Nej till förbud mot inhyrning

IF Metall vill inte förbjuda bemanningsföretag. Kongressen avvisade förbudsmotionerna efter en maratondebatt.

De som ville ha förbud kom från flera avdelningar. Bland annat Stockholms län. Michael Gustafsson förde avdelningens talan:

– Vi vill förbjuda skiten, på sikt. Då menar jag inte jobben, utan branschen. Det är inte okej att arbetsgivarna får köpa sig fria från ansvar. Förbundsstyrelsen säger att man inte kan förbjuda en hel bransch. Jag företräder medlemmarna, inte branschen.

Michael Gustafsson och flera med honom vittnade om den tystnad som breder ut sig med inhyrningen.

– De vågar inte säga ett knyst för de vill så gärna ha ett fast jobb.

– Vi ska inte lindra symtomen utan operera sjukdomen. Därför ska vi ha bort bemanningsföretagen. Vi kan hantera flexibiliteten på annat sätt.

Karl-Henrik Rosberg, Göteborg var en av dem som inte vill ha något förbud.

– Bemanningsbranschen är ingen sund företeelse. Men att utverka förbud mot en hel bransch är att gå för långt. Företag behöver flexibilitet. Vi ska snarare se till att vi ökar det fackliga inflytandet.

Mikael Wideen, Sydvästra Skåne var en annan som motsatte sig förbud. Han talade om behovet av att organisera de bemanningsanställda. Gunnar Pettersson, Södra Västerbotten svarade:

– Självklart ska vi organisera och försvara de inhyrda. Vi har haft många inne hos oss på Volvo i Umeå.

– Vi har haft upp till 400 inhyrda på Volvo i Umeå. Jätteduktiga tjejer och killar. De bildade klubb och bedrev en bra verksamhet. Men vid årsskiftet var alla borta. Så ser det ut.

– Jag hörde att organisationsgraden inom bemanningsbranschen ligger på 17 procent. Vi måste inse att det här är en ödesfråga för fackföreningsrörelsen.

Mikael Johansson, Östra Småland hakade på:

– Sedan vi fick in inhyrning på Scania i Oskarshamn har vi inte fått en enda visstidsanställd sedan 2011. På tre år.

Han instämde i en tystnad som inhyrningen för med sig.

– De inhyrda vågar inte ens komma upp till klubben. Bedrövligt att vi ska behöva det såhär.

Tomas Nordmark, Malmfälten:

– Daglönare! Det är vad det är. Smaka på det ordet!

Veli Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, gladdes åt den ”jättehäftiga debatten”.

– Det är tydligt att vi alla vill öka tryggheten. Vi vill ha färre visstidsanställningar, att färre av våra medlemmar ska behöva vara inhyrda. Vi vill ha mindre av övertidstvång, mindre av arbetstidsflexiblitet.

– Allt detta handla om flexibilitet. Om man förbjuder en sorts flexibilitet, kommer andra typer att flexibilitet att öka. För oss gäller att hitta en balans.

Säikkälä påminde om att den som är inhyrd i industrin har betydligt bättre villkor än på Mc Donalds eller i hotellbranschen.

Även förbundsordförande Anders Ferbe gav sig in i diskussionen.

– Gäller att hitta skärningspunkten mellan de anställdas trygghet och en fungerande produktionen. Struntar vi i flexibiliteten riskerar vi också svensk industri och dess konkurrenskraft.

Anders Ferbe varnade för lagstiftningsvägen och förespråkade avtal och förhandlingar med motparten. Han tyckte att den nya trygghets- och flexibilitetsöverenskommelsen inom stålindustrin kan tjäna som inspiration för att hitta branschlösningar med starkt lokalt inflytande.

– Vår ambition är att fokusera på de otrygga anställningarna under den kommande kongressperioden. Vi ska skapa ökad trygghet för våra medlemmar oavsett anställningsform.

Diskussionen avslutades med flera voteringar där förbundsstyrelsens linje segrade.