Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.
I samarbete med Sekotidningen
Artiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år.
Läs deras granskning här.
Ådalsbanan: upprustning har planerats i 30 år
Dubbelt så mycket pengar läggs på underhåll i år jämfört med för tio år sedan. Ändå återkommer ord som kris, kaos och haveri när den svenska järnvägen diskuteras.
Norr om Umeå finns bara ett järnvägsstråk och för industrin i norra Sverige är det en pulsåder. Den vägen transporteras malm, stål, papper, timmer och trävaror för miljardvärden varje år. Eftersom möjligheterna att leda om trafiken förbi ett stopp är få blir konsekvenserna av ett haveri stora och kostsamma.
I höstas röstades regeringens budget ned och en satsning på ytterligare 5 miljarder kronor till underhåll försvann. Trafikverket ställde in flera planerade arbeten, bland annat sträckan mellan Boden och Bastuträsk på Stambanan genom övre Norrland, som är i så dåligt skick att rälsen måste bytas ut.
Rena godstrafiksträckor prioriteras lågt när underhållspengar fördelas. Ett exempel är övre delen av Ådalsbanan som försvunnit ur Trafikverkets upprustningsplaner. För industrin ingår den knappt fem mil långa sträckan i ett transportnät – tar man bort en bit faller hela systemet.
Dagens Arbete och Sekotidningen har tillsammans granskat dessa två sträckor som industrin lyfter fram både som viktiga och i så dåligt skick att företagen ständigt måste vara beredda att lösa problem som uppstår.
Det kan handla om allt från att ta in extra personal och maskiner för att lasta och lossa godset snabbare till att frakta stål med flygplan i stället för med tåg och båt.
Vad innebär störningarna för industrin och vad krävs för att rusta banorna till ett bättre skick?
Övre Ådalsbanan
- Problem: I dåligt skick vilket bland annat ger problem vid tjällossning. Dålig spårstabilitet. Hastigheten nedsatt till 40 kilometer i timmen sedan 2011. Risk att tillfälligt stängas för trafik.
- Behov: Trafikverket har tidigare räknat på två nivåer. Dels fullständig upprustning med ny räls, kontaktledningar och betongsliprar. Dels en temporär upprustning som håller i 15-20 år. Så mycket kostar det: 1,3 miljarder kronor respektive 800 miljoner kronor.
Exempel på industrier som använder övre Ådalsbanan
SCA Skog
- Fraktar 11 miljoner kubikmeter rundtimmer per år, 49 procent av sträckan sker på järnväg.
- På övre Ådalsbanan transporterar SCA runt 120 000 kubikmeter, bland annat till Bollsta sågverk och till pappersbruket Mondi Dynäs.
- Om Ådalsbanan skulle stängas motsvarar det cirka 2 700 lastbilstransporter med timmer om året.
Boden–Bastuträsk
- Problem: Sprickbildningar i räls och dåligt skick på banan. Hastigheten nedsatt till 70 km/timme.
- Behov: Byte av 157 kilometer räls, varav 41 kilometer är genomfört. Så mycket kostar det: 900 miljoner kronor (av totalt 1,2 miljarder). Kostnad på grund av uteblivet spårbyte: 10-20 miljoner för akut underhåll varje år.
Exempel på industrier som använder järnvägen på sträckan Boden–Bastuträsk
SSAB, Luleå
- Alla transporter mellan SSAB:s enheter i Luleå, Borlänge och Oxelösund går på järnväg, totalt runt 2 miljoner ton till ett värde av cirka 8 miljarder kronor.
- Uppskattar att bristerna i järnvägssystemet kostar i genomsnitt 120 miljoner kronor om året.
Boliden, Skellefteå
- Skickar varje år 300 000 ton metallkoncentrat värt cirka 4 miljarder kronor mellan gruvan i Gällivare och smältverket i Skelleftehamn.
- Från Skelleftehamn till Helsingborg går bly- och kopparmetall värt cirka 14 miljarder om året (dock ej via sträckan Boden-Bastuträsk).
- På grund av den nedsatta hastigheten på norra stambanan har Boliden tvingats köpa in fler vagnar för cirka 15 miljoner kronor.
- Skulle spara 10-15 miljoner om året om järnvägen fungerade utan störningar.
Smurfit Kappa, Piteå
- Fraktar mellan 150 000 och 200 000 ton papper på järnväg varje år, värt cirka en miljard kronor.
- Skulle spara 10–20 miljoner kronor per år om järnvägen var mer tillförlitlig och fler transporter kunde flyttas dit.
”Om det skulle bli stopp? Då är vårt alternativ att frakta med lastbil. Det leder till vägslitage, är dyrt och miljömässigt dåligt. 300 000 ton motsvarar 7 500 lastbilar per år.”
Karl-Owe Svensson, logistikchef Boliden:
”Järnvägen är egentligen det bästa vi har, men politikerna förstår inte följden för industrin när den inte fungerar.”
Sture Öberg, logistikchef Smurfit Kappa.
”Störningar upp till ett dygn har vi – tyvärr – blivit duktiga på att hantera. Men blir det större avbrott handlar det om stora kostnader för oss.”
Per Bondemark, vice vd SSAB.
”Vi har jobbat för att öka vår andel tonkilometer på järnväg och lyckas nå 49 procent. Vi tänker att nu jäklar ska vi klara vårt mål på 50 procent, men så händer något och vi halkar ner till 48 igen.”
Thomas Hedlund, logistikchef SCA Skog
Underhållet prioriteras i tre steg
1. Storstadsområden
2. Stråk som sammanbinder storstäder, samt Malmbanan och
Ostkustbanan
3. Övriga bandelar
År 2013
… transporterades: 6 681 ton rundvirke 5 155 ton pappersprodukter 30 783 ton malm 5 127 ton metallvaror
Källa: www.trafa.se
5 miljarder
… kostar förseningar och inställda tåg varje år – 3,3 miljarder för persontrafiken och 1,4 miljarder för godstrafiken samt runt en halv miljard för akuta underhållsinsatser.
Källa: Förseningskostnader inom järnvägen, McKinsey
Text och research: Marie Edholm, Mats Anderson, Mattias Dahlgren och Karin Lindgren Strömbäck
Läs också
Satsningen som sköts upp
Boden–Bastuträsk. Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.
Ingen plan för upprustning
Övre Ådalsbanan. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.
Mer läsning:
Begränsningar i järnvägskapaciteten gör att SSAB i Borlänge tvingas köra på lastbil. Nu deltar de i ett pilotprojekt för att testa elvägar, skriver Dalarnas Tidning.
