Samebyns konsult slår ifrån sig kritiken rörande FSC: ”Enorm stress och oro”

Samebyn Ohredahke anser att SCA avverkat tusentals hektar skog utan samtycke. Deras konsult slår också ifrån sig kritiken att de skulle bojkottat samverkansmöten.

– Jag har inte sett någon skriftlig inbjudan, säger Anja Fjellgren Walkeapää, konsult och renägare.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Det var den 24 januari i år som samebyn Ohredahke kom med ett skriftligt uttalande till SCA, ett uttalande som trappade upp konflikten i skogen mellan skogsbolagen, samebyn och aktivisterna. I uttalandet meddelade Ohredahke att de drog tillbaka sitt samtycke till flera planerade avverkningar.  

Aktivister från Greenpeace och Skogsupproret började ockupera SCA:s maskiner och SCA hotade senare med att lämna FSC – den internationella miljöcertifieringen som gör så att skogsbolagen behöver planera sin avverkning i samråd med ursprungsbefolkningen.

Samebyn: ”SCA avverkat skog utan samplanering”

Samebyn Ohredahke menar att SCA har avverkat flera tusen hektar skog utan samplanering med samebyn. Anja Fjellgren Walkeapää som är renskötare, jägmästare och konsult, jobbar på uppdrag av Ohredahke och flera andra samebyar i frågor kring samplanering av avverkningar. Och hon delar Ohredahke bild.

– Renskötarna i Ohredahke var ute och tittade på skog och upptäckte att skogar som inte varit uppe för samplanering, var avverkade. Vi har avvikelseanmält det till SCA:s revisorer, säger hon.

Konflikten kommer inte från tomma intet. Enligt Anja Fjellgren Walkeapää har samebyar länge fått ge upp mark. Inte bara till skogsbolagen utan även till gruvindustrin, vindkraftparker, turism och rovdjur.

Enligt henne har SCA de senaste åren också haft svårt att leva upp till de krav som FSC-certifieringen ställer på bolaget. Hon menar att det till exempel finns brister i materialet som SCA ska lämna över till samebyn, inför en önskad avverkning.

– Det ska bland annat innehålla en beskrivning om hänsyn som skogsbolaget ska ta till renskötsel och tidpunkt för avverkning. Men det finns inte med, säger hon.

GS-facket: ”Samebyn duckat möten med SCA”

Hon menar att en lösning som skulle göra det lättare för samebyn att acceptera en avverkning är att skogsbolagen röjde och gallrade i skogen runt avverkningen. Det skulle öka trivseln för laven. Laven som renarna betar.

– Hänglav försvinner vid en avverkning. Marklav påverkas också extremt negativt. Men röjning och gallring främjar marklaven. När du öppnar upp kommer mer sol så marklaven trivs. Men det här fallerar bolaget med i nio fall av tio, säger hon.

Har de sagt varför det inte görs?

– De skyller på att det inte finns några röjare. Att de inte har bra nog med underlag från samebyn. Men allt det ligger på deras ansvar. De är markägare. Det är de som ska se till så att de lever upp till FSC-standarden, säger hon.

Enligt förtroendevalda inom GS-facket, som organiserar skogsarbetare – ska samebyn Ohredahke undvikit att komma på möten med SCA gällande samplanering av avverkningar, och i praktiken använt det som en form av vetorätt.

Det är något som Anja Fjellgren Walkeapää menar inte har hänt.

– Jag har inte sett någon skriftlig inbjudan och SCA kan inte visa någon heller. Ett telefonsamtal är ingen inbjudan enligt FSC-standard. Jag tror inte på det förrän jag har sett det i skriftlig form, säger hon.

”Enorm stress och oro”

När SCA i våras hotade med att lämna FSC-certifieringen från och med den 1 juni 2025, var det många av dem samebyar som Anja Fjellgren Walkeapää varit i kontakt med som blev oroliga.

I slutet av maj gick SCA ut med ny information om att de kommer att stanna kvar i FSC. Hur långt tid och ifall det sker ett uttåg i framtiden är fortfarande oklart.

– FSC är det enda verktyg som ger samebyn inflytande. Så det var en enorm stress och oro för de samebyar som har SCA som skogsägare inom sig, säger hon.

Ohredahke har renbetesmarker från Sundsvall nästan ända upp till den norska gränsen. Är det rimligt att ha inflytande över ett så stort område?

– Jag tycker den frågan är konstig. Den ställs utifrån ett kolonialt perspektiv och med lite kännedom om hur renskötseln fungerar. Renarnas sätt att beta gör att de behöver stora arealer och de behöver ännu större när man avverkar. Renbetesmarkerna har minskat markant och i dag krävs det tre gånger så mycket mark för samma renhjord som det gjorde för en generation sedan, säger hon.

SCA svarar på kritiken

I ett mejl skriver Anders Edholm, kommunikationsdirektör på SCA att företaget flera gånger bjudit in samebyarna till samråd:

”Vi känner inte igen den bild som målas upp. SCA har upprepade gånger bjudit in till samråd och anpassat avverkningar efter dialog med samebyar, inklusive Ohredahke. Vi välkomnar kritik, men den behöver bygga på fakta. Att påstå att SCA avverkat tusentals hektar på samplaneringspliktig mark är felaktigt”.

”Vidare har vi bjudit in Ohredahke till samråd både per e-post och telefon vid ett flertal tillfällen. Vi står fast vid vår ambition att bedriva ett hållbart skogsbruk med respekt för renskötseln – men det kräver också att alla parter deltar konstruktivt i processen.”

Emerik Einerstam Karis