Industriarbetarnas tidning

Ett tyskt vedträ i den svenska avtalsbrasan

12 november, 2014

Skrivet av

AnalysNoll – eller 5,5 procent. Två vedträn som slängs in i den avtalsbrasa som ännu inte riktigt tänts. Det ena inslängt av den svenska Riksbanken häromveckan. Det andra inkastat i går av tyska metallarbetarförbundet IG Metall.

IG Metall brukar kallas världens största fackförening. Den organiserar de anställda i världens viktigaste tillverkningsindustri. En industri som genererar betydligt högre handelsöverskott åt sitt land än vad den kinesiska exportmaskinen bidrar med till sitt.

En avtalsrörelse i tysk verkstadsindustri är inte vilken löneförhandling som helst.

I går krävde IG Metall 5,5 procent på ett år. Plus kompetensutveckling och individuella utbildningsplaner så att medlemmarna står rustade inför ett stundande tekniksprång. Dessutom utökade rättigheter för de äldre arbetarna att kunna gå ner på deltid.

Detta i ett land där industriproduktionen hittills i år sjunkit med 3 procent.

Detta i ett land som är navet i den lamslagna euroekonomi där det knappt går att tala om prisökningar.

I Sverige sjunker priserna.

Eftersom de har sjunkit i snart ett och ett halvt år är Sverige i praktiken inne i deflation. Ett tillstånd då den allmänna prisnivån sjunker. Ett öde vi delar med betydligt mer sargade ekonomier som den grekiska och den spanska.

Deflation ska ses som ett sjukdomstillstånd. Allt stannar av när priser verkligen börjar falla. Varför köpa något i dag om det är billigare i morgon? Varför ska ett företag låna till att investera i dag när räntan kan vara lägre i morgon?

Och varför ska lönerna överhuvudtaget öka i ett land där priserna inte ökar utan till och med sjunker med någon tiondel?

Den frågan, ja just den frågan kommer fackets förhandlare att ställas inför när de nästa höst börjar förhandla om din nya lön.

För första gången på över nittio år tvingas facket förhandla i en deflationsekonomi. Förra gången, i början 1920-talet, rasade priserna med över 30 procent. Lönerna följde efter lika mycket.

Mycket har sagts om trettiotalsdepressionen, men 1920-talets deflationskris slog hårdare mot jobben och lönerna. Och det var mitt i den krisen som dåvarande Metall efter mycket om och men lyckades få in löneskyddet i verkstadsavtalet, det som idag kallas teknikavtalet.

Ingen skulle behöva gå med på lönesänkningar.

Horndalssmeden och förbundsordföranden Johan-Olov Johansson gick en tuff match mot arbetsgivarna den gången. Förutsättningarna var egentligen katastrofala. Strejkkassan hade tömts för att ge understöd åt alla arbetslösa. Mer än var tredje medlem gick arbetslös. Runtom i landet försökte arbetsgivare – och lyckades delvis – sänka lönerna.

Johansson bars fram av en mobiliserad fackföreningsrörelse, sporrad av det demokratiska genombrottet några år tidigare.

Efter 1923 års avtalsrörelse stängdes dörren för lönesänkningar.

Nästan ett sekel skulle det alltså dröja innan fackföreningsrörelsen åter ställdes inför deflationsspöket. Anders Ferbe, den nuvarande förbundsordföranden för IF Metall, lär nog få höra siffran noll och ordet deflation nämnas åtskilliga gånger av motparten.

Såvida inte inflationen tar fart till nästa höst då avtalskraven formuleras.

Japan har försökt ta sig ur deflationsträsket i tjugo år nu.

Europa, Sveriges i särklass viktigaste exportmarknad, har inte haft någon nämnvärd prisökningstakt på fem år.

Inflation om ett år?

Här har världens fyra viktigaste centralbanker tryckt ner räntan till en halv procent och ännu lägre. Visst, det har hindrat att priserna fallit med samma dramatiska tal som i början av 1920-talet.

Men de aggressiva räntesänkningarna har inte fått fart på ekonomin. Bromsen funkar visserligen, men gaspedalen svarar inte. Hur mycket centralbankscheferna än trycker den mot golvet.

Enligt läroböckerna skulle så låga räntor elda på prisökningar och vi skulle ha fått inflationen tillbaka. Men motorn fungerar inte. Gaspedalen är som sagt ur funktion.

I det läget går alltså tyska IG Metall ut och kräver 5,5 procents lönehöjningar. På ett år.

Tyska metallfacket uppskattar att det ekonomiska utrymmet för löneökningar ligger på 3,5 procent. 2 procent är Europeiska centralbankens inflationsmål. Och resterande 1,5 procent motsvarar produktivitetsökningen, hur mycket effektivare produktionen har blivit på ett år.

Summa summarum 3,5 procent i löneutrymme.

(Att IG Metall kräver 5,5 procent har att göra med att de avtalade löneökningarna bara avser tarifflönerna, alltså avtalens lägsta löner – och inte de utgående lönerna, alltså de löneökningar som hela kollektivet får. Ökningen av de utgående lönerna brukar bli lägre än själva avtalshöjningen – därför ryms 5,5 procents höjning av avtalens lägsta löner inom ramen för löneutrymmet på 3,5 procent).

De tyska avtalskraven rimmar väl med vad många ekonomer rekommenderar i ordination för den sjuka euron. Norra Europa måste stimulera sina ekonomier – och höja efterfrågan genom infrastruktursatsningar, genom höjda löner och låta inflationen ta fart – och då kan Syderopa få den draghjälp som behövs.

Till och med tyske finansministern Wolfgang Schäuble tyckte för två år sedan att ”det är bra om tyska löner ökar snabbare än i andra EU-länder. Löneökningarna bidrar till att minska obalanserna inom Europa”.

Obalanser innebär att vissa länder tjänar på utrikeshandeln, medan andra förlorar. Stora plus för vissa länder är detsamma som stora minus för andra. Överskottsländerna finns i norra Europa, bland annat Tyskland och Sverige.

Där i överskottsländerna borde konsumtionen öka och efterfrågan ta fart – om obalanserna i den europeiska ekonomin ska kunna rättas till. Anser en rätt stor del av ekonomkåren, den europeiska centralbankschefen Mario Draghi och alltså den tyske finasministern.

Men det är varken nationalekonomer, centralbankschefer eller finansministrar som förhandlar om löner. Det gör arbetsmarknadens parter. Tyska IG Metalls avtalsrörelse kommer att följas med största intresse bland de som här hemma ska förhandla fram din lön.

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

Tio hot mot din löneökning

Tio hot mot din löneökning

Kris i Europa, sifferlösa avtal här hemma – kan man verkligen vara säker på att få mer i plånboken? DA listar tio hot mot din löneökning, på kort och lång sikt.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.