”Bekämpa segregationen, inte flyktingarna”Chefredaktör Helle Klein vill att (S) slutar med den auktoritära retoriken.

”Gör vi ingenting riskerar vi att vakna till ett nytt politiskt system”Programledaren Jan Scherman skriver om det minskade engagemanget i folkrörelserna och hur det hotar vår demokrati.

Ett tyskt vedträ i den svenska avtalsbrasan

AnalysNoll – eller 5,5 procent. Två vedträn som slängs in i den avtalsbrasa som ännu inte riktigt tänts. Det ena inslängt av den svenska Riksbanken häromveckan. Det andra inkastat i går av tyska metallarbetarförbundet IG Metall.

IG Metall brukar kallas världens största fackförening. Den organiserar de anställda i världens viktigaste tillverkningsindustri. En industri som genererar betydligt högre handelsöverskott åt sitt land än vad den kinesiska exportmaskinen bidrar med till sitt.

En avtalsrörelse i tysk verkstadsindustri är inte vilken löneförhandling som helst.

I går krävde IG Metall 5,5 procent på ett år. Plus kompetensutveckling och individuella utbildningsplaner så att medlemmarna står rustade inför ett stundande tekniksprång. Dessutom utökade rättigheter för de äldre arbetarna att kunna gå ner på deltid.

Detta i ett land där industriproduktionen hittills i år sjunkit med 3 procent.

Detta i ett land som är navet i den lamslagna euroekonomi där det knappt går att tala om prisökningar.

I Sverige sjunker priserna.

Eftersom de har sjunkit i snart ett och ett halvt år är Sverige i praktiken inne i deflation. Ett tillstånd då den allmänna prisnivån sjunker. Ett öde vi delar med betydligt mer sargade ekonomier som den grekiska och den spanska.

Deflation ska ses som ett sjukdomstillstånd. Allt stannar av när priser verkligen börjar falla. Varför köpa något i dag om det är billigare i morgon? Varför ska ett företag låna till att investera i dag när räntan kan vara lägre i morgon?

Och varför ska lönerna överhuvudtaget öka i ett land där priserna inte ökar utan till och med sjunker med någon tiondel?

Den frågan, ja just den frågan kommer fackets förhandlare att ställas inför när de nästa höst börjar förhandla om din nya lön.

För första gången på över nittio år tvingas facket förhandla i en deflationsekonomi. Förra gången, i början 1920-talet, rasade priserna med över 30 procent. Lönerna följde efter lika mycket.

Mycket har sagts om trettiotalsdepressionen, men 1920-talets deflationskris slog hårdare mot jobben och lönerna. Och det var mitt i den krisen som dåvarande Metall efter mycket om och men lyckades få in löneskyddet i verkstadsavtalet, det som idag kallas teknikavtalet.

Ingen skulle behöva gå med på lönesänkningar.

Horndalssmeden och förbundsordföranden Johan-Olov Johansson gick en tuff match mot arbetsgivarna den gången. Förutsättningarna var egentligen katastrofala. Strejkkassan hade tömts för att ge understöd åt alla arbetslösa. Mer än var tredje medlem gick arbetslös. Runtom i landet försökte arbetsgivare – och lyckades delvis – sänka lönerna.

Johansson bars fram av en mobiliserad fackföreningsrörelse, sporrad av det demokratiska genombrottet några år tidigare.

Efter 1923 års avtalsrörelse stängdes dörren för lönesänkningar.

Nästan ett sekel skulle det alltså dröja innan fackföreningsrörelsen åter ställdes inför deflationsspöket. Anders Ferbe, den nuvarande förbundsordföranden för IF Metall, lär nog få höra siffran noll och ordet deflation nämnas åtskilliga gånger av motparten.

Såvida inte inflationen tar fart till nästa höst då avtalskraven formuleras.

Japan har försökt ta sig ur deflationsträsket i tjugo år nu.

Europa, Sveriges i särklass viktigaste exportmarknad, har inte haft någon nämnvärd prisökningstakt på fem år.

Inflation om ett år?

Här har världens fyra viktigaste centralbanker tryckt ner räntan till en halv procent och ännu lägre. Visst, det har hindrat att priserna fallit med samma dramatiska tal som i början av 1920-talet.

Men de aggressiva räntesänkningarna har inte fått fart på ekonomin. Bromsen funkar visserligen, men gaspedalen svarar inte. Hur mycket centralbankscheferna än trycker den mot golvet.

Enligt läroböckerna skulle så låga räntor elda på prisökningar och vi skulle ha fått inflationen tillbaka. Men motorn fungerar inte. Gaspedalen är som sagt ur funktion.

I det läget går alltså tyska IG Metall ut och kräver 5,5 procents lönehöjningar. På ett år.

Tyska metallfacket uppskattar att det ekonomiska utrymmet för löneökningar ligger på 3,5 procent. 2 procent är Europeiska centralbankens inflationsmål. Och resterande 1,5 procent motsvarar produktivitetsökningen, hur mycket effektivare produktionen har blivit på ett år.

Summa summarum 3,5 procent i löneutrymme.

(Att IG Metall kräver 5,5 procent har att göra med att de avtalade löneökningarna bara avser tarifflönerna, alltså avtalens lägsta löner – och inte de utgående lönerna, alltså de löneökningar som hela kollektivet får. Ökningen av de utgående lönerna brukar bli lägre än själva avtalshöjningen – därför ryms 5,5 procents höjning av avtalens lägsta löner inom ramen för löneutrymmet på 3,5 procent).

De tyska avtalskraven rimmar väl med vad många ekonomer rekommenderar i ordination för den sjuka euron. Norra Europa måste stimulera sina ekonomier – och höja efterfrågan genom infrastruktursatsningar, genom höjda löner och låta inflationen ta fart – och då kan Syderopa få den draghjälp som behövs.

Till och med tyske finansministern Wolfgang Schäuble tyckte för två år sedan att ”det är bra om tyska löner ökar snabbare än i andra EU-länder. Löneökningarna bidrar till att minska obalanserna inom Europa”.

Obalanser innebär att vissa länder tjänar på utrikeshandeln, medan andra förlorar. Stora plus för vissa länder är detsamma som stora minus för andra. Överskottsländerna finns i norra Europa, bland annat Tyskland och Sverige.

Där i överskottsländerna borde konsumtionen öka och efterfrågan ta fart – om obalanserna i den europeiska ekonomin ska kunna rättas till. Anser en rätt stor del av ekonomkåren, den europeiska centralbankschefen Mario Draghi och alltså den tyske finasministern.

Men det är varken nationalekonomer, centralbankschefer eller finansministrar som förhandlar om löner. Det gör arbetsmarknadens parter. Tyska IG Metalls avtalsrörelse kommer att följas med största intresse bland de som här hemma ska förhandla fram din lön.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

David Magnusson belönas för jobb mot rasism

Arkivarien och politikern David Magnusson får årets antirast-stipendium på 5000 kronor av IF Metall i nordvästra Skåne. ”En medlem som alltid ställer upp för människors lika värde”, står det i motiveringen.

Bläddra i elektroniska DA!

Dagens Arbete lanserar nu sitt månadsmagasin som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Den funkar som en vanlig tidning men ger också merläsning genom ett enkelt klick och har ett arkiv med två års tidningsutgivning.

Välfärden är vår viktigaste valfråga

KrönikaSverige har råd med – och ska ha – en sjukförsäkring som går att lita på. Det är ett krav vi måste kunna ställa på vårt samhälle.

1

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

2

”Det finns en risk för rättsosäkerhet”

Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.

3

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

6

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

3

Friande dom för påstådd misshandel på fackkurs

En 33-årig tidigare förtroendevald inom IF Metall har i en tingsrätt i Mellansverige friats för misshandel av en kvinnlig fackligt förtroendevald.  

”Det är ett stort ansvar”

Det här gör jagLorena Olivares är ställare på Shiloh Industries, Forsheda.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

”Många barnböcker är för gulliga”

ProfilenSom ung drömde Rainer Paakkinen om att gå på Konstfack, han blev pappersarbetare i stället och får guldklocka nästa år. Men drivet kom tillbaka, i sex år har han tecknat varje dag och har nu illustrerat sin första barnbok.

Hur pratar man politik på jobbet?

DilemmatVarför är det så svårt att prata sansat om politik? Det är enklare att prata när man står axel mot axel med någon på golvet, än att få till ett bra samtal i lunchrummet, tycker Patrik Andersson på tryckeriet V-tab i Vimmerby.

Målet: Hälften ska vara kvinnor

SSAB i Luleå jobbar effektivt med att få in fler kvinnor i produktionen. Målet är att hälften av sommarvikarierna ska vara kvinnor.

Halvvägs i arbetet

ÖGONBLICKETKlockan är 11.33 på Hjulsbro Steel i Linköping.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

Vem ska ta över ­efter Sven-Ingvar?

Sven-Ingvar Andersson på Iggesunds bruk jobbade 197 övertidstimmar i fjol för att det saknades folk. Han är en av hundratals anställda som går i pension det närmaste åren. Företaget säger sig söka folk med ljus och lykta, facket tycker att man agerar för sakta.

Redo för katastrofen

Prepping”Ät nu, för i morgon kommer ryssen och då ska pälsen av dig”. Marcus Derland minns orden vid matbordet i barndomen när han ger råd för den som vill ägna sig åt prepping; att förbereda sig på olika typer av av katastrofer.

Jakten på Europa

BILDREPORTAGEFotografen Joakim Kocjancic har i 17 år levt och fotograferat i en rad europieska länder. Med svartvit film och en analog kamera har han sökt "den rätta filmiska känslan".

Val uppåt väggarna

VAL 2018Både socialdemokraterna och moderaterna har lockat väljare med hjälp av en cabriolet, och vem var egentligen Lennart? Vi visar hur valaffischerna gått från propaganda till ironi.

Nu börjar Northvolt bygget i Västerås

I dag, fredag, togs det första spadtaget i bygget av batteriföretaget Northvolts pilotfabrik i Västerås, som ska innehålla demolina och forskningsanläggning.

Stötta S – rätt eller fel?

DA reder ut/VAL 2018Bara varannan LO-medlem röstar på Socialdemokraterna. Ändå ger nästan alla förbund ekonomiskt stöd till partiet. Helt fel, tycker vissa. Det bästa för medlemmarna, anser till exempel GS ordförande Per-Olof Sjöö.

2

Ja må de leva!

ÖGONBLICKETKlockan är 13.57 på Folkets Hus i Hasselfors. Årets årsmöte för GS-facket på Setra sågverk är inte vilket som helst.

Las

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

DEBATTIF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

4

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Stopp för nya deltagare på industriutbildningar

Efter DA:s granskning stoppar Arbetsförmedlingen nya elever till industriteknikutbildningen på 13 orter. Om de fyra utbildningsföretagen inte kan visa att man har tillräckligt bra svetsutbildning sägs avtalen upp.

1

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

6

Strejkledaren som blev president

Han besökte gruvorna i norra Sverige för att hämta fackligt stöd mot apartheidregimen, han skulle efterträda Mandela men blev i stället en omstridd miljardär. Harald Gatu berättar om Cyril Ramaphosas väg från kåkstaden till presidentpalatset.

2

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

1

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

”Etableringsjobb skyddar din lön”

KRÖNIKA”Avtalet om etableringsjobb kan pressa ner arbetslösheten och därmed skydda löner och villkor. Det är något helt annat än den lagstiftade lönedumpning som de borgerliga partierna vill ha, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson. 

Hämta mer