Industriarbetarnas tidning

Satsningen som sköts upp

11 juni, 2015

Skrivet av

karta-boden-bastutraskSpår i dåligt skick och nedsatt hastighet, men löftet om upprustning drogs tillbaka. Industrin drabbas av extra kostnader och förseningar. I slutändan kan det handla om arbetstillfällen.

Boden–Bastuträsk

Problem: Sprickbildningar i räls och dåligt skick på banan. Hastigheten nedsatt till 70 km/timme.

Behov: Byte av 157 kilometer räls, varav 41 kilometer är genomfört.  Så mycket kostar det: 900 miljoner kronor (av totalt 1,2 miljarder).  Kostnad på grund av uteblivet spårbyte: 10-20 miljoner för akut underhåll varje år.

I mars 2014 lovade Trafikverket att spårbytet på sträckan skulle tidigareläggas, men planerna ändrades. Det berodde inte bara på att budgeten röstades ner, svarar kommunikationschef Pär Gustafsson.

Vad lade ni pengarna på i stället?

– Det finns inget ett-till-ett-förhållande på det sättet. Boden–Bastuträsk fanns med i diskussionerna länge, men i stället satsade vi på spårbyte Göteborg – Alingsås. Men Boden–Bastuträsk är väldigt högt prioriterat.

Spårbytet beslutades av general­direktören, ska det inte följas?

– Den dåvarande generaldirektören tog beslut om en forcering och vi gjorde den första etappen. Sedan kom nya beslut.

Så ett beslut betyder ingenting?

– Ett beslut är ett beslut. Sedan kan det av olika anledningar komma ett nytt beslut som slår ut det gamla.

För tunga industrier i norra Sverige var beskedet en besvikelse, men kanske inte en överraskning. De upplever att godstrafiken är lågt prioriterad när det kommer till satsningar och underhåll.

– Vi har till exempel varit tvungna att frakta stål med flyg till bilfabriker i USA och Japan för att vi inte hunnit till hamnen i tid. Det är fruktansvärt dyrt, men vi gör det ganska ofta eftersom fabrikerna måste ha materialet för att kunna producera bilar, säger SSAB:s vice vd Per Bondemark.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) förstår kritiken.

– Vi har en känsla av att man undervärderar framkomligheten för gods när man gör de samhällsekonomiska kalkylerna. Jag säger inte att det är så, men känslan finns där.
Lösningen är inte så enkel som att prioritera ner persontrafiken i Stockholm, och regeringen kan inte fatta beslut om underhåll.

– Med de prioriteringar och den summa pengar som är politiskt beslutade ska myndigheten bestämma vad som ska göras. Vi kan inte gå in och peka ut en enskild sträcka.

SSAB räknar med att järnvägsstörningarna kostar dem runt 120 miljoner kronor om året. Men allvarligast är risken att förlora kundernas förtroende och det kan få betydligt större konsekvenser, menar Per Bondemark.

– SSAB klarar sig alltid, vi kan etablera oss i andra länder om förtroendet för den svenska infrastrukturen saknas. Men det vore trist för Sverige. Konsekvensen på sikt blir att många arbetstillfällen riskerar att försvinna.

Läs också

Ingen plan för upprustning

Övre Ådalsbanan. För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

Kommentera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kaos på järnvägen hotar jobben

Kaos på järnvägen hotar jobben

Strul med järnvägen kostar miljarder varje år. Industrin måste ständigt parera för störningar. Dagens Arbete och Sekotidningen har tagit reda på vad som krävs för att rädda transporterna.

”Så kan järnvägen bli bättre”

Statligt ansvar för järnvägsunderhåll, höghastighetsbanor, rättvisa avgifter i förhållande till flyg och lastbil. Så vill Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens trafikutskott (MP) rädda den krisande järnvägen.

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

”Ett tufft arbete – men vi är fast beslutna om att nå dit”

Extra miljarder till järnvägsunderhåll är ett första steg för att förbättra gods- och persontrafiken, skriver infrastrukturminister Anna Johansson angående Dagens Arbetes och Sekotidningens artiklar om godstrafiken.

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Industri i världsklass kräver infrastruktur i världsklass”

”Detta håller inte. Industrin behöver en infrastruktur med prestanda som är bättre än i våra starkaste konkurrentländer”, skriver Janne Rudén, förbundsordförande Seko och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Ledare: Glöm inte godstransporterna

Fortsatt tågkaos hör varken hemma i ett välfärdsland eller en industrination som Sverige.

”Godstrafik är en investering”

”Godstrafik är en investering”

”När trafikverket räknar på hur mycket förseningarna i godstrafiken kostar gör de grova underskattningar, skriver Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd

Ingen plan för upprustning

För tre år sedan var sträckan prioriterad för underhåll, i dag finns den inte ens med i planeringen.

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Möt Anna, Sara, Anna, Åsa och Magnus. De ”tofar” med glädje, det vill säga utnyttjar det trygghets och flexibilitetsavtal som finns i stålindustrin. Det har gjort jobben säkrare – men nu dödar Sandvik sin egen modell.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vägen från kolet

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.