshyttan. MBL-förhandlingarna mellan företaget och facket har avslutats i oenighet. Facket godkänner inte nedläggningen.

Hela företaget kämpar mot   smittspridningen

Hela företaget kämpar mot smittspridningen

Hemjobb och digitala möten – Outokumpus åtgärder mot coronan var snabba, men mest riktade mot tjänstemännen. Nu har driften börjat komma ikapp.

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

Trähusbyggandet har blomstrat i och med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet, men träbranschen satsar. Snart startar nya fabriken i Långshyttan.

”Tullarna drabbar även USA”

”Tullarna drabbar även USA”

”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

”Café Åa ska bli en samlingspunkt”

”Café Åa ska bli en samlingspunkt”

När Outokumpu lade ner i Långshyttan tog Annelie Moilainen chansen att göra något nytt.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.