Industriarbetarnas tidning

Kaos på järnvägen hotar jobben

11 juni, 2015

Skrivet av Marie Edholm, Mats Anders0n, Mattias Dahlgren och Karin Lindgren Strömbäck

graf

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

I samarbete med Sekotidningen

Artiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år.

Läs deras granskning här.

Ådalsbanan: upprustning har planerats i 30 år
Mer läsning:

Begränsningar i järnvägskapaciteten gör att SSAB i Borlänge tvingas köra på lastbil. Nu deltar de i ett pilotprojekt för att testa elvägar, skriver Dalarnas Tidning.

Dubbelt så mycket pengar läggs på underhåll i år jämfört med för tio år sedan. Ändå återkommer ord som kris, kaos och haveri när den svenska järnvägen diskuteras.

Norr om Umeå finns bara ett järnvägsstråk och för industrin i norra Sverige är det en pulsåder. Den vägen transporteras malm, stål, papper, timmer och trävaror för miljardvärden varje år. Eftersom möjligheterna att leda om trafiken förbi ett stopp är få blir konsekvenserna av ett haveri stora och kostsamma.

I höstas röstades regeringens budget ned och en satsning på ytterligare 5 miljarder kronor till underhåll försvann. Trafikverket ställde in flera planerade arbeten, bland annat sträckan mellan Boden och Bastuträsk på Stambanan genom övre Norrland, som är i så dåligt skick att rälsen måste bytas ut.

Rena godstrafiksträckor prioriteras lågt när underhållspengar fördelas. Ett exempel är övre delen av Ådalsbanan som försvunnit ur Trafikverkets upprustningsplaner. För industrin ingår den knappt fem mil långa sträckan i ett transportnät – tar man bort en bit faller hela systemet.

Dagens Arbete och Sekotidningen har tillsammans granskat dessa två sträckor som industrin lyfter fram både som viktiga och i så dåligt skick att företagen ständigt måste vara beredda att lösa problem som uppstår.

Det kan handla om allt från att ta in extra personal och maskiner för att lasta och lossa godset snabbare till att frakta stål med flygplan i stället för med tåg och båt.
Vad innebär störningarna för industrin och vad krävs för att rusta banorna till ett bättre skick?

karta-ovre-adalsbananÖvre Ådalsbanan  

  • Problem: I dåligt skick vilket bland annat ger problem vid tjällossning. Dålig spårstabilitet. Hastigheten nedsatt till 40 kilometer i timmen sedan 2011. Risk att tillfälligt stängas för trafik.
  • Behov: Trafikverket har tidigare räknat på två nivåer. Dels fullständig upprustning med ny räls, kontaktledningar och betongsliprar. Dels en temporär upprustning som håller i 15-20 år.  Så mycket kostar det: 1,3 miljarder kronor respektive 800 miljoner kronor.
Exempel på industrier som använder övre Ådalsbanan
SCA Skog
  • Fraktar 11 miljoner kubikmeter rundtimmer per år, 49 procent av sträckan sker på järnväg.
  • På övre Ådalsbanan transporterar SCA runt 120 000 kubikmeter, bland annat till Bollsta sågverk och till pappersbruket Mondi Dynäs.
  • Om Ådalsbanan skulle stängas motsvarar det cirka 2 700 lastbilstransporter med timmer om året.

karta-boden-bastutraskBoden–Bastuträsk

  • Problem: Sprickbildningar i räls och dåligt skick på banan. Hastigheten nedsatt till 70 km/timme.
  • Behov: Byte av 157 kilometer räls, varav 41 kilometer är genomfört.  Så mycket kostar det: 900 miljoner kronor (av totalt 1,2 miljarder).  Kostnad på grund av uteblivet spårbyte: 10-20 miljoner för akut underhåll varje år.
Exempel på industrier som använder järnvägen på sträckan Boden–Bastuträsk
SSAB, Luleå
  • Alla transporter mellan SSAB:s enheter i Luleå, Borlänge och Oxelösund går på järnväg, totalt runt 2 miljoner ton till ett värde av cirka 8 miljarder kronor.
  • Uppskattar att bristerna i järnvägssystemet kostar i genomsnitt 120 miljoner kronor om året.
Boliden, Skellefteå
  • Skickar varje år 300 000 ton metallkoncentrat värt cirka 4 miljarder kronor mellan gruvan i Gällivare och smältverket i Skelleftehamn.
  • Från Skelleftehamn till Helsingborg går bly- och kopparmetall värt cirka 14 miljarder om året (dock ej via sträckan Boden-Bastuträsk).
  • På grund av den nedsatta hastigheten på norra stambanan har Boliden tvingats köpa in fler vagnar för cirka 15 miljoner kronor.
  • Skulle spara 10-15 miljoner om året om järnvägen fungerade utan störningar.
Smurfit Kappa, Piteå
  • Fraktar mellan 150 000 och 200 000 ton papper på järnväg varje år, värt cirka en miljard kronor.
  • Skulle spara 10–20 miljoner kronor per år om järnvägen var mer tillförlitlig och fler transporter kunde flyttas dit.
”Om det skulle bli stopp? Då är vårt alternativ att frakta med lastbil. Det leder till vägslitage, är dyrt och miljömässigt dåligt. 300 000 ton motsvarar 7 500 lastbilar per år.”
Karl-Owe Svensson, logistikchef Boliden:
”Järnvägen är egentligen det bästa vi har, men politikerna förstår inte följden för industrin när den inte fungerar.” 
Sture Öberg, logistikchef Smurfit Kappa.
”Störningar upp till ett dygn har vi – tyvärr – blivit duktiga på att hantera. Men blir det större avbrott handlar det om stora kostnader för oss.” 
Per Bondemark, vice vd SSAB.
”Vi har jobbat för att öka vår andel tonkilometer på järnväg och lyckas nå 49 procent. Vi tänker att nu jäklar ska vi klara vårt mål på 50 procent, men så händer något och vi halkar ner till 48 igen.”
Thomas Hedlund, logistikchef SCA Skog

Underhållet prioriteras i tre steg

1. Storstadsområden

2. Stråk som sammanbinder stor­städer, samt Malmbanan och
Ostkustbanan

3. Övriga bandelar

År 2013

… transporterades: 6 681 ton rundvirke 5 155 ton pappers­produkter 30 783 ton malm 5 127 ton metallvaror
Källa: www.trafa.se

5 miljarder

… kostar förseningar och inställda tåg varje år – 3,3 miljarder för persontrafiken och 1,4 miljarder för godstrafiken samt runt en halv miljard för akuta underhålls­insatser.
Källa: Förseningskostnader inom järnvägen, McKinsey

Text och research: Marie Edholm, Mats Anders0n, Mattias Dahlgren och Karin Lindgren Strömbäck

 

Läs också

Satsningen som sköts upp

Boden–Bastuträsk. Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Ingen plan för upprustning

Övre Ådalsbanan. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Mer läsning:

Begränsningar i järnvägskapaciteten gör att SSAB i Borlänge tvingas köra på lastbil. Nu deltar de i ett pilotprojekt för att testa elvägar, skriver Dalarnas Tidning.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

”Så kan järnvägen bli bättre”

Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

Extra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer”, skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Fortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

”Godstrafik är en investering”

”Godstrafik är en investering”

”När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Möt Anna, Sara, Anna, Åsa och Magnus. De ”tofar” med glädje, det vill säga utnyttjar det trygghets och flexibilitetsavtal som finns i stålindustrin. Det har gjort jobben säkrare – men nu dödar Sandvik sin egen modell.

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.