Strunta i ladan, Magdalena Andersson

Det är dags att överge ett alltför trubbigt överskottsmål och våga satsa rejält på investeringar och stimulans av ekonomin. Den rödgröna regeringens budget har en utmärkt inriktning men är alltför försiktig.

Huruvida ladan är tom eller inte har dominerat den ekonomiska debatten de senaste dagarna. Finansminister Magdalena Andersson höll fast vid sitt uttryck även under dagens presentation av budgeten. Bortsett om valet av bildspråk är bra eller inte säger Magdalena Andersson i princip samma sak som sin företrädare Anders Borg.

Möjligen är det just detta som är problemet. Både Socialdemokraterna och Moderaterna håller benhårt fast vid det finanspolitiska ramverk som en gång bestämdes efter 90-talskrisen där budget i balans och överskottsmål är ledstjärnor.

Problemet är att överskottsmålet i sig är trubbigt utformat och skiljer inte på utgifter för konsumtion eller utgifter för investeringar. Det skapar en hämsko på finanspolitikens möjligheter att bedriva stimulanspolitik när det i själva verket är det som nu behövs för att få igång en utveckling i samhällsekonomin.

Finansminister Magdalena Andersson beskrev vid presskonferensen just att den ekonomiska återhämtningen i EU-området inte går så snabbt som man kunde ha hoppats. Arbetslösheten är fortsatt hög. Det är bara Österrike och Tyskland som har en arbetslöshet under 5 procent. I Sverige ligger den fortfarande runt 8 procent.  Dessutom är inflationen mycket låg i Japan likaväl som i Sverige vilket riskerar att leda till stagnation.

Just utifrån denna lägesbeskrivning hade det varit bättre om den rödgröna regeringen bestämde sig för att ifrågasätta överskottsmålet och satsa stort på tillväxtskapande investeringar. I stället väljer man den försiktiga och strama ”budget i balans”-vägen som den tidigare regeringen.

Givet detta är det trots allt en helt annan politisk inriktning på Magdalena Anderssons första budget jämfört med den tidigare finansministerns. Det är en tydlig rödgrön budget som gjorts upp med Vänsterpartiet.

Fokus är jobb och utbildning men också jämställdhet och miljö. Det är en färdriktning som många väljare längtar efter. Alla vallöften uppfylls inte i denna budget, vilket rimligen inte var väntat. Det kommer att presenteras fler budgetförslag under mandatperioden.

Däremot bryter nu regeringen med den borgerliga idén att jobbskapande åtgärder alltid är skattesänkningar för välbeställda. I stället sker nu satsningar på att bryta ungdomsarbetslösheten, värna trygghetssystem som a-kassa och sjukförsäkring och rejäla investeringar i skola och högskola liksom i infrastruktur.

Det är utmärkt att både grundnivån och taket i A-kassan nu höjs och att den sk. stupstocken i sjukförsäkringen avskaffas. Tilliten till socialförsäkringarna måste återupprättas och här borde folkpartiet kunna stödja regeringen. Det är också bra att regeringen lyssnat på dem som i likhet med Dagens Arbete pekat på vikten av satsningar på arbetsmiljö och arbetslivsforskning. De nya jobben måste vara hållbara jobb.

Det finns också en tydlig jämställdhetsprofil i denna budget med särskilda satsningar på föräldraförsäkring, avskaffande av vårdnadsbidraget, bekämpande av mäns våld mot kvinnor, satsningar på kvinnors hälsa, ökade resurser till barn- och äldreomsorgen liksom en historisk stor satsning på kvinnojourerna.

Miljöpartiet har fått igenom flera bra miljösatsningar som skyddet av biologiska mångfalden och klimatinvesteringar i kommunerna liksom satsning på solceller. Energifrågan ska utredas och förhoppningsvis leda till en bred energiöverenskommelse framöver.

Regeringen Löfven byter färdriktning för landet vilket är mycket välkommet. Men det krävs större steg om arbetslösheten ska knäckas och jämlikhet ska uppnås.

Helle Klein