”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Husen som skapar nya jobb

Trähuskvarteret Uppfinnaren, Växjö.
Världens högsta hus i trä finns i Sundbyberg.
En skiss på det 34 våningar höga trähuset som vann HSB:s tävling.
Skagershuset, Årsta.
Älvsbacka Strand, Skellefteå.
Ängsnäs terrass, Huddinge.
Pumpkällehagen, Viskafors.
Sjöterrassen, Fittja.
Kvarteret Limnologen i Växjö.
14 våningar i Bergen, men var femte våning är förstärkt med betong.

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro, orderböckerna är fulla och de närmsta åren behövs minst 250 nya medarbetare.

Trähusbyggande i Sverige

1874 blev det förbjudet att bygga höga trähus. Det dröjde 120 år innan politikerna vågade ändra reglerna.

INDUSTRIELLT BYGGANDE
Enkelt förklarat tillverkas husen till stor del på fabrik för att sedan monteras på plats, till skillnad från traditionellt byggande då hela husen byggs på plats.

Volymelement (moduler) är delar av
eller hela rum som förses med sånt som handfat, tapeter, vatten- och elledningar redan på fabriken. De lyfts på plats på byggarbetsplatsen och lämpar sig för flervåningshus, studentboenden och skolor.

Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Tillverkas de i massivträ kan de användas i höga hus. Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial och används ofta i synliga bärande konstruktioner i till
exempel hallar, offentliga byggnader, broar samt som stommar i flervåningshus.

Källa: www.svenskttra.se

ÅTTA VÅNINGAR i SUNDBYBERG 
Än så länge har ingen byggt högre hus än åtta våningar i enbart trä, de finns bland annat i Sundbyberg i Stockholm och i Växjö.

I norska Bergen färdigställs ett 14
våningar högt hus i trä, men var femte
våning är förstärkt med en betongplatta.

En skyskrapa i trä vann HSB:s arkitekttävling inför deras 100-årsjubileum 2023. Skyskrapan som är 34 våningar hög ska ha en kärna av betong, men i övrigt byggas i trä. Tanken är att huset ska stå klart 2023, men det återstår att se om planerna blir verklighet.

Det är både tekniska och ekonomiska orsaker som begränsar höjden på rena trähus. Trä är ett lätt material och det behöver stabiliseras för att inte svaja eller välta i vinden. Huset måste förankras i grunden och ju högre huset är desto mer krävs av förankringen. Även om tekniska lösningar finns är de än så länge dyra.

Året var 1994. Sverige befann sig i ekonomisk kris och bostadsbyggandet rasade. Byggföretaget Lindbäcks i Piteå hade tvingats göra sig av med 75 av 100 anställda och framtiden såg allt annat än ljus ut. Samtidigt ändrades byggreglerna så att förbudet mot att använda trä som byggmaterial i hus högre än två våningar togs bort. Familjen Lindbäck var beredda att testa vad som helst för att rädda sitt företag igenom krisen.
Redan samma år byggde de studentlägenheter i fyravåningshus av trä till sitt eget fastighetsbolag. De ville själva ta risken att testa om det gick att bygga flervåningshus helt i trä.

Det gick alldeles utmärkt. Studentlägenheterna står kvar och Lindbäcks Bygg har blivit Sveriges största leverantör och byggare av flervåningshus i trä.
På 20 år har intresset för höga trähus vuxit och nu bygger Lindbäcks en helt ny fabrik i Piteå för att kunna möta den växande efterfrågan.

Fabriksbyggda flervåningshus av trä är en bransch som sväller av framtidstro. Dagens Arbete har pratat med aktörerna på den svenska marknaden och de svarar alla samma sak: Efterfrågan har ökat, de kommer fortsätta att expandera och de flesta har behov av att anställa.

Jobben skapas på platser som Piteå, Bygdsiljum, Myresjö, Anneberg, Sandsjöfors och Skellefteå. Och just detta är ett av argumenten som bland andra fackförbundet GS och träindustrin för fram när de vill visa på fördelarna med att bygga höga hus av trä – jobben skapas till stor del i glesbygd där behovet av arbetstillfällen är stort.

Samtidigt – eftersom husen byggs i fabriker – minskar tiden och arbetsinsatsen på själva byggarbetsplatsen och behovet av byggnadsarbetare som det råder brist på minskar något.

Den moderna husfabriken är en industri, inte en byggarbetsplats. Husdelarna tillverkas i en process där allt ska klaffa, precis som i vilken annan tillverkningsindustri som helst. Moelven Byggmodul som räknar med att fördubbla sin produktion kommer att behöva rekrytera.

– Vi söker en mix av folk och behöver både de med hantverkskunskap och de som har erfarenhet av att jobba i tillverkningsindustrin, som har en vana att se och förstå industrins flöden, säger marknadschef David Öberg.

”Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.”

Det är inte alla som jublar över träindustrins framfart. Vissa kommuner och städer har antagit träbyggnadsstrategier som går ut på att öka användandet av trä. Det snedvrider konkurrensen menar betongindustrin, som också tycker att trähuslobbyn trycker lite väl mycket på klimatvins-ten med sitt material. Men kampen mellan materialen är onödig tycker allt fler, bland dem Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola.

– Tränäringen framhåller självklart att deras material är klimatsmart och släpper ut mindre koldioxid under produktionsfasen än betong. Betong har andra fördelar, som att det inte är brännbart och precis som stål är robust och starkt. Varje material har sina fördelar. Poängen är att använda rätt material på rätt plats.

Inställningen till trä som material var länge avvaktande bland byggherrar, arkitekter och beställare, vilket inte är särskilt konstigt. Hus högre än två våningar hade inte byggts av trä på över hundra år. Det hade varit förbjudet sedan 1874 för att förhindra de stadsbränder som ödelagt många städer genom åren.

Inte förrän 1994 blev trä tillåtet igen. Trähusindustrin fick börja från noll och stod egentligen inför två stora utvecklingssteg. Först den tekniska – hur ska ett höghus av trä konstrueras för att uppfylla alla krav på säkerhet, akustik, vibrationer och komfort. Sen den industriella – tillverkningsprocessen måste utvecklas och trimmas för att bli effektiv, säker och lönsam.

Det var därför Lindbäcks i Piteå valde att vänta med att bygga en ny fabrik, trots att orderböckerna fylldes.

– Vi fick hålla i bromsen, säger vd Stefan Lindbäck.

Först ville de bli bättre. De behövde tid att utveckla och förfina sin produktionsprocess för att vara säkra på att leverera bra kvalitet i rätt tid och så effektivt att det också är lönsamt. I höstas hade de kommit långt nog.

– Nu har vi en tillräckligt stabil process för att kopiera den till vår nya fabrik.

När fabriken står klar, enligt Lindbäcks egen exakta plan den 19 december 2017, har den dubbelt så hög kapacitet som deras nuvarande fabrik och ger 150 nya jobb.

trahus-grafik

Läs mer: Teknik och miljö


me@da.se

Kommentera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kvarteret Räven FOTO: MARIE EDHOLM

Trähus på löpande band

När städerna växer och bostadsbristen ökar krävs nya lösningar. Att bygga husen i fabrik kan vara ett sätt att snabba på byggandet.

Bygg i trä för klimatets skull

LedareBostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Japan och Sverige bäst i världen

Utblick

Här finns de nya jobben

Karta

brand i trähus

Därför räknas dagens trähus som säkra

Eld och träTrä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?

trähus Colombia

Svensk träindustri het i Colombia

Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp.

Läs mer från Dagens Arbete:

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Avtal på plats för korttidsarbete för bemanningsanställda

Nu kan även bemanningsanställda få stöd vid korttidsarbete. IF Metall och övriga facken inom LO har kommit överens med motparten om ett centralt avtal.

1

”När jag spelar finns bara här och nu”

PROFILENFlöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.