Eva Burman: Ingen bryr sig – cheferna cashar in
Utländska migrantarbetare sliter hårt i svenska skogar Reser ändå hem utan klirr i kassan Hur är det möjligt?
Lovande rödgrön jobbpolitik
Publicerad 2014-10-01, 09:43 Uppdaterad 2020-08-25, 14:07
Regeringsförhandlingarna pågår för fullt. I morgon utses Stefan Löfven till statsminister. På fredag kommer han att inför riksdagen läsa upp regeringsförklaringen och berätta hur regeringskoalitionen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet ska se ut.
I medierna beskrivs förhandlingarna utifrån sportjournalistikens föreställningsvärld om vinnare och förlorare. Till demokratins kärna hör dock själva kompromissen – det är ett tagande och givande, brytande av åsikter mot varandra och en ibland snirklande väg fram till gemensamt ansvarstagande. Förhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet verkar hittills gå riktigt bra. Där finns ett ömsesidigt förtroende och en vilja att göra det bästa för landet.
Den jobbpolitik som nu läckt ut verkar lovande. Socialdemokratin tonade i valrörelsen märkligt nog ned kravet på höjd A-kassa men nu är det själva stommen i en ny arbetsmarknadspolitik. Det är utmärkt och helt nödvändigt. Ersättningsnivåerna och taket måste höjas så att denna omställningsförsäkring återigen blir värd sitt namn och just kan ge den trygghet som behövs i ett föränderligt arbetsliv.
Lika viktigt är det att komma till rätta med de otrygga anställningarna och exempelvis otyget att stapla visstidsanställningar på varandra. Enligt TCO lär det finnas 650.000 svenskar som varit visstidsanställda i mer än fem år hos samma arbetsgivare. Majoriteten är kvinnor. Just detta har EU kritiserat Sverige för men alliansregeringen lyssnade inte på kritiken. Nu vill de rödgröna regeringsbildarna stoppa detta missbruk av visstiden som anställningsform.
Socialdemokraterna har gått Miljöpartiet till mötes med att ställa upp på den migrationsreform som de gröna slöt med alliansregeringen. Däremot är (S) och (Mp) överens om att svenska lönevillkor och kollektivavtal ska gälla alla, även arbetskraftsinvandrare. Arbetserbjudandet ska vara juridiskt bindande. Det är ett avgörande och viktigt tillägg till överenskommelsen. Bevarandet av öppenheten står inte i motsats till att det ska råda ordning och reda och jämlika villkor på arbetsmarknaden. Oseriösa arbetsgivares utnyttjande av utländsk arbetskraft är inte värdigt ett modernt välfärdsland som Sverige.
Den rödgröna jobbpolitiken kan bli riktigt bra. Förhoppningsvis går den nya regeringen vidare i reformer som innebär att arbetsförmedlingen återigen blir just en hjälp för arbetslösa att få jobb och inte ett paternalistiskt kontrollorgan. Dessutom måste arbetsmiljöarbetet få en rejäl prioritering efter de borgerliga årens nedmontering av detta viktiga arbete för att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv.
Allt detta som hittills kommit fram i regeringsförhandlingarna angående jobben torde vara enkelt för Vänsterpartiet att stödja. När det gäller vinstfrågan måste Löfven inse att kritiken mot vilda västern i skolan och vården är utbredd och går långt in i borgerligheten. Här borde en bra kompromiss kunna mejslas fram mellan (S), (Mp), (V) och Folkpartiet. Liksom för reformeringen av socialförsäkringarna där socialliberaler och socialdemokrater tidigare varit överens om vikten av bra trygghetsnät för både arbetsklass och medelklass.
Nu gäller det att den sargade borgerligheten kan slicka sina sår och våga lämna betongblockpolitiken. Förhoppningsvis kan Folkpartiet hitta tillbaka till sin socialliberala själ och våga ta ansvar för att restaurera välfärdsstaten och satsa på jämlikheten som värn mot fascism och rasism. Då kan det bli en spännande politisk höst. Och faktiskt riktigt lovande.
