Industriarbetarnas tidning

Ingen plan för upprustning

11 juni, 2015

Skrivet av

karta-ovre-adalsbanan
Banan är i så dåligt skick att det finns risk att den tillfälligt behöver stängas. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Övre Ådalsbanan

Problem: I dåligt skick vilket bland annat ger problem vid tjällossning. Dålig spårstabilitet. Hastigheten nedsatt till 40 kilometer i timmen sedan 2011. Risk att tillfälligt stängas för trafik.

Behov: Trafikverket har tidigare räknat på två nivåer. Dels fullständig upprustning med ny räls, kontaktledningar och betongsliprar. Dels en temporär upprustning som håller i 15-20 år. Så mycket kostar det: 1,3 miljarder kronor respektive 800 miljoner kronor.

Efter en utredning om banans bärkraft 2012 ansågs sträckan lönsam att rusta upp, ändå hände inget.

Inför 2013 fanns löften om att banan skulle få ”önskad funktion”, alltså en hastighetsbegränsning på 70 kilometer i timmen mot dagens 40. Men de utlovade pengarna uteblev. I den senaste nationella transportplanen för de kommande tio åren finns sträckan inte ens med. Det finns å andra sidan inte heller något beslut om att den ska läggas ned.

Underhållsarbetet som utförs på sträckan går ut på att behålla dagens standard, med byte av slipers och spårriktning.

Sedan 2001 körs bara godstrafik på sträckan och det kan tyckas onödigt att lägga pengar på upprustning av knappt fem mil järnväg för att transportera timmer och annat gods. SCA Skogs logistikchef Thomas Hedlund är av en annan uppfattning.

– Järnvägen är som ett system för oss. Börjar man plocka bort bitar faller till slut hela systemet. Varje liten del av järnvägen är oerhört viktig.

Underhållet prioriteras i tre steg

1. Storstadsområden

2. Stråk som sammanbinder stor­städer, samt Malmbanan och
Ostkustbanan

3. Övriga bandelar

5 miljarder

kostar förseningar och inställda tåg varje år – 3,3 miljarder för persontrafiken och 1,4 miljarder för godstrafiken samt runt en halv miljard för akuta underhålls­insatser.
Källa: Förseningskostnader inom järnvägen, McKinsey

Läs också

Satsningen som sköts upp

Boden–Bastuträsk. Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

Kommentera artikeln

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Så kan järnvägen bli bättre”

Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

Extra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer”, skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Fortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

”Godstrafik är en investering”

”Godstrafik är en investering”

”När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

En lång pappershistoria går i graven

En lång pappershistoria går i graven

På golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Conny Nilsson: Tryckpapperet drabbas hårdast

Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.