Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
DebattArbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).
Ilan De Basso är socialdemokratisk EU-parlamentariker.
Mer än tre fjärdedelar av företagen i EU rapporterar att det är svårt att hitta arbetstagare med rätt kompetens. Redan 2021 hade 28 yrkesområden inom EU som sjukvård, byggverksamhet och ingenjörsvetenskap brist på personal. Efterfrågan på utbildad personal växer i såväl hög- som lågkvalificerade yrken. Det är uppenbart att det krävs stora satsningar på utbildning och kompetensförsörjning om vi ska leda klimatomställningen och säkra framtidens jobb i Sverige. Trots detta drar regeringen ned på viktiga kompetenssatsningar.
Kompetensförsörjning och yrkesutbildning förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som kan svara på marknadens behov. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson säger att mer styrning behövs i gymnasieprogrammen och jag håller med. Men tyvärr verkar Pehrson och högerregeringen glömma bort de som redan befinner sig mitt i yrkeslivet.
Det går redan nu att skåda resultatet av högerns arbetsmarknadspolitik. Över 20 000 platser inom vuxenutbildningen har försvunnit och anslagen till arbetsmarknadsutbildningarna har minskat. Särskilt hårt drabbas yrkesutbildningar med stor efterfrågan, inom bland annat LO-yrken. Detta trots att vi vet att det behövs mer än ingenjörer och högutbildade tjänstemän för att ro samhällsomställningen i land.
Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Det som en gång var efterfrågad kompetens kan komma att förändras. Nu står Sverige och EU inför en otrolig utveckling av industri och samhälle, med tusentals nya jobb som växer fram. En utveckling som kompetensen behöver följa. Det kommer att kräva framförhållning och ambition, men framför allt, politisk vilja.
För att öka sysselsättningen och finansiera välfärden behöver fler komma i arbete. Det ska ske genom ökade möjligheter att delta i utbildning, yrkesutbildning och komvux. Validering och tillgodoräknande av tidigare kompetenser ska stärkas. De valideringssystem som arbetsmarknadens parter och branschorganisationer tillhandahåller kan lösa stora delar av kompetensbristen och snabbt få människor i arbete.
Arbetare ska ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Kompetensbristen löses inte genom att bara titta på ungdomar och styra om gymnasieprogrammens utbildning.
Regeringen måste våga prioritera och tillsätta fler yrkesutbildningar i bristyrken. Satsningar på nya utbildningsplatser som möter arbetsmarknadens efterfrågan behövs, samtidigt som vi ska vidareutbilda de som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Det håller helt enkelt inte att lägga ned utbildningar när vi står inför en av de största industrisatsningarna på årtionden.
2023 är Europaåret för kompetens. Året då EU lägger extra fokus på att främja kompetensförsörjning och investeringar i Europa. Det är en viktig möjlighet för att stärka EU:s konkurrenskraft och helt nödvändigt för att Sverige ska säkra fler klimatinvesteringar för framtidens jobb. Men då krävs en politik som inte låter arbetare hamna efter i samhällsomställningen.
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!
Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.
Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.
Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).
Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl, ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.
Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.
”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.
Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).
Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Vad kan vi vänta av den kommande regeringen vad gäller stöd till fackliga organisationer, skyddsombud och arbetsmiljöarbete? Knappast något, snarare ett motstånd, skriver Sofia Amloh, riksdagsledamot för S.
När vi har en regering som inte prioriterar löntagarna är det ännu viktigare att vi är starka och driver våra frågor, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
