Lennart, 91, har knegat på samma jobb sedan 1949: ”Livsfarligt att gå i pension”
76 år på samma arbetsplats Livsgnistan finns vid maskinerna ”En stolthet”
Publicerad 2024-08-07, 10:41
Industrin behöver folk, och för den som väljer att utbilda sig är chansen att hitta jobb stor. Trots det är det är utbildningsplatserna för få – och klasserna är sällan fulltecknade.
Industrirådet har gått igenom industrins behov av arbetskraft och jämfört med hur många som utbildas under samma period. Det är inga symmetriska siffror. Företagen säger sig exempelvis behöva cirka 18 000 processoperatörer de närmaste åren. Gymnasie- och vuxenutbildningarna räknas som bäst kunna utbilda 1 500 under samma tid.
– Det är väl här vi har den sämsta matchningen mellan behov och utbud på arbetsmarknaden, säger Henrik Smedmark, som är ansvarig för kompetensfrågor på Trä och möbelföretagen, TMF.
De flesta industriföretag han möter söker framför allt personer med en industriteknisk utbildning på gymnasie- eller komvuxnivå. Men med bristen på utbildade personer har han hört företagen efterfråga ”alla som överhuvudtaget har puls”.
Kortare arbetsmarknadsutbildningar och möjligheten för de som kommit hit från andra länder att validera utbildningar och erfarenheter från hemlandet är därför ett viktigt tillskott för industrin.
– Ur företagens vinkel så spelar det ingen större roll du har fått utbildningen som vuxen eller ungdomsgymnasiet eller på annat sätt, genom att kunna visa upp att du har arbetat ett antal år redan inom industrin, säger Henrik Smedmark.
Läs också

När Najma Abubakar kom till Sverige trodde hon inte att industriarbete var någonting för kvinnor. Nu är hon både svetsare och CNC-operatör, och jobbar som lärare på Yrkesakademin i Borlänge.
1. Montörer: 19 700
2. Processoperatörer: 18 100
3. Övriga operatörer: 13 800
4. CNC-operatörer: 11 300
5. Mekaniker: 8 800
6. Övriga produktionsarbetare: 8 600
7. Svetsare: 8 500
8. Automationstekniker: 7 100
9. Drift/underhållstekniker: 6 300
10. Servicetekniker: 5 800
Källa: Industrirådet.
Yrkesvux och Kvalificerade yrkesutbildningar
Du behöver ha godkända betyg från grundskolan eller motsvarande, eller kunna visa på andra sätt att du har förutsättningar att klara utbildningen. Det är kommunen som står för vuxenutbildningen. Ta kontakt med studie- och yrkesvägledaren i din hemkommun om du vill veta vilka utbildningar som finns där du bor. .
Har du gått gymnasiet finns Yrkeshögskolan, en eftergymnasial utbildning som kombinerar teori med praktik och genomförs i nära samarbete med arbetslivet.
Utbildningarna ger rätt till studielån via CSN. Är du arbetslös kan din kommun besluta att du ska få studiestartsstöd om du uppfyller vissa kriterier och är inskriven på arbetsförmedlingen. Om du har ett jobb och vill byta bana, eller om du har blivit uppsagd, kan du vara berättigad till omställningsstudiestöd.
Arbetsmarknadsutbildning
En kort, yrkesinriktad utbildning till yrken där det är brist på utbildad personal. Den varierar från några veckor upp till sex månader på heltid, men kan i vissa fall vara längre. Det är Arbetsförmedlingen som köper in dem från olika utbildningsföretag och det skiljer sig mellan kommunerna vilket utbud som finns.
För att få gå en arbetsmarknadsutbildning behöver du vara inskriven på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Beroende på din situation kan du söka aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning från Försäkringskassan under utbildningstiden.
Validering
Om du saknar utbildning men har med dig vissa kunskaper, exempelvis från studier eller jobb i ett annat land kan du få möjlighet visa dem genom praktiska och teoretiska prov. För att få möjlighet att validera dina kunskaper behöver du vara inskriven på Arbetsförmedlingen och uppfylla ett antal kriterier, som att utländska betyg eller ha varit arbetslös under en längre tid.