Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Den bortprioriterade godstrafiken

Kaos på järnvägen hotar jobben

graf

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

I samarbete med Sekotidningen

Artiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år.

Läs deras granskning här.

Ådalsbanan: upprustning har planerats i 30 år
Mer läsning:

Begränsningar i järnvägskapaciteten gör att SSAB i Borlänge tvingas köra på lastbil. Nu deltar de i ett pilotprojekt för att testa elvägar, skriver Dalarnas Tidning.

Dubbelt så mycket pengar läggs på underhåll i år jämfört med för tio år sedan. Ändå återkommer ord som kris, kaos och haveri när den svenska järnvägen diskuteras.

Norr om Umeå finns bara ett järnvägsstråk och för industrin i norra Sverige är det en pulsåder. Den vägen transporteras malm, stål, papper, timmer och trävaror för miljardvärden varje år. Eftersom möjligheterna att leda om trafiken förbi ett stopp är få blir konsekvenserna av ett haveri stora och kostsamma.

I höstas röstades regeringens budget ned och en satsning på ytterligare 5 miljarder kronor till underhåll försvann. Trafikverket ställde in flera planerade arbeten, bland annat sträckan mellan Boden och Bastuträsk på Stambanan genom övre Norrland, som är i så dåligt skick att rälsen måste bytas ut.

Rena godstrafiksträckor prioriteras lågt när underhållspengar fördelas. Ett exempel är övre delen av Ådalsbanan som försvunnit ur Trafikverkets upprustningsplaner. För industrin ingår den knappt fem mil långa sträckan i ett transportnät – tar man bort en bit faller hela systemet.

Dagens Arbete och Sekotidningen har tillsammans granskat dessa två sträckor som industrin lyfter fram både som viktiga och i så dåligt skick att företagen ständigt måste vara beredda att lösa problem som uppstår.

Det kan handla om allt från att ta in extra personal och maskiner för att lasta och lossa godset snabbare till att frakta stål med flygplan i stället för med tåg och båt.
Vad innebär störningarna för industrin och vad krävs för att rusta banorna till ett bättre skick?

karta-ovre-adalsbananÖvre Ådalsbanan  

  • Problem: I dåligt skick vilket bland annat ger problem vid tjällossning. Dålig spårstabilitet. Hastigheten nedsatt till 40 kilometer i timmen sedan 2011. Risk att tillfälligt stängas för trafik.
  • Behov: Trafikverket har tidigare räknat på två nivåer. Dels fullständig upprustning med ny räls, kontaktledningar och betongsliprar. Dels en temporär upprustning som håller i 15-20 år.  Så mycket kostar det: 1,3 miljarder kronor respektive 800 miljoner kronor.
Exempel på industrier som använder övre Ådalsbanan
SCA Skog
  • Fraktar 11 miljoner kubikmeter rundtimmer per år, 49 procent av sträckan sker på järnväg.
  • På övre Ådalsbanan transporterar SCA runt 120 000 kubikmeter, bland annat till Bollsta sågverk och till pappersbruket Mondi Dynäs.
  • Om Ådalsbanan skulle stängas motsvarar det cirka 2 700 lastbilstransporter med timmer om året.

karta-boden-bastutraskBoden–Bastuträsk

  • Problem: Sprickbildningar i räls och dåligt skick på banan. Hastigheten nedsatt till 70 km/timme.
  • Behov: Byte av 157 kilometer räls, varav 41 kilometer är genomfört.  Så mycket kostar det: 900 miljoner kronor (av totalt 1,2 miljarder).  Kostnad på grund av uteblivet spårbyte: 10-20 miljoner för akut underhåll varje år.
Exempel på industrier som använder järnvägen på sträckan Boden–Bastuträsk
SSAB, Luleå
  • Alla transporter mellan SSAB:s enheter i Luleå, Borlänge och Oxelösund går på järnväg, totalt runt 2 miljoner ton till ett värde av cirka 8 miljarder kronor.
  • Uppskattar att bristerna i järnvägssystemet kostar i genomsnitt 120 miljoner kronor om året.
Boliden, Skellefteå
  • Skickar varje år 300 000 ton metallkoncentrat värt cirka 4 miljarder kronor mellan gruvan i Gällivare och smältverket i Skelleftehamn.
  • Från Skelleftehamn till Helsingborg går bly- och kopparmetall värt cirka 14 miljarder om året (dock ej via sträckan Boden-Bastuträsk).
  • På grund av den nedsatta hastigheten på norra stambanan har Boliden tvingats köpa in fler vagnar för cirka 15 miljoner kronor.
  • Skulle spara 10-15 miljoner om året om järnvägen fungerade utan störningar.
Smurfit Kappa, Piteå
  • Fraktar mellan 150 000 och 200 000 ton papper på järnväg varje år, värt cirka en miljard kronor.
  • Skulle spara 10–20 miljoner kronor per år om järnvägen var mer tillförlitlig och fler transporter kunde flyttas dit.
”Om det skulle bli stopp? Då är vårt alternativ att frakta med lastbil. Det leder till vägslitage, är dyrt och miljömässigt dåligt. 300 000 ton motsvarar 7 500 lastbilar per år.”
Karl-Owe Svensson, logistikchef Boliden:
”Järnvägen är egentligen det bästa vi har, men politikerna förstår inte följden för industrin när den inte fungerar.” 
Sture Öberg, logistikchef Smurfit Kappa.
”Störningar upp till ett dygn har vi – tyvärr – blivit duktiga på att hantera. Men blir det större avbrott handlar det om stora kostnader för oss.” 
Per Bondemark, vice vd SSAB.
”Vi har jobbat för att öka vår andel tonkilometer på järnväg och lyckas nå 49 procent. Vi tänker att nu jäklar ska vi klara vårt mål på 50 procent, men så händer något och vi halkar ner till 48 igen.”
Thomas Hedlund, logistikchef SCA Skog

Underhållet prioriteras i tre steg

1. Storstadsområden

2. Stråk som sammanbinder stor­städer, samt Malmbanan och
Ostkustbanan

3. Övriga bandelar

År 2013

… transporterades: 6 681 ton rundvirke 5 155 ton pappers­produkter 30 783 ton malm 5 127 ton metallvaror
Källa: www.trafa.se

5 miljarder

… kostar förseningar och inställda tåg varje år – 3,3 miljarder för persontrafiken och 1,4 miljarder för godstrafiken samt runt en halv miljard för akuta underhålls­insatser.
Källa: Förseningskostnader inom järnvägen, McKinsey

Text och research: Marie Edholm, Mats Anders0n, Mattias Dahlgren och Karin Lindgren Strömbäck

 

Läs också

Satsningen som sköts upp

Boden–Bastuträsk. Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Ingen plan för upprustning

Övre Ådalsbanan. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Mer läsning:

Begränsningar i järnvägskapaciteten gör att SSAB i Borlänge tvingas köra på lastbil. Nu deltar de i ett pilotprojekt för att testa elvägar, skriver Dalarnas Tidning.

 

Läs mer: Teknik och miljö

Marie Edholm, Mats Anders0n, Mattias Dahlgren och Karin Lindgren Strömbäck

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Så kan järnvägen bli bättre"

DebattStatligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

2

Opålitlig järnväg kostar miljoner

SekotidningenArtiklarna om järnvägen har tagits fram i ett samarbete med Sekotidningen, som har träffat lokföraren Per-Erik Björkman. Han har kört godståg på Ådalsbanan sedan 80-talet och har sett standarden sjunka för varje år. Här kan ni läsa deras artiklar.

Satsningen som sköts upp

Löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

"Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass"

Debatt"Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer", skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Anna Johansson, infrastrukturminister, S.

"Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit"

DebattExtra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

"Godstrafik är en investering"

Debatt"När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ledare: Glöm inte godstransporterna

LedareFortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.