Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Den bortprioriterade godstrafiken

Ingen plan för upprustning

karta-ovre-adalsbanan
Banan är i så dåligt skick att det finns risk att den tillfälligt behöver stängas. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Övre Ådalsbanan

Problem: I dåligt skick vilket bland annat ger problem vid tjällossning. Dålig spårstabilitet. Hastigheten nedsatt till 40 kilometer i timmen sedan 2011. Risk att tillfälligt stängas för trafik.

Behov: Trafikverket har tidigare räknat på två nivåer. Dels fullständig upprustning med ny räls, kontaktledningar och betongsliprar. Dels en temporär upprustning som håller i 15-20 år. Så mycket kostar det: 1,3 miljarder kronor respektive 800 miljoner kronor.

Efter en utredning om banans bärkraft 2012 ansågs sträckan lönsam att rusta upp, ändå hände inget.

Inför 2013 fanns löften om att banan skulle få ”önskad funktion”, alltså en hastighetsbegränsning på 70 kilometer i timmen mot dagens 40. Men de utlovade pengarna uteblev. I den senaste nationella transportplanen för de kommande tio åren finns sträckan inte ens med. Det finns å andra sidan inte heller något beslut om att den ska läggas ned.

Underhållsarbetet som utförs på sträckan går ut på att behålla dagens standard, med byte av slipers och spårriktning.

Sedan 2001 körs bara godstrafik på sträckan och det kan tyckas onödigt att lägga pengar på upprustning av knappt fem mil järnväg för att transportera timmer och annat gods. SCA Skogs logistikchef Thomas Hedlund är av en annan uppfattning.

– Järnvägen är som ett system för oss. Börjar man plocka bort bitar faller till slut hela systemet. Varje liten del av järnvägen är oerhört viktig.

Underhållet prioriteras i tre steg

1. Storstadsområden

2. Stråk som sammanbinder stor­städer, samt Malmbanan och
Ostkustbanan

3. Övriga bandelar

5 miljarder

kostar förseningar och inställda tåg varje år – 3,3 miljarder för persontrafiken och 1,4 miljarder för godstrafiken samt runt en halv miljard för akuta underhålls­insatser.
Källa: Förseningskostnader inom järnvägen, McKinsey

Läs också

Satsningen som sköts upp

Boden–Bastuträsk. Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.


me@da.se

Kommentera artikeln

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kaos på järnvägen hotar jobben

DA reder utStrul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

"Så kan järnvägen bli bättre"

DebattStatligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

2

Opålitlig järnväg kostar miljoner

SekotidningenArtiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år. Här kan ni läsa deras artiklar.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

"Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass"

Debatt"Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer", skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Anna Johansson, infrastrukturminister, S.

"Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit"

DebattExtra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

"Godstrafik är en investering"

Debatt"När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ledare: Glöm inte godstransporterna

LedareFortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Giftig mark

Arbete pågår – då stoppas saneringen

MiljöskuldDe anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här finns den giftiga marken

KartaEn lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

”Det är bara att lyssna på forskarna”

DA MÖTERStefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.

Robotiseringen av arbetslivet

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

BÅDE VÄN OCH FIENDERobotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Northvolt

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Industrin och klimatet

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Den växande trähusindustrin

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

Trähusbyggandet har blomstrat i och med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet, men träbranschen satsar. Snart startar nya fabriken i Långshyttan.

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

”Klimatomställning gynnar gruvindustrin”

Klimatomställningen kommer att lyfta gruvindustrin. Det nya resurssnåla samhället kräver mer metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.

Solkraft ger bättre bygge

PÅ GOLVETDerome Plusshus nya anläggning i halländska Värö är byggd både för att skona både naturen och de anställda: Solceller på taket och färg utan tillsatser.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

Nya husfabriken en solskenshistoria

FÖRNYBARTDerome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

Skorna av på tysta jättefabriken

ArbetsmiljöJobben har tryggats och arbetsmiljön har blivit bättre med mångmiljardinvesteringen på Östrand. Men en liten detalj har irriterat: Heltäckningsmattan i den nya driftcentralen.

Veteranmaskinen vid forskningsfronten

TestverkstadHit till ett gult hus i centrala Stockholm skickar all världens företag råvara för att experimentera. Nån vill kapa materialåtgången i konventionellt papper, nån annan vill testa att göra papper av avlagda textilier, en tredje vill göra det elastiskt som gummi.

Små vikningar löser stora problem

Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.

Framtidens kontrollrum kartläggs

Ny teknikHur skapar man en bra arbetsplats när allt digitaliseras? Det ska forskare undersöka på SSAB.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

Hjälp från ovan

TeknikHär är verktyget som sparar tid och höjer kvaliteten. Häng med skogsbrukets nya älskling drönaren på en inspektion från luften.

Verklighetens Science Fiction

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.