Satsningen som sköts upp

Spår i dåligt skick och nedsatt hastighet, men löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

I mars 2014 lovade Trafikverket att spårbytet på sträckan skulle tidigareläggas, men planerna ändrades. Det berodde inte bara på att budgeten röstades ner, svarar kommunikationschef Pär Gustafsson.

Vad lade ni pengarna på i stället?

– Det finns inget ett-till-ett-förhållande på det sättet. Boden–Bastuträsk fanns med i diskussionerna länge, men i stället satsade vi på spårbyte Göteborg – Alingsås. Men Boden–Bastuträsk är väldigt högt prioriterat.

Spårbytet beslutades av general­direktören, ska det inte följas?

– Den dåvarande generaldirektören tog beslut om en forcering och vi gjorde den första etappen. Sedan kom nya beslut.

Så ett beslut betyder ingenting?

– Ett beslut är ett beslut. Sedan kan det av olika anledningar komma ett nytt beslut som slår ut det gamla.

För tunga industrier i norra Sverige var beskedet en besvikelse, men kanske inte en överraskning. De upplever att godstrafiken är lågt prioriterad när det kommer till satsningar och underhåll.

– Vi har till exempel varit tvungna att frakta stål med flyg till bilfabriker i USA och Japan för att vi inte hunnit till hamnen i tid. Det är fruktansvärt dyrt, men vi gör det ganska ofta eftersom fabrikerna måste ha materialet för att kunna producera bilar, säger SSAB:s vice vd Per Bondemark.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) förstår kritiken.

– Vi har en känsla av att man undervärderar framkomligheten för gods när man gör de samhällsekonomiska kalkylerna. Jag säger inte att det är så, men känslan finns där.
Lösningen är inte så enkel som att prioritera ner persontrafiken i Stockholm, och regeringen kan inte fatta beslut om underhåll.

– Med de prioriteringar och den summa pengar som är politiskt beslutade ska myndigheten bestämma vad som ska göras. Vi kan inte gå in och peka ut en enskild sträcka.

SSAB räknar med att järnvägsstörningarna kostar dem runt 120 miljoner kronor om året. Men allvarligast är risken att förlora kundernas förtroende och det kan få betydligt större konsekvenser, menar Per Bondemark.

– SSAB klarar sig alltid, vi kan etablera oss i andra länder om förtroendet för den svenska infrastrukturen saknas. Men det vore trist för Sverige. Konsekvensen på sikt blir att många arbetstillfällen riskerar att försvinna.

Läs också

Ingen plan för upprustning

Övre Ådalsbanan. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

Marie Edholm